Christoffer Adams (Kepler Chevreux), Frida Bratt (Nordnet) och Joacim Olsson (Aktiespararna.)
Christoffer Adams (Kepler Chevreux), Frida Bratt (Nordnet) och Joacim Olsson (Aktiespararna.) Foto (montage): Respektive bolag
Panel

"Det räcker inte med en rapport för att blåsa krisen över"

Storbankernas rapporter kom alla in över förväntan. Betyder det att problemen är över? Inte enligt veckans expertpanel som ser många olika utmaningar framöver.

Camilla Jonsson
Publicerad 2020-02-14

Under förra året var det något av en kris för de svenska storbankerna på börsen i svallvågorna efter penningtvättsproblem.  Hot om böter, ökad press från nischbanker plus låga räntor. Nu har samtliga storbanker lämnat rapporter över förväntan. Är krisen över nu? Veckans panel ger sin syn på saken.

Stigande räntor kommer inte att vara lika positivt för svenska banker.

Christoffer Adams, aktieanalytiker, Kepler Chevreux:

Är problemen över nu?
– Av problemen är utmaningen med penningtvätt den tuffaste – på kort sikt. Det är inte bara det att bankerna riskerar stora böter, även kostnaderna drivs upp av åtgärder kring förvaltning av tillgångar och skulder. En del av de här kostnaderna är av tillfällig art och är kopplade till pågående utredningar, medan andra kommer att vara mer bestående. Med tanke på eventuella böter för Swedbank och SEB kommer de svenska och estniska myndigheterna att lägga fram sina slutsatser i mars-april. Detta kan vara en tillfällig lättnad eftersom den typen av böter är begränsade till 10 procent av intäkterna. Men riskerna är större vad gäller böter från amerikanska myndigheter. Det är troligt att de inte kommer att vara klara förrän andra halvåret av 2020. Därför finns det fortfarande riskpremie, särskilt för Swedbank. Vidare tror vi att det som har upptäckts av potentiell penningtvätt endast är toppen av isberget, och det finns en uppenbar risk att myndigheterna kommer att hitta fler skelett i bankernas skåp.

– Det ökande trycket från nischbanker är inte över. Teknologiska framsteg och förändringar i regleringen minskar inträdeshindren inom banksektorn, och risken är att lönsamheten för homogena produkter blir lägre. Insättningar och inteckningar är produkter som är särskilt utsatta.

– Problemet med låga räntor har inte varit lika stort i Sverige som i många andra europeiska länder eftersom svenska banker kan sätta räntor på rörliga hypotekslån efter eget gottfinnande. Svenska banker vägde upp trycket på insättningsmarginalen genom att öka bostadslånemarginalen. Stigande räntor kommer därför inte att vara lika positivt för svenska banker som för europeiska. Vi tror fortfarande att risken är uppåtriktad när det gäller räntor, även för svenska banker. Stigande räntor är isolerat positivt för bankerna upp till en nivå där de börjar skapa problem med högre förluster. Vi tror att bankerna kommer att leverera bra räntesiffror under första kvartalet.

Nischbankernas intåg, hur ska storbankerna hantera det?
– Nischbankerna ökar konkurrensen i vissa segment och har särskilt växt mycket på konsumentkreditsidan som behandlats lite styvmoderligt av storbankerna det senaste deceniet. Störst hot mot storbankernas lönsamhet tror vi kommer från de utmanare som finns på bolånemarknaden, både etablerade banker som SBAB och Danske Bank, men också mindre utmanare som Stabelo. För att handskas med konkurrensen från fintechbolag borde bankerna köpa utmanare i ett tidigt skede eller starta egna utmanarbanker, med eget varumärke. På det här sättet kan du tävla om de kunder som i alla fall skulle flytta till en utmanarbank utan att behöva sätta ned listpriset för hela hypoteksportföljen.

Kreditkrisen i Collector, kan den smitta - få konsekvenser - på/för storbankerna?
– Vi tror inte att det är någon stor risk. Collector hade låg reserveringsgrad i jämförelse med andra banker med liknande verksamhet, så vi ser detta mer som ett individuellt bekymmer för Collector än för banksektorn som helhet.

– Men vi har haft fallande räntor och god ekonomisk tillväxt. Förlusterna för banken har varit låga och konsensus extrapolerar detta. I genomsnitt förväntas de fyra stora svenska bankerna få 3 punkter högre förluster 2021 än de hade under 2019. Med en genomsnittlig förlust på 11 baspunkter under 2019 kan det inte bli mycket bättre, men det kan bli mycket sämre. Risken är alltså tydligt negativ när det gäller förluster. Investerare är förmodligen lite för kortsiktiga när det gäller denna risk.

Indragna bonusar i Swedbank, ingen avsättning till Handelsbankens Oktogonen - vad kan det få för konsekvenser?
– Den indragna bonusen för chefer i Swedbank var begränsad, vad vi förstår, och borde inte ha någon större effekt. Däremot tror vi att Oktogonen har varit och fortfarande är en viktig del av de incitament som finns för Handelsbanksanställda, så vi tror att det kanske inte är hållbart att hålla inne med avsättningarna så länge till utan att det leder till ett större missnöje internt.

För att behålla vinstnivå utan att ta marknadsandelar måste man banta kostnaderna.

Frida Bratt, sparekonom, Nordnet:

Är problemen över nu?
– Nej, problemen är inte över – men flera av bankerna är definitivt på rätt väg. Ett stort problem för sektorn har varit kostnaderna. Särskilt Handelsbanken och Nordea har varit ifrågasatta. Nu ser vi hur de åtgärder som Handelsbankens nya vd Carina Åkerström vidtagit har gett effekt och kostnaderna ökar inte längre. Också i Nordea minskar kostnaderna, så med tanke på det var rapporten bra. Men det tar tid att vända en koloss som Nordea, men jag tror Fredrik Vang Jensen är rätt person att göra det. SEB anser jag är stjärnan i sektorn och underliggande verksamhet är stark, men penningtvättsproblematiken oroar och eventuella böter och kostnader relaterade till den.

– Swedbank är den spelare som fortfarande är mest pressad. Jag tycker vd Jens Henriksson beskrev det hela bra som en ”perfekt storm” för banken; precis när penningtvättshärvan briserade så ökade konkurrensen på bolån, vilket har satt press på marginalerna. Osäkerheten kring penningtvätten kvarstår naturligtvis tills utredningarna läggs fram. Och vad Finansinspektionen säger kan vara talande för om och vad amerikanska myndigheter kommer tycka i ärendet. På den positiva sidan för bankerna generellt är förstås att vi lämnat minusräntan, vilken orsakat stora kostnader, bakom oss.

Nischbankernas intåg, hur ska storbankerna hantera det?
– Jag tycker mig se att några av bankerna har landat i hur de ska hantera den ökade konkurrensen exempelvis på bolånemarknaden. Visst kunde vi i rapporterna fortfarande läsa om pressade marginaler på bolånen, men flera vd:ar var samtidigt tydliga med att man framöver inte kommer att kriga med pris. Jag har dock svårt att se hur storbankerna på sikt ska kunna öka sina marknadsandelar på en så konsumentnära marknad som bolånen. Storbankerna dominerar visserligen, men den långsiktiga trenden går mot mer medvetna konsumenter. Det är därför kostnaderna blir så viktiga – för att behålla vinstnivå utan att ta marknadsandelar måste man banta kostnaderna. 

Indragna bonusar i Swedbank, ingen avsättning till Handelsbankens Oktogonen - vad kan det få för konsekvenser?
– Jag tycker det är viktiga signaler som Swedbank och Handelsbanken sänder ut. Man har problem i bankerna, av skild art och omfattning, och då behöver man signalera krafttag. I Swedbanks fall vore det en politisk omöjlighet att betala ut enorma bonusar i det läge banken befinner sig i. Man måste självklart signalera att de högsta cheferna har ett ansvar.

Om räntorna fortsätter att vara låga - vad betyder det för bankernas affär?
– Först och främst har ju bankerna fått det betydligt lättare när reporäntan höjdes från minus till noll. Kostnaden för minusräntan har varit tuff, eftersom man ogärna tar ut den där den uppstår, det vill säga på inlåningen. Istället har man kompenserat sig på andra sätt, exempelvis via marginalpåslag på bolånen. Noll istället för minus innebär en lättnad som är lätt att räkna hem för banken. Upplåningskostnaderna på lånesidan ökade visserligen i och med stigande marknadsräntor inför Riksbankens höjning, men detta har man ju stor möjlighet att kompensera sig för genom höjda räntor. Det har storbankerna också gjort, och man har höjt i storleksordningen 20-25 punkter.

– På ett mer övergripande perspektiv är det klart att låga räntor bidragit till att blåsa upp priser på tillgångar och bygga upp skulder. Här vet vi ju att åtgärder för att bygga upp bankernas motståndskraft vidtagits från Finansinspektionen, som ökade kapitalkrav. Fortsätter det låga ränteläget under en väldigt lång tid kan vi möjligen vänta oss fler åtgärder från myndigheter för att säkerställa att bankerna verkligen tar höjd för de risker som finns.

Mindre attraktivt att söka sig till bankerna för anställning.

Joacim Olsson vd, Aktiespararna:

Är krisen/problemen över nu?
– Det är för tidigt att säga. Det var bättre rapporter än väntat men det räcker inte med en rapport för att blåsa krisen över, utan vi behöver flera kvartal som visar på en vändning. Dessutom tror jag att, oavsett hur svarta siffrorna i rapporterna än är, så kommer penningtvättsfrågan vara något som bankerna kommer att få leva med i en lång tid framöver. Vi har till exempel fortfarande två storbanker som står under utredning i såväl Sverige som utomlands med risk för dryga böter och sanktioner.

Nischbankernas intåg, hur ska storbankerna hantera det?
– Genom att köpa upp innovativa framgångsrika nischaktörer eller genom att skapa samarbeten. Många nischbanker uppfattas som moderna, snabbfotade och service-minded, något som storbankerna har svårt att möta på annat sätt på grund av sin storlek och därmed inneboende tröghet.  

Kreditkrisen i Collector, kan den smitta - få konsekvenser - på/för storbankerna?
–Det kan möjligen ha viss effekt för det allmänna förtroendet. Collectors affär är dock en helt annan än storbankernas med betydligt högre risk, något som också den pågående krisen i banken visar. Men om fallet Collector skulle leda till förändrade regler eller krav från myndigheterna kan det såklart även komma att påverka storbankerna.

Indragna bonusar i Swedbank, ingen avsättning till Handelsbankens Oktogonen - vad kan det få för konsekvenser?
– Att det måhända blir mindre attraktivt att söka sig till bankerna för anställning. För allmänhetens inställning till bankerna så tror jag dock att det kan bidra till ett ökat förtroende för branschen att dra in bonusar då dessa sticker i ögonen på många. Särskilt i tider när bankerna inte skött sig.

Om räntorna fortsätter att vara låga – vad betyder det för bankernas affär?
– Att bankerna på sikt måste hitta nya intäktskällor- eller anpassa kostymen efter den nya verkligheten. Risken är dock att det i slutändan blir kunderna som får betala genom nya avgifter för bankernas tjänster.

Platsannonser