Våra kommentarer till Per Lindwalls krönika har föranlett ett nytt inlägg från honom. Vi avstår från att kommentera gliringar och utfall mot enskilda företag eller branscher men vill ge följande synpunkter. 

När det komplexa 3:12-regelverket reformerats i olika omgångar, framför allt från 2006, har som vi konstaterat skattebasen vuxit kraftigt. Detta kan utläsas ur fakta från taxeringsutfall och är enligt vår bedömning, som bland annat delas av Skatteverkets tjänstemän, något positivt som knappast hade kommit till stånd om beskattningen haft en mer restriktiv utformning.

För att fortsatt utveckla den positiva trenden behövs flera åtgärder. Vi har pekat på lägre marginalskatter, stärkt konkurrenskraft i kapitalbeskattningen samt lösningar för generationsskiften och delägare med mindre innehav. Härutöver behövs också bättre regler för incitamentsprogram. Inte minst behövs förtydliganden för att kunna använda teckningsoptioner i slutskedet, för genomförandet av leveransen av själva andelen.

Det behövs ett generellt perspektiv som ser till hela näringslivet, eftersom frågan om entreprenörsskatten har många sidor. De politiska motiven bakom senaste decenniets reformer har enligt lagstiftningens förarbeten bland annat varit att beskattningen av faktiska utfall i så stor utsträckning som möjligt uppfattas som legitim av företagarna, att man skall undvika en alltför hög beskattning av ägare till företag med mycket hög avkastning, att förbättra regelverkets effekter på risktagande i näringslivet, att ytterligare förbättra villkoren för småföretagarna och göra det ännu mer attraktivt att bedriva företag samt att ytterligare stimulera nyföretagande och förenkla för ägarna av de mindre fåmansföretagen.

För att fortsätta stödja dessa ambitioner behövs ytterligare främjande reformer framöver. Det kan även finnas utrymme för kalibreringar inom systemet men det vore ett olyckligt trendbrott att göra regelförändringar med sikte på att försämra. Det vore inte heller bra med utveckling bort från syftet om att underlätta företagande. Det vore dessutom en negativ signal till företagare som står i begrepp att fatta beslut om expansion och anställningar.

Johan Fall, avdelningschef
Richard Hellenius, företagsskatteexpert
Svenskt Näringsliv