Moderatorn Jens Orback ledde samtalet med PWC:s skattepanel i Almedalen. Från vänster Björn Nordgren, Rebecca Filis, Tobias Wikström, Johan Fall och Jörgen Haglund.
Digitalisering

Digitaliseringen höjer skatten på konsumtion

Skatt på konsumtion kommer bli allt vanligare i en digitaliserad värld. Nya affärsmodeller leder obönhörligen till att dagens skattesystem kommer förändras, och förskjuta tyngdpunkten i beskattningen från produktionen till konsumtionen. Det blev slutsatsen när PWC bjöd in tunga skatteexperter till Almedalen för att sia om framtiden.

Uppdaterad 2017-07-10
Publicerad 2017-07-06

Almedalen/Visby Digitaliseringen ställer dagens skattesystem inför en aldrig tidigare skådad press, och frågan är när, var och hur den framtida skatteuppbörden kommer ske. Det var utgångspunkten för PWC:s skattepanel i Almedalen, bestående av skattechefer och andra sakkunniga från bland annat näringslivet, Skattemyndigheten och ekonomkåren.

Deltagarna var överens om att den digitaliseringsvåg som sveper fram över näringslivet och både stora och små företag ritar om kartan också för skattesystemen i olika länder och regioner.

– För oss är digitaliseringen nästa industriella revolution. Som bolag måste vi redan nu se över våra operativa verksamheter och alla de 50 miljarder kronor som vi totalt investerar i världen varje år, säger Björn Nordgren, skattechef Norden på industrijätten General Electric (GE).

Han tog som exempel det utvecklingsprojekt inom GE där de bygger världens största 3D-printer, på en kubikmeter. Det är en 3D-skrivare som kommer kunna skriva ut ett helt motorblock.

– Till dessa kommer det kunna kopplas många olika digitala tjänster och dataflöden, från olika länder. Och var ska värdet av dessa beskattas, i landet som producerat datan eller i landet där skrivaren står och där datan används, säger Nordgren när han konkretiserar frågeställningen.

Johan Fall, chef för Skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv, fortsatte resonemanget om hur digitaliseringen förändrar företagen och näringslivet.

– SCB kommer snart definiera om Ericsson från ett tillverkningsföretag till ett tjänsteföretag.

Paneldeltagaren Rebecca Filis, verksamhetsutvecklare på Skatteverket som arbetar med frågor kopplade till plattformsekonomin instämde i detta.

– Vi ser många faktorer som försvårar beskattningen. Frågan var värdet produceras eller uppstår i den digitala ekonomin är inte helt lätt att besvara, säger Filis och påminde om att det också finns andra faktorer som ritar om skattekartan och möjligheterna till skatteuppbörd.

– Anonymiseringen ökar på nätet. Både köpare och säljare av olika slags digitala tjänster använder till exempel allt oftare alias och liknande, när de köper och säljer olika former av tjänster. Vem ska då beskattas, och var någonstans ska beskattningen ske när köpare och säljare allt oftare sitter i olika länder?

– Det handlar alltmer om olika former av data. Vem samlar in datan och får värdet av den? ska vi följa den ekonomiska principen att beskatta värdet där det skapas, eller där försäljningen sker, säger Rebecca Filis.

Ledarskribenten Tobias Wikström på Dagens Industri, som skriver mycket om skatter och skattefrågor, och som också var en av panelisterna fortsatte resonemanget och drog slutsatser.

– Vi måste återgå till stabila skattebaser. Internationella samarbeten inom till exempel OECD måste syfta till att hitta och komma överens om detta.

– Skattereglerna är inte anpassade till den nya plattformsekonomins affärsmodeller, konstaterade Jörgen Haglund, som arbetar med internationell företagsbeskattning på PWC i Stockholm. 

Skattemyndighetens expert på plattformsekonomi, Rebecca Filis, höll med om detta.

– Skatt på konsumtion är den bas vi måste titta vidare på. Det finns undersökningar som visar att vi beskattar ungefär halva den konsumtion som sker i dag, säger Filis.

Johan Fall på Svenskt Näringsliv påminde om de skattereformer som tidigare gjorts i Sverige, och att dessa lett till tydliga och mätbara resultat, vilket får tas med i kalkylerna när frågan uppkommer om de digitala makrotrenderna leder till att skattetrycket måste sänkas, som en följd av den internationella konkurrensen.

– Skatteintäkterna har, justerat för inflation, ökat med 300 miljarder kronor i Sverige samtidigt som skattetrycket sänkts från 50 procent till cirka 43-44 procent.

I det sammanhanget efterlyste Jörgen Haglund vikten av stabilitet och ett förutsägbart skattesystem, sett ut företagens investeringsperspektiv.

– Vi kan aldrig bortse från att skatten är en del av företagens kalkyler. Kortsiktiga skatteregler som förändras snabbt är ett problem.

Mot slutet av panelsamtalet berördes de internationella trender inom området som går att se, och hur dessa påverkar utvecklingen.

– De stora utvecklingsländerna som Kina och Indien går allt mer i riktningen mot konsumtionsbeskattning. Det sätter i sin tur en press på de svenska skatterna, säger Rebecca Filis.

Platsannonser