Sverige har redan i dagsläget en reglering som går utöver vad krishanteringsdirektivet föreskriver, skriver Advokatsamfundet i sitt remissvar. Den svenska modellens utformning har inneburit att Sverige redan under avgiftsåret 2016 uppnått den i krishanteringsdirektivet angivna miniminivån. 

Det förslag som regeringen presenterar, som både innebär en höjning av resolutionsavgiften och ett borttagande av målnivån, skulle innebära att Sverige går väsentligt längre än vad som anges i krishanteringsdirektivet avseende miniminivån, skriver Advokatsamfundet. Om Sverige väljer att i sitt regelverk ta in betydligt hårdare regler jämfört med övriga medlemsstater, får detta enligt Advokatsamfundets mening en klart negativ konkurrenspåverkan.

Om det är så att man anser att Sverige har en banksektor som kräver väsentligt större insatser från statens sida än övriga medlemsstater, så borde frågeställningen enligt Advokatsamfundets mening snarare vara hur Sverige får bukt med den rådande banksektorn. Det rimliga i ett sådant resonemang skulle då vara att inrikta sig på preventiva åtgärder och regelverk för att minska risken för att banker hamnar i krissituationer. Detta talar för att fokus borde ligga på väl utformade kapitaltäckningsregler, inte på att ytterligare höja resolutionsavgifterna, skriver Advokatsamfundet i sitt remissvar.