Det var under våren som utbudsbristen på flera viktiga insatsvaror uppstod, vilken ledde till stora prishöjningar och rekordlånga leveranstider. Enligt Handelsbanken finns tidiga tecken på att flaskhalsarna börjar lossna samtidigt som man bedömer att det är en lång väg kvar innan de globala leverantörskedjorna är helt återställda. Handelsbanken, såsom de andra storbankerna, står fast vid sin inflationsprognos.

– Ja, vi håller fast vid att inflationsuppgången är tillfällig, men säger i vår senaste konjunkturrapport att flaskhalsarna har blivit lite mer utdragna än väntat, säger Johan Löf, seniorekonom på Handelsbanken, i en skriftlig kommentar till Realtid.

Under tiden förväntar sig Handelsbanken att begränsningarna på insatsvaror hämmar tillverkningsindustrins tillväxt. Det globala prisindexet från tillverkningsindustrins inköpschefer visar även att prishöjningarna ännu inte börjat avta.

– Vår syn är fortfarande att inflationen är övergående och att det som drivit upp priserna är drivet av tillfälliga faktorer. Prisökningarna för olika råvaror har samtidigt olika saker orsaker. Men generellt sett så är råvarupriser, på metaller och energi (olja) fortfarande kvar på toppnivån. Den enda råvaran av betydelse som har fallit är järnmalmen, säger Lars Henriksson, senior strateg på Handelsbanken, till Realtid.

Råvarupriserna minskade kraftigt i början av pandemin och många drog ner på sin produktion. Fordonsindustrin är en av de branscher som påverkats mest av utbudsbristen, framför allt  på grund av halvledarbristen. Volvo och även nu Scania har till och med aviserat om kortare avbrott i produktionen. Problematiken med timmer har varit en annan och har snarare handlat om brist på sågkapacitet i USA och brist på transporter i Europa och Ryssland. Detta anses dock inte driva inflationen särskilt mycket, enligt Handelsbanken.

Källa: Handelsbanken

Enligt Jörgen Kennemar, nationalekonom på Swedbank, har utbudsbritsen och prishöjningarna i producentledet en svag direkt koppling till växande inflation.

– Bristen på insatsvaror är en utmaning, inte minst inom industrin. Det har lett till att vi sett kraftigt stigande priser i produktionsledet och längre leveranstider. Majoriteten av företag räknar med att höja priserna för att kompensera sig, säger Jörgen Kennemar till Realtid.

Som Realtid skrivit rapporterar även rekordmånga tillverkningsföretag om stigande rå- och insatsvarupriser och som en följd av dessa om sina planer om att höja försäljningspriserna. En undersökning som Swedbank och Silf genomfört bland 200 företag inom tillverkningsindustrin i samband med inköpschefsindex, PMI, i juni, visar att så många som sju av tio tillverkningsföretag i Sverige rapporterar att de har planer på att höja försäljningspriserna av den anledning.

– På frågan om prishöjningarna kommer att påverka  konsumentledet  har det historiskt sett inte funnits något starkt samband mellan producentpriser och konsumentpriser. Men osvuret är bäst och blir det en långvarig period med prishöjningar på insatsvaror ökar det risken för att det på sikt kan leda till en ökad inflation, men där är vi ännu inte, fortsätter Jörgen Kennemar.

”På frågan om prishöjningarna kommer att påverka  konsumentledet  har det historiskt sett inte funnits något starkt samband mellan producentpriser och konsumentpriser.” 

Han fortsätter:

– Tittar man på inflationen som helhet är det snarare tjänstepriserna och löneutvecklingen som påverkar takten. Råvaruandelen är begränsad och därmed effekten på konsumentprisindexet. Vi är ännu inte så oroade över prishöjningar för insatsvaror och dess effekter på inflationen men vi måste följa utvecklingen noggrant i synnerhet om bristen på insatsvaror och störningar i leveransflödena förvärras. Här kan nämnas containerbristen och de stigande fraktpriserna  vilket fördyrar transporterna.

Enligt SCB:s producentprisindex har priserna i producentledet stadigt stigit under 2021 och prisökningstakten uppgick i juli över 12 procent jämfört med juli förra året.

– Men det handlar främst om rå- och insatsvaror. För andra varugrupper är prisbilden mer dämpad. Vi ser fortfarande ganska dämpade priser på investeringsvaror, bland annat för företag inom fordons- eller vitvaruindustrin, säger Jörgen Kennemar på Swedbank.

Störningarna i leveranskedjorna redan innan coronapandemin

Utbudsbristen handlar delvis, i synnerhet för halvledare, om att den ekonomiska aktiviteten inom tillverkningsindustrin hamnat i otakt med kapaciteten på råvarusidan. Bilproduktionen har exempelvis kommit igång fortare än man tidigare räknat med samtidigt som restriktioner fortfarande gäller på insatsvarusidan, vilka fortsätter att skapa en brist på såväl arbetskraft som insatsvaror.

Störningarna i leveranskedjorna fanns samtidigt redan innan coronapandemin. Och utöver utbudsbrist på insatsvaror så har det under en längre tid även funnits störningar på transportsidan.

– Transportpriserna har gått upp. Det beror delvis på att man drog ner på resurserna i början av pandemin, och den globala ekonomi har legat i olika faser i olika regioner. Nu tog till exempel container slut i Kina men står samtidigt uppstaplade i Europa och USA. Om man tittar på sjötrafik så har priserna ökat olika på olika ruter. Priserna på sjötrafiken från Kina till den amerikanska västkusten har mångdubblats, säger Lars Henriksson på Handelsbanken.

– Men även innan corona fanns det störningar i den internationella handeln med bland annat handelskriget mellan Kina och USA. Det blev även störningar i logistikkedjorna. Och sedan kom corona, fortsätter han.

Källa: Handelsbanken

Enligt Swedbanks Jörgen Kennemar talar de långvariga störningarna i leveranskedjorna för en omställning, en sådan som även tar höjd för de rådande klimatutmaningarna.

– Vi har vid flera tillfällen under 2021 sett stora störningar i de globala handelsflödena vilket har lett till stigande leveranstider och störningar i produktionen. Att se över leveranskedjorna har därför blivit allt viktigare. Bland annat måste man se över om man ska lägga inköpen närmare produktionen. Samtidigt har vi klimatutmaningar och omställningen till mer miljövänligare produkter, säger Kennemar.

Producenter har tidigare inte velat binda kapital genom att bygga lager men störningarna i leveranskedjorna kopplade till de extremt låga räntorna kan nu få dem att  omvärdera strategin.

– Många vill helt plötsligt bygga lager för att det kan vara stopp igen när som helst. Och det kostar dessutom inte så mycket att binda kapital på det sättet när räntorna är så låga, säger Handelsbanken Henriksson.

Han fortsätter:

– Det har varit en perfekt storm för råvarupriser. Håller protektionismen i sig och alla ska bli självförsörjande på insatsvaror kan prishöjningstrenden hålla i sig.

”Det har varit en perfekt storm för råvarupriser. Håller protektionismen i sig och alla ska bli självförsörjande på insatsvaror kan prishöjningstrenden hålla i sig.”