Den norska storbanken bedömer att skatten, som är planerad att träda i kraft 2022, kan påverka resultatet negativt med 6 procent för Handelsbanken, 5 procent för Swedbank, 4 procent för SEB och 2 procent för Nordea. Det skriver Bloomberg News.

Finansdepartementet har skickat förslaget om riskskatten på remiss. Den är framtagen för att stärka de offentliga finanserna och skapa utrymme för att täcka kostnader som en kris i det finansiella systemet riskerar att föra med sig, enligt ett pressmeddelande. Skatten ska under 2022 uppgå till 0,06 procent av kreditinstitutets skulder efter vissa justeringar och 0,07 procent från och med 2023.

Enligt förslaget ska riskskatten betalas av kreditinstitut som har skulder som överstiger 150 miljarder kronor vid beskatt­nings­årets ingång och som kan hänföras till bolagets verksamhet i Sverige. Gränsvärdet ska årligen räknas om för att följa med den allmänna ekonomiska utvecklingen i landet. Skatten ska uppgå till 0,06 procent av kreditinsti­tutets skulder efter vissa justeringar under 2022 och till 0,07 procent från och med 2023. Förslaget berör svenska kreditinstitut och utländska kreditinstitut med verksamhet i Sverige.

Förslaget beräknas ge ökade skatteintäkter med cirka 5 miljarder kronor 2022. I budgetpropositionen för 2021 avser regeringen avisera en höjning av skatten med 1 miljard kronor från 2023. Den beräknade offentligfinansiella effekten från höjningen planeras användas till ökade försvarsanslag.