Det moderna Indien

<pufftextlänk>Tänk Indien som ett hot mot den västerländska välfärden. Som en ekonomisk stormakt som i framtiden kommer att regera världen tillsammans med kineserna. Svårt att tänka sig?</pufftextlänk> Inte för Per J Andersson, aktuell med boken "Moderna Indien".

Uppdaterad 2016-02-16
Publicerad 2006-08-23

Per J Anderssons är till vardags redaktör på resetidningen Vagabond. Hans reportagebok "Moderna Indien" ställer många förutfattade föreställningar om Indien på ända och väcker en stark lust att besöka det där märkliga, enormt stora landet långt där borta.

Men först en liten reservation.

– I Indien bor det nästan 1,1 miljarder människor, säger Per J Andersson. Det är ett etniskt och multispråkigt land. Det finns inte en indier, det finns inte ett språk som heter indiska. Så allting man säger om Indien, måste på något sätt paras med en parentes. Det är ett land fullt av avvikelser.

Av dessa 1,1 miljarder människor finns det en välmående medelklass i storleksordningen 350 miljoner människor. Det är ungefär lika många människor som det finns amerikaner.

– Medelklassen har växt till sig ordentligt sedan 1991, då Indien liberaliserades och man lättade på handelshinder och förordningar för etablerandet av företag utifrån.

Det finns ett nytt uttryck i USA: "I have been bangalored". Det handlar om miljontals nya jobb i Indien där amerikanska företag (och andra) outsourcat itsystemutveckling, internetbaserad telefonsupport och många andra it-jobb.

– Många av de här tjänsterna har hamnat i Bangalore, en sydindisk stad som är Indiens modernaste. Därav uttrycket "bangalored". Det finns starka protektionistiska röster i USA i dag som tycker det har gått alldeles för långt. Att man borde sätta stopp för den här jobbexporten.

Den billiga arbetskraften drar. Men inte bara den billiga arbetskraften.

– Ett av skälen till att man startar upp västerländska call-centers i Indien är naturligtvis för att lönenivån bara är en tiondel eller tjugondel av den västerländska.

– Men Indien har också hög kompetens på olika saker. Microsoft och Intel har nyligen förlagt mycket av sin forskning och utveckling i Indien.

– En annan fördel, är att det är lätt för västerlänningar att kommunicera med indier, jämfört till exempel med hur det är i Kina. Efter USA är Indien det land i världen som har flest engelskspråkiga, runt 350 miljoner. Om man med engelskspråkig menar att man förstår och pratar hyfsad engelska.

– Menar man däremot någon som förstår engelska lika bra som en engelsman, då hamnar man på en siffra runt 55 miljoner. Vilket är ungefär lika mycket som Storbritanniens befolkning.

Jämför Indien och Kina.

– Indien har inte kommit lika långt ekonomiskt som Kina. Men Kina startade sin västinriktade ekonomiska politik minst tio-femton år före Indien. Och Indien är på god väg. Samtidigt är Indien en demokrati, världens största.

– Pratar man med indier om sådana saker så säger de, "det går visserligen bra för kineserna just nu, men de är styrda. De lever i en diktatur. Det är inte så kul för dem".

Indierna var först med siffersystemet, först med decimalsystemet, först med schackspelet, indiern Vinod Dham utvecklade pentiumprocessorn och landsmannen Sabeer Bhatia är pappa till hotmail. Är indierna supersmarta?

– Det finns en ingenjörstradition i Indien, en matematikertradition. Alla duktiga pojkar vill bli ingenjörer. Där finns en duktighetskultur som kan jämföras med Sverige på 40- och 50-talet. Mamma och pappa kom från fattiga förhållanden. Det var viktigt att det gick bra för barnen, att de fick en utbildning. Där ungefär befinner sig Indien i dag.

Galna hinduiska fundamentalister?

– Rent allmänt kan man säga att religionen är på tillbakagång. Allting har blivit mer uppluckrat. Kastsystemet, hur man umgås människor emellan, det är inte lika hårt som för tjugo, trettio år sedan. Man accepterar mer, framför allt då i medelklassen.

– Samtidigt finns det en liten, men väldigt högljudd rörelse, hindutva, som är hindufundamentalistisk, som går åt andra hållet. De är extremister som gör saker som får stor plats i nyheterna. Men de hör inte till befolkningsmajoriteten.

Ditt eget intresse för Indien?

– Jag kom dit första gången som resenär när jag var tjugoett. Det var för tjugotre år sedan. Det som lockade mest var att det var så annorlunda. Där finns så många kulturer, idéer, religioner, saker som bryts mot varandra hela tiden. Som journalist har jag återvänt arton gånger.

– Där finns ett allmänt folkligt intresse för andliga frågor. Hur man mår, hur man tar hand om sig, djupa filosofiska frågor. Samtidigt är det ett land där man dyrkar prylar, pengar, allt materiellt. Vilket naturligtvis hänger samman med att man har fattigdomen runt knuten. Det är ett land fullt av kontraster. Jag tröttnar aldrig på att åka dit.

Kenneth Gysing

frilansjournalist

redaktionen@realtid.se

Fotnot: Moderna Indien är utgiven av bokförlaget Alfabeta.

Platsannonser

Logga in