På förslag av Barbara Milian Thoralfsson, ordförande i ersättningsutskottet, och Marcus Wallenberg, ordförande i styrelsen, får vd Hans Stråberg nio miljoner kronor i fast lön. Det motsvarar en ökning med nio procent.

Dessutom får han 1,2 miljoner kronor i rörlig lön som tack för den ”individuella prestationen”.

Under året som gått har Hans Stråberg burit ansvaret för att aktiekursen rasat från 110 kronor vid årets början till 64 kronor i dag. Under 2007 var aktien värd över 200 kronor.

I januari i år införde Hans Stråberg lönestopp för sina medarbetare. I ett brev till alla anställda skrev han att de måste ta ”alla tillfällen att sänka kostnaderna”.

”Vi har en svår tid framför oss”, skrev han.

En månad tidigare hade han vinstvarnat och varslat 3.000 personer om uppsägning.

De nya bonusarna för direktörerna framgår av årsredovisningen som blev offentlig i dag och som styrelsen skrev under den 3 februari.

En direktörslön ska enligt styrelsen vara ”rimlig och konkurrenskraftig”.

Arbetstagarna har tre representanter i styrelsen. De har flera gånger framfört att ersättningsnivåerna för ledningen är höga.

– Det är vårt uppdrag från medlemmarna att påpeka detta, säger Ola Bertilsson, en av de tre.

I själva verket har de röstat ja till högre direktörslöner, men eftersom de inte har majoritet så spelar det inte så stor roll.

– Vi är där och observerar. Vi känner väl att man lyssnar på vad vi har att säga, men vi har väldigt lite inflytande i styrelsen, säger Ola Bertilsson.

– Det är inte lätt att säga ja eller nej till de nedläggning som vi varit med om. Det är mest det vi varit med om att diskutera, säger Gunilla Brandt, också hon arbetstagarrepresentant.

Gunilla Brandt vet hur styrelsen försvarar miljonlönerna.

– Vi tror att med de här lönerna har vi rätt ledning.

Rätt löner för direktörerna innebär inte att det känns rätt på hemmaplan.

– Alla direktörer sitter inte i Sverige. De verkar från bland annat England och USA. Där ligger nivåerna annorlunda. Vill och kan vi ha de personerna så får man betala, säger Gunilla Brandt.

Men Elextrolux är ett svenskt företag?

– Visst, men produktionen ligger till stor del utanför Sveriges gränser. Det är klart att den enskilde anställde reagerar på bonusar när man inte har så mycket lön i kuvertet. Det är klart vi rör oss i olika världar.

Trots att hon saknar makt att förändra bonussystemet försöker hon se fördelarna för företaget – fördelar som hon själv inte får del av.

– Jag sitter ju inte med de här lönerna. Det är klart att man skulle kunna vara avundsjuk på dem som tjänar mer, men blir man lyckligare då? Inte jag i alla fall. Det finns alltid någon som tjänar mer, säger Gunilla Brandt.

Vem borde försvara direktörslönerna?

– Det är ju Marcus Wallenberg eller Peggy Bruzelius (ordförande och vice ordförande i styrelsen, reds anm).

Har det varit nya tongångar i styrelsen nu med bonusdebatten?

– Nej, det är inget som tagits upp på bolagets styrelsemöten. Det har inte varit på agendan. Jag kan inte svara på varför.

Borde bonusarna finnas på agendan?

– Man kanske sitter med saker som är viktigare. Flera branscher i Sverige går på knäna nu. Det är det man diskuterar – hur ska vi möta finanskrisen? Man måste prioritera vad man pratar om.

För arbetstagarna är prioriteringarna annorlunda. Det vet Ola Bertilsson.

Vad tycker dina medlemmar om ersättningen till ledningen?

– Det är klart att de tycker att det är jättehögt. Vi har ju uppsägningar på 125 personer i Mariestad där jag jobbar. Det är den realiteten vi har på golvet. Ersättningsnivåerna i näringslivet – det går ju isär. Chefer och direktörer ökar ju sina löner. Klyftan växer.

Ola Bertilsson konstaterar att en direktör i Sverige har 55 gånger mer i lön än en arbetare.

– Vi har väl blivit mer amerikaniserade. Man tittar på dem som har mer, men direktörerna för Chrysler och General Motors har väl inte bevisat att de var värda en mijlard i lön. De har haft miljardlöner, men har de gjort ett bättre jobb för det?

I dag träffar Ola Bertilsson branschens arbetstagarrepresentanter från hela EU i Bryssel.

Du låter bekymrad.

– Klart jag är bekymrad.

Är stämningen uppgiven?

– Ja, marknaden är ju bedrövlig. Det är svårt att köpa begagnade kylskåp, fast folk köper billigare produkter med sämre marginaler. Det vi producerar i Sverige är de dyra produkterna. Men de är lika bekymrade i Ungern, Polen och Rumänien. Alla slåss. Vissa får statsunderstöd.

Blir det ännu mer pengar till ledningen nästa år?

– Ja, de tycker väl att de får jobba så hårt nu när det är kris. Det är väldigt tufft.

Aktieägarna i AB Electrolux kallas till årsstämma tisdagen den 31 mars. Då ska ersättningsnivåerna för ledningen diskuteras.