Kraven på företagen höjs när EU:s dataskyddsförordning träder i kraft. För banker och finansbolag innebär det ännu ett lager regler över de redan gällande.

Den nyhet från förordningen som har satt skräck i flest är att överträdelser kan leda till att Datainspektionen utfärdar skyhöga viten – som mest motsvarande fyra procent av koncernens globala omsättning.

Dataläckage eller ovarsam hantering av kunduppgifter kan alltså därför bli mycket dyrare än vad det är i dag. Men balansräkningen kan ta mer stryk än så.

– Vår erfarenhet är att eventuella viten från myndigheterna inte brukar vara de största kostnaderna i sammanhanget. Det brukar vara alla kringkostnader, sade Mattias Fritz, chef för försäkringsbolaget AIG:s Financial Lines North Zone på ett seminarium om fördragets inverkan på företag, och konstaterade att den omfattande mängden personuppgifter finansbolagen sitter på också är ett tacksamt mål för för hackare.

Ofta är det framförallt företagets good will som tar skada då hanteringen av kunder och anställdas känsliga uppgifter på något sätt inte lever upp till reglerna, enligt Fritz. Men även administrationen av de åtföljande problemen kostar pengar och kräver organisering. Det handlar till exempel om efterlevnad av fördragets krav om att skicka information till de drabbade om vad som har hänt och till exempel att se till att kundtjänstverksamheten är rustad för att ta emot samtal.

Utöver kostnaden i form av nedskrivningar av företagets good will behövs dessutom PR-kompetens för hanteringen av händelsernas varumärkesmässiga efterdyningar.

Advokaten Henrik Bengtsson, delägare i Delphi, ställde också de saftiga vitesbeloppen i relation till andra sanktioner som kan drabba företag.

– Vitesnivåerna i dataskyddsförordningen speglar dem som finns i konkurrensrätten. På konkurrensrättsområdet har man inte sett dem slå i taket och det tror jag inte att vi kommer att se den här gången heller.