Annons

Annons

Paula-da-Silva-blockchain-blockkedjor.jpg

Paula da Silva leder SEB:s blockchain-satsning mot företagskunder i Sverige och USA. Foto: Press & Pixabay (Obs: Bilden är ett montage).

"En blockchain-överföring görs på två sekunder"

SEB låter företagskunder i Sverige och USA använda blockchain. Nu kan pilotprojektet även införas på andra områden. "Det är en enkel och snabb teknik", säger Paula da Silva som leder satsningen.

Paula da Silva är affärsansvarig för transaktionstjänster på SEB.

Hon ansvarar även för bankens blockchain-pilot för företagskunder. Samt sitter i styrelsen för ett globalt blockchain-projektet där 90 internationella storbanker ingår. Målet: att få fram bankgemensamma produkter och lösningar.

SEB:s egen interna blockchain-pilot har pågått sedan i maj 2017, och låter svenska företagskunder föra över pengar till amerikanska. Transaktionen görs via ett protokoll som tillhandahålls av blockchain-bolaget Ripple.

Annons

Annons

– Förut har det tagit mellan 1-2 arbetsdagar att göra en överföring mellan två länder, men det är inte acceptabelt i vår tid. Med blockchain kan en sådan överföring göras på två sekunder, då motparter är med i samma forum. Så de kunder som använder sig av denna lösning är väldigt positiva, säger Paula da Silva till Realtid.se.

Varför valde ni att inkludera just amerikanska företagskunder?

– Vi har en hel del kunder där, stora dollarflöden och en marknad som är ganska icke transparent. Vi såg helt enkelt ett tydligt kundbehov för den marknaden.

Hon menar att kundernas förväntningar på snabbhet, låga kostnader och transparens är skyhöga. Bankägda betallösningen Swish har drivit på den trenden ytterligare.

Snabbheten en risk

Snabbheten i en blockkedja – tekniken bakom kryptovalutan blockchain, men som har en rad användningsområden – beror på att sändare och motpart ingår i samma nätverk och valideras i förväg vilket skapar omedelbar transparens. 

– Om man till exempel som svenskt företag köper ett amerikanskt bolag kan betalningen genomföras omedelbart medan parterna sitter vid förhandlingsbordet.

Paula da Silva betonar samtidigt att överföringar i blockchain bör göras med viss eftertänksamhet.

– Överföringen går ju snabbt, men när den väl skett så har den skett, säger hon.

Ska satsningen etableras och utökas?

– Vi har inte bestämt det än, utan sagt att vi ska exploatera det här nu först. Men det kanske kan breddas till andra områden där det i dag tar lång tid med värdeöverföring, till exempel inom utrikeshandel och finansiella värdekedjor.

Vad ligger utmaningen främst i?

– Att komma överens om alla principer runt omkring, för det är inte tekniken som är problemet, utan compliance och antipenningtvätt.  Men både it-utvecklare och produktchefer har varit väldigt eniga om att det här har varit en enkel och snabb process när det kommer till att koppla ihop det med befintlig teknik.

Men ett återkommande huvudbry vad gäller blockchain-tekniken är hur den ska kombineras med EU:s nya dataskyddslag GDPR. Ingen information kan nämligen raderas från en blockkedja, det medger inte algoritmen. 

Svårförenligt med GDPR

Samtidigt kräver GDPR att personuppgifter ska raderas på en konsuments begäran. Det finns undantag på den punkten och vissa fall går lokal lagstiftning före, men huvudprincipen är att konsumentens ska ges kontrollen över sin persondata. 

Banker och företag har också, enligt GDPR, skyldighet att å andra sidan skydda persondata med näbbar och klor från att läcka eller hamna i orätta händer.

Paula da Silva säger att SEB inte skickar personuppgifter vid transaktionstillfället inom Ripple protokollet. Arkivering och rapportering sker på bankens vanliga plattformar för sådan hantering.

– Blockkedjan är ett lager ovanpå våra befintliga processer så det här ändrar inte något, säger hon.

SEB är också en av 90 internationella storbanker som ingår i det New York-baserade blockchain-bolaget R3:s blockchain-projekt som, inom ramen för ett konsortium, syftar till att få fram en gemensam blockkedja för finansbranschen.

SEB var en av konsortiets första samarbetspartners och en av de största investerarna. Bland de nordiska medlemmarna återfinns också Nordea och Danske Bank.

15 intressområden

Totalt har ca 15 intresseområden identifierats och i varje pilotprojekt ingår mellan 5-6 banker. 

– Vi exploaterar och experimenterar med olika aspekter av blockchain. för att se hur vi kan använda tekniken i alla möjliga sammanhang på finansområdet. SEB har dock valt att främst fokusera på handelsfinansiering ”Trade Finance”.

Exportområdet är till exempel högintressant i sammanhanget.  Om, säg, ett svenskt företag exporterar en vara, så förväntar det sig en framtida betalning för varan, någon gång i framtiden. 

Och en sådan process garanteras av två banker i respektive länder när köparen och säljaren inte känner eller litar på varandra eller om det finns stora risker för icke betalning antingen från den utländska banken eller landet, så kallade politiska risker.

Används i Brasilien

Bankerna har till uppgift att se till att säljaren uppfyller sina förpliktelser om att lämna varan, men också att se till att köparen betalar den. 

– Sådana processer sker fortfarande på papper och inkluderar mycket manuell handpåläggning med flera mellanled. Det är en väldigt tidskrävande  process och inte alls tidsenligt. Men det jobbar vi nu för att digitalisera och effektivisera med hjälp av blockchain.

SEB:s förhoppning är att R3-projektet ska ha lett fram till en gemensam global blockchain-baserad lösning någon gång under nästa år. Tekniken har redan sjösatts på en del håll, berättar Paula da Silva.

– Bland annat används den av valuta- och fondmäklae exempelvis i Brasilien och i vissa asiatiska länder. Inom andra sektorer funderar exempelvis lantmäteriet på att basera fastighetsregistret på blockchain teknik.

Blockchain kan revolutionera finansbranschen

Blockchain är tekniken bakom kryptovalutan bitcoin, men kan användas för all typ av värdeövering. I en blockkedja kan man lagra och föra över allt från utsläppsrätter till identiteter, skulder, fraktvaror, ursprungsmärkningar och kontrakt.

Transaktioner i blockchain-nätverk sker dock helt utan inblandning av någon tredje part, exempelvis clearingfunktioner som bank eller börs.

Istället skapas en gemensam historik kring vad som skickats, av vem och till vem. Därefter kan alla vara överens om att historiken stämmer, utan en clearingpart. Detta tack vare att samtliga aktörer i blockkedjan har samma information.

Blockchain lämpar sig därmed för processer som involverar många datadelande parter, som är i behov av kontirnuerligt uppdaterad information. Det är också högintressant för dem som vill ersätta kostsamma mellanhänder och minska tidsåtgången i transaktions- och lagringsprocesser.

Tekniken ger även transparens, spårbarhet, men även hög säkerhet, då det är matematiskt och kryptografiskt omöjligt att ändra i en blockkedja. Inget kan raderas.

Därmed finns det frågetecken kring hurvida blockchain är förenligt med EU:s nya dataskyddslag GDPR som principiellt kräver att personuppgifter, om konsumenten kräver det, ska raderas på från bankers och företags register. Syftet: att öka konsumentens makt över sin data. Lokala lagar skapar dock en hel del undantag från regeln.

Många banker och finansbolag ser stor potential i tekniken som de menar kan effektivisera kapitalöverföringar mellan länder, samt finanshandelsprocesser. Det skulle även kunna användas för regulatorisk rapporting till finansmyndigheter.

Källa: SEB, PwC, Swedish Blockchain Association

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons