De nordiska bankerna har blivit alltmer intresserade av robotrådgivning om man ska döma av den senaste tidens satsningar inom fintech-utveckling på antingen olika inkubatorer eller forskning inom området. En stor skillnad jämfört med tidigare, säger robotrådgivaren Primepilots grundare Ulf Ahrner till Realtid.se.

– Från att i våras aldrig ha hört något från dem får vi nu många förfrågningar om vad vi gör så visst är de nyfikna, säger han.

Personlig rådgivning ger inget mervärde för den vanlige spararen eftersom den urholkar för mycket av kapitalet. I dagens låga ränteläge är det redan svårt att få avkastning utan att ta risk och konsekvensen av det kan bli att man får råd att ta något större risk än vad som passar en.

Ahrner menar dock att den vanliga fysiska rådgivaren finns kvar i framtiden också men med ett annat typ av uppdrag. Han pekar på initiativet till en kapitalmarknadsunion från EU där finansiering av bolag ska bli mindre beroende av banksystemet.

– Där man pratar om att gå mer åt det amerikanska hållet där större delar av företagens finansiering sker genom personliga rådgivare i stället för att företagen lånar pengar i bank. I USA sker 80 procent av företagens finansiering genom obligationsmarknaden och 20 procent är banklån och i Europa är det tvärtom. Den här typen av direktfinansiering av bolag är intressant särskilt för de som har mer pengar men den är svår att erbjuda automatiskt eftersom det ofta är väldigt komplexa villkor. Men de flesta människor föredrar produkter de kan greppa mer eller mindre själva och där tror jag den personliga rådgivningens tid är förbi. De kan inte uppnå samma precision i råden utan att det blir så dyrt att det inte är värt det, säger han.

Ahrner tillägger att det finns flera produkter inom det svenska pensionssystemet som är ganska komplexa och svåra att hantera digitalt så där behövs också en viss mängd personlig rådgivning även i fortsättningen.
Primepilot tog i januari in 2,2 miljoner kronor i bidrag från statliga Vinnova för att utveckla sin robotrådgivningstjänst. En beta-version är på gång först innan en färdig produkt kan lanseras och den kommer under hösten. Ett urval av personer som anmält intresse via hemsidan får då testköra produkten i ett par månader.

– Det kommer under de kommande veckorna och sen ska vi öka antalet successivt under hösten. Exakt takt beror på hur mycket vi känner att vi behöver lägga till, hur mycket funktionalitet innan det känns som en komplett första produkt. Det är svårt att sitta hemma på kammaren och komma fram exakt till vad folk efterfrågar. Vi måste pröva oss fram lite. Någon gång i slutet av oktober kommer beta-versionen och så får vi köra ett par månader, säger han.

Produkten ska i det första skedet erbjuda enbart vanliga aktie- och obligationsfonder. Senare planer finns på att ta in hedgefonder också men de ska inte ingå i ett traditionellt sparande utan som någon form av särskilt fondsparande. Och blandfonder försöker bolaget komma bort från eftersom tanken är att erbjuda billigare rådgivning och fonder och undvika att spararens kapital äts upp av dyra produkter.

I en presentation i veckan som arrangerades av FA Solutions uttryckte Ahrner viss kritik mot aktiva fonder och pekade på att det finns en mängd forskning som visar att det inte fungerar bättre än passiv förvaltning över tid.

– Problemet med blandfonder är att de försöker, genom att byta innehav vid rätt tidpunkt, slå en portfölj där man bara ligger passivt i underliggande fonder. Precis som med all aktiv förvaltning slår man ofta marknaden, index, före avgifter men inte efter så det kostar mer än vad det tillför helt enkelt. Slutresultatet är sämre än om man bara hade tagit grundportföljen, säger Ahrner.

Tanken med Primepilots tjänst är att portföljen ska ombalanseras kvartalsvis och återgå till samma fördelning mellan fonderna som när sparandet inleddes.

– Mycket akademisk forskning förespråkar att man ska skapa en effektiv portfölj och sen upprätthåller den med rebalanseringar med jämna mellanrum. Den tekniken har vi anammat och den enda vi har hittat akademiskt stöd för, säger han.

Robotrådgivning har slagit igenom mer i USA och finns på några andra platser i Europa, bland annat Storbritannien och Tyskland. Här i Norden är de lite mer sällsynta än så länge vilket kan ha att göra med att det inte dykt upp lika många och att det är naturligt att de etableras i de största länderna först. Ahrner tror också att det han kallar bankoligopolet i Norden påverkat utvecklingen och att många kanske dragit sig från att försöka ge sig in i marknaden.

Samtidigt tror han den digitala utvecklingen inte går att stoppa och att Norden står väl rustat för intåget på grund av identifieringstjänster som mobilt bank-id.

– Det här är i det närmast unikt för Norden än så länge. Jag tror därför att de tjänster som dyker upp i Norden kommer få en helt annan spridning bland allmänheten än de i USA och Tyskland till exempel, för de används i huvudsak av människor som har ganska mycket pengar och som kanske redan är insatta sparare. Med småsparare har det kanske inte varit mödan värt eftersom det ändå varit en manuell process att byta till de här rådgivarna men med bank-id kan man bli kund på bara några minuter. Den skillnaden är enorm, säger han.

Förväntningen är att bankerna själva lanserar egna typer av automatiserad rådgivning så småningom. Men troligtvis erbjuder de i största mån sina egna produkter först och främst, tror Ulf Ahrner.

– Vad det innebär är att man kommer försöka introducera bekvämlighet utan att tappa intäkter, alltså fortsätta ta betalt men ha lägre kostnader för att ge råden. Och det är bra för banken men inte för kunden. Men det jag också tror är att den fristående branschen kommer uppmärksamma att det går att göra det billigare och då kommer en prispress.

En annan effekt av den digitala utvecklingen blir att de flesta väntas få ett tydligare fokus på att bli bäst på enskilda tjänster. Tidigare valde kunden det bästa helhetsutbudet bland de fristående rådgivare eller banker som fanns men med den digital utvecklingen blir effekten att man kan "plocka russinen ur kakan" och välja den bästa spartjänsten, bolånetjänsten och betaltjänsten, menar Ahrner.

– Man tar den bästa enskilda tjänsten, där är den stora skillnaden. För en bank att vara bäst på varje enskild tjänst tror jag är statistiskt omöjligt och effekten blir att man kommer få välja mycket tydligare vad det är man ska vara inriktad på. Ett företag kan inte längre göra alla saker utan man behöver fokusera sin verksamhet tydligare. Vår målsättning är att vara den bästa spartjänsten i Norden och förhoppningsvis att expandera utanför Norden. Men vi kommer bara göra det, vi kommer inte börja erbjuda andra lösningar. Det blir ett hårt fokus på en sak och det är inget nytt, så har digitaliseringen sett ut, avslutar han.