I panelen: Robert Boije (SBAB), Annika Winsth (Nordea), Michael Grahn (Danske Bank) och Christina Nyman (Handelsbanken.) Foto: Respektive bank.
I panelen: Robert Boije (SBAB), Annika Winsth (Nordea), Michael Grahn (Danske Bank) och Christina Nyman (Handelsbanken.) Foto: Respektive bank
Panel

"En kraftig förstärkning av kronan nu skulle göra det svårare för svensk ekonomi att återhämta sig"

Nu är det ett år sedan Realtid hade temaveckan #svagakronan. Sedan dess har Riksbanken lämnat minusräntan och coronapandemin har slagit till med full kraft. Veckans panel tar tempen på aktuell kronkurs.

 

Uppdaterad 2020-05-09
Publicerad 2020-05-08

Den svaga svenska kronan blev hårt pressad när coronapandemin på riktigt orsakade dramatiska börsfall världen över i mitten av mars. Veckans expertpanel är inte helt enig om vad som krävs för att kronan ska stärkas – eller om det ens är något att sträva efter.

Den mycket expansiva penningpolitiken har helt klart bidragit till den svaga kronan.

Robert Boije, chefsekonom SBAB:

Hur mår svenska kronan i dag?
– Kronan är historiskt sett svag, men inte svagare än den varit under tidigare kriser i Sverige. Sedan systemet med fast växelkurs övergavs 1992 så är kronans värde idag betydligt lägre än det historiska genomsnittet mätt utifrån KIX-index. I detta index värderas kronan gentemot en korg av de valutor vars länder Sverige har mest handelsutbyte med. Vi vet av erfarenhet att kronan – mätt på detta sätt – tenderar att försvagas under större både inhemska och internationella lågkonjunkturer. Kronan var således mycket svag under den svenska 1990-talskrisen, dot.com-krisen runt millennieskiftet, under finanskrisen runt 2009 och har också försvagats nu under coronakrisen. Små, mindre omsatta och således mindre likvida valutor tenderar helt enkelt att tappa i värde gentemot större valutor i ekonomiska orostider.

Hur tror du att kronan kommer att utvecklas det kommande året?
– I inledningen av coronakrisen försvagades kronan snabbt, för att sedan hoppa upp och ned lite kring denna nya svagare nivå. Kronan försvagades under krisen efter att ha följt en trendmässig försvagning i stort sett ända sedan Riksbanken började med sin expansiva penningpolitik för flera år sedan. Även om många andra länder också har fört en expansiv penningpolitik, så är det troligt att den relativt sett mer expansiva penningpolitiken i Sverige ändå har bidragit till de senaste årens trendmässiga försvagning av kronan. Men strukturella förändringar i form av ändrade handelsmönster kan också ha bidragit till detta. Kronans värde det kommande året kommer att påverkas mycket av hur den svenska ekonomin utvecklas i förhållande till omvärldens. Min gissning – eller kanske snarare förhoppning -– är att det kommer att visa sig att vår mindre stränga tillämpning av social distansering kommer att gynna svensk ekonomi. Det bör i så fall stärka kronan något under det kommande året.

Är det önskvärt att kronan stärks mer, vilka för- och nackdelar har det för ekonomin?
– Det beror på från vilket perspektiv man ser det. En svag krona har ju fördelen av att den gör svenska exportvaror billigare och därmed mer konkurrenskraftiga. Samtidigt importeras många insatsvaror till det som tillverkas i och exporteras från Sverige. En svag krona gör dessa insatsvaror dyrare. De företag i Sverige  som säljer importerade varor – till exempel kläder och elektronik – drabbas också av en svag krona. Samtidigt har det varit en medveten strategi från Riksbankens sida att försvaga kronan för att på så sätt försöka få upp inflationen till inflationsmålet genom höjda priser på importvaror. Vissa har kritiserat Riksbankens lågräntepolitik för att den antas leda till minskade incitament för exportföretag att öka sin produktivitet och hålla svaga företag (så kallade zoombieföretag) under armarna. De empiriska beläggen för dessa antaganden är dock – åtminstone än så länge – inte särskilt starka. En mindre expansiv penningpolitik under de senaste åren skulle ha lett till en ännu lägre inflation och högre arbetslöshet, vilket ligger i den andra vågskålen. Logiken i att en mindre expansiv penningpolitik de senaste åren skulle ha ökat svensk BNP-tillväxt och minskat arbetslösheten har jag mycket svårt att förstå. En lägre inflation hade lett till högre realräntor vilket gör att reporäntan måste sänkas ännu mer i en lågkonjunktur för att kunna stabilisera ekonomin. Det finns inget egenvärde i att stärka kronan.

Vad kommer att påverka mest på sikt, penningpolitik eller finanspolitik?
– Det är en svårbedömd fråga. Alla länder pumpar nu via sina centralbanker ut mycket stora belopp i sina ekonomier som respons på coronakrisen. Den relativa omfattningen av dessa åtgärder kan förstås påverka räntenivåerna i länderna olika och därmed inverka på kronans värde. Samtidigt pumpar regeringarna via statsbudgeten också ut enorma belopp till företag och hushåll. Flera regeringar gör det i ett läge där statsskulden redan från början är hög. Detta kan leda till kraftigt stigande riskpremier på statsobligationer i de mest utsatta länderna som till slut kan bli svårt att helt motverka genom att centralbankerna köper statsobligationer på andrahandsmarknaden. Ett högt ränteläge i ett offentlig-finansiellt välskött land kan stärka det landets valuta genom räntearbitrage. Men stigande riskpremier till följd av en statskuldskris har den omvända effekten (med undantag för den amerikanska dollarn så länge den uppfattas som världens reservvaluta). Sett till risken för det senare scenariot, är Sveriges internationellt sett låga statsskuld en mycket betydande styrka under coronakrisen.

Inflationsmålet, vilken betydelse har det för dagens kronkurs?
– Den mycket expansiva penningpolitiken har helt klart bidragit till den svaga kronan. Det har varit en medveten strategi från Riksbanken att försvaga kronan för att försöka höja inflationen genom höjda priser på importerade varor.

Något som har överraskat när det gäller kronkursen under coronakrisen?
– Egentligen inte. Den har följt samma mönster som under tidigare stora ekonomiska nedgångar och med vad som är vanligt för små mindre omsatta valutor. Även om den svenska starkt exportberoende ekonomin är mycket beroende av vad som händer i omvärlden den närmaste tiden, så är det möjlig att kronan kan komma att stärkas något om det visar sig att det svenska mindre stränga kravet på social distansering leder till en mindre ekonomisk nedgång i Sverige än i de länder som valt en hårdare linje i detta avseende. Det får tiden utvisa.

Importbolagen tar mer stryk än vad exportbolagen vinner på en ytterligare kronförsvagning.

Annika Winsth, chefsekonom Nordea:

Hur mår svenska kronan i dag?
– Kronan var svag redan före pandemin och krisen har bidragit till att den försvagats än mer. Få vill äga en liten volatil valuta i orostider.

Hur tror du att kronan kommer att utvecklas det kommande året?
– Krisens längd avgör hur ekonomierna utvecklas och därmed även kronan. Risken är att kronan förblir mycket svag i närtid, men att den stärks något under andra halvåret om tillväxten tar fart. Riksbanken har varit tydlig med att den inte ämnar sänka räntan, vilket ger visst stöd. Samtidigt som Sverige har relativt goda förutsättningar att komma ur krisen snabbare än mer skuldtyngda länder.

Är det önskvärt att kronan stärks mer, vilka för- och nackdelar har det för ekonomin?
– Min bedömning är att kronan har varit skadligt svag för svensk ekonomi. Även Riksbanken tycks nu, för första gången, bedöma att en ännu svagare krona inte är önskvärt. Importbolagen tar mer stryk än vad exportbolagen vinner på en ytterligare kronförsvagning.

Vad kommer att påverka mest på sikt, penningpolitik eller finanspolitik?
– Svårt att säga, båda kommer att spela roll. Även om statsskulden ökar snabbt så ska det mycket till för att investerare ska tappa förtroendet för svenska offentliga finanser.

Inflationsmålet, vilken betydelse har det för dagens kronkurs?
– Före pandemin var den mycket expansiva politik Riksbanken förde, allt för att till varje pris nå inflationsmålet, ett viktigt skäl till den svaga kronan. Nu spelar det mindre roll då Riksbanken är tydlig med att den tillfälligt bortser från den låga inflationen, vilket är klokt.


Det betyder att kronans status som fundingvaluta har försvunnit.

Michael Grahn, chefsekonom Danske Bank:

Hur mår svenska kronan i dag?
– Kronan, mätt i KIX-termer, har handlat i ett intervall på 120-125 under den senaste tolvmåndersperioden. Rätt stabilt, men det betyder inte att den brutit den svagare trend som kronan haft sedan början av 2014. Sedan börserna började stabiliseras och sedermera vände upp från mitten av mars har även kronan gradvis förstärkts (om än från extremt svaga nivåer). Kronan fick en ytterligare skjuts av Riksbankens beslut att hålla räntan oförändrad på 0, men här och nu är övrig makrodata förpassad till baksätet medan globala börser och risksentimentet i stället är styrande. Till stor del handlar det om att rebalanseringsföden driver kronan.  Kronan är dock fortsatt svag, och förväntas så vara, sett ur ett historiskt perspektiv.

Hur tror du att kronan kommer att utvecklas det kommande året?
– Riksbankens signaler om att man avvaktar med fler penningpolitiska stimulanser, åtminstone för tillfället tills det finns förutsättningar att de biter, gör förstås att deprecieringstrycket via räntespreaden mot omvärlden minskar. Samtidigt finns det en gräns för hur snabbt och hur mycket kronan kan förstärkas. 

Är det önskvärt att kronan stärks mer, vilka för- och nackdelar har det för ekonomin?
– Den begränsningen är kopplad till inflationsmålet. De fundamentala förutsättningarna för en hållbar inflationstakt i linje med målet under de kommande, säg två åren, har försämrats under coronakrisen. Stigande varsel och högre arbetslöshet har ökat sannolikheten för ett lågt utfall i höst i den uppskjutna avtalsrörelsen. Fallande el- och oljepriser har ytterligare dragit ner inflationstrycket. Den källa till ökat inflationstryck via stigande importpriser som en svagare krona ger, får i dagsläget inget stöd från penningpolitikens räntekanal. Bland annat Per Jansson har tidigare uttryckt oro kring vad för effekter en alltför snabb kronförstärkning skulle kunna ha på inflationen och inflationsförväntningarna. Just kronans utveckling pekas dessutom explicit ut som en av de faktorer som avgör huruvida negativa räntor kan komma att bli aktuellt i ett senare skede. Om kronan skulle fortsätta förstärkas så finns det en punkt (men var?) då detta borde bli problematiskt ur ett inflationsperspektiv som Riksbanken måste hantera. Detta skulle kunna tvinga den till att tänka om vad gäller till exempel räntevapnet.  Om Riksbanken i stället uppfattas som att de släppt inflationsmålet så är sannolikheten hög att kronan fortsätter att förstärkas.

Vad kommer att påverka mest på sikt, penningpolitik eller finanspolitik?
– I ett läge där de flesta centralbanker aviserat omfattande likviditets- och QE-program och sänkt styrräntorna till nära 0, så finns egentligen inte någon större skillnad mellan länder/regioner att ta fasta på. Det betyder att kronans status som fundingvaluta har försvunnit. Det syntes under inledningen av krisen då dollarn först försvagades mot lågräntevalutor som kronan på grund av stängda carry trades. Det betyder dock INTE att räntesperadar är ett dött tema. Även små skillnader i relativ penningpolitik kan framöver få tydliga genomslag i valutamarknaden. Detsamma gäller finanspolitiken, flertalet regeringar stöttar sina företag nu genom överbryggningspolitik som innefattar likviditets- och subventionsåtgärder samt i vissa fall direkta stimulanser. Inte heller här går det tydligt att urskilja tydliga skillnader. Det kan möjligen göra att den relativa realekonomiska utvecklingen mellan ekonomier blir mer styrande för valutakursen framöver. Det finns även andra teman såsom statsskuldernas storlek eller risken för en euro break-up, som bägge skulle kunna gynna kronan, även om jag är tveksam till att så blir fallet.

Något som har överraskat när det gäller kronkursen under coronakrisen?
– Kronan har varit oväntat stabil under coronakrisen, vilket antagligen är kopplat till Riksbankens ovilja att sänka styrräntan trots de extrema ekonomiska konsekvenser som coronavirusets sociala distansering medfört. I början av krisen handlade kronan mer i linje med ’kris-receptet’, snabb och kraftig försvagning. Kronan har sedan dess tagit fasta på, och gynnats av, ett något mer positivt risksentiment och har från mitten av mars handlat i samklang med globala börser. 

En kraftig förstärkning av kronan nu skulle göra det svårare för svensk ekonomi att återhämta sig.

Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken:

Hur mår svenska kronan i dag?
– Den svenska kronan har smittats av corona, men inte lika illa som många andra valutor. Och jämför man med finanskrisen då kronan försvagades kraftigt skulle jag säga att den nu snarare signalerar att Sverige förväntas klara sig hyggligt i den här krisen. Mindre nedstängning av ekonomin och bra statsfinanser väger upp vårt stora omvärldsberoende.

Är det önskvärt att kronan stärks mer, vilka för- och nackdelar har det för ekonomin?
– Det viktigaste är att kronans värde inte svänger för mycket. Då är det svårt för företag och hushåll att planera för framtiden. Försvagningen av kronan under finanskrisen var en krockkudde som hjälpte ekonomin. En kraftig förstärkning av kronan nu skulle göra det svårare för svensk ekonomi att återhämta sig när efterfrågan i omvärlden kommer igång. Samtidigt innebär en svag krona att importerande bolag får det tufft. Inte minst detaljhandeln vars marginaler redan är väldigt pressade.  

Vad kommer att påverka mest på sikt, penningpolitik eller finanspolitik?
– På kort sikt skulle jag säga att penningpolitiken har större betydelse och på längre sikt finanspolitiken. På lång sikt brukar man säga att växelkursens värde bestäms av den relativa prisutvecklingen, produktivitet och bytesförhållandet mellan länder. Dessa faktorer påverkas både av penningpolitiken och finanspolitiken. På lite kortare sikt spelar andra faktorer större roll såsom ränteutveckling, relativ konjunktur och osäkerhet. Dessa faktorer har dragit åt lite olika håll för kronan de senaste månaderna. I takt med att ekonomin börjar återhämta sig räknar vi med att kronan kommer att stärkas något, delvis drivet av att Sverige har goda statsfinanser men också då vi räknar med att efterfrågan på dollar kan minska något när osäkerheten avtar i världen, vilket tenderar att försvaga dollarn.

Inflationsmålet, vilket betydelse har det för dagens kronkurs?
– Om inflationsmålen i olika länder är likvärdiga och trovärdiga så bör de inte påverka den nominella kronkursen. De senaste åren har vi sett att inflationen i euroområdet varit lägre än i Sverige och så även inflationsförväntningarna. Om det består kan man förvänta sig en trendmässig försvagning av den nominella kronkursen, vilket vi också sett de senaste åren.

Något som överraskat när det gäller kronkursen under coronakrisen?
– När det stormar på världens finansmarknaden så tenderar kronan att gå svagt, vilket vi också såg under stora delar av mars. Men jag tycker att kronan har klarat sig bättre än man kunde befara givet hur känslig den brukar vara för global osäkerhet och omvärldschocker.
 

 

Platsannonser