Vi kan inte vänta – fler åtgärder behövs för att motverka överskuldsättningen

Publicerad
Uppdaterad

Det är hög tid att skärpa konsumentskyddet för lån och krediter. Därför välkomnar vi åtgärder som en sänkning av räntetaket, ökad reglering och fler medel till myndigheterna för ökad tillsyn. Men, fler initiativ behövs. Därför föreslår vi ytterligare fem konkreta åtgärder för att motverka överskuldsättningen. Det skriver Sharon Lavie, sparekonom på Lendo och Claudia Gomez, CCO på Lendo.

Realtid.se

Med digitaliseringen har kreditbranschen förändrats i grunden. Dynamiken på den svenska konsumentkreditmarknaden attraherar skickliga entreprenörer som genom teknik skapar bättre kunderbjudanden, ökar transparensen och skärper konkurrensen. Utvecklingen gynnar handlare, konsumenter och ekonomin som helhet. Men den missbrukas även. Vi ser dagligen exempel på hur oseriösa aktörer säljer in lån till konsumenter med hjälp av uppsökande telefonförsäljning utan att konsumenten har initierat någon kontakt med företaget och utan att ta hänsyn till deras ekonomiska behov eller situation, något som tidigare även har uppmärksammats i flera medier.

Det är hög tid att skärpa konsumentskyddet för lån och krediter. Det finns många förslag som idag förs fram i debatten som är utmärkta och som ämnar att få bort tveksamma metoder och oansvariga verksamheter. Därför välkomnar vi åtgärder som ämnar att åstadkomma det, exempelvis en sänkning av räntetaket, ökad reglering och fler medel till myndigheterna för ökad tillsyn. Vi välkomnar även regeringens nyligen tillsatta utredning om åtgärder för överskuldsättning och införandet av skuldregister. Ett nationellt skuldregister är ett centralt verktyg för att möjliggöra mer träffsäkra kreditprövningar och något som vi redan 2020 argumenterade varmt för (Realtid opinion 2020). Men regeringens utredning ska lämna sina förslag först i maj 2023, och till dess kan vi inte vänta på att angripa problemet med överskuldsättning. Åtgärder måste vidtas nu! Därför föreslår vi ytterligare fem åtgärder:

  1. Ett förbud mot uppsökande telefonförsäljning av konsumentkrediter. Flera aktörer inom branschen använder även aggressiva provisionsmodeller vid försäljning av lån och krediter, vilket står i direkt motsättning till skyddet för konsumenten. Initiativ till lån eller kredit ska alltid komma från konsumenten, inte från ett företag. Idag är aggressiv telefonförsäljning av pensionssparande och fondförvaltning tack vare reglering, branschinitiativ och aktiv tillsyn i stort sett borta från marknaden. Så skulle det även kunna vara för uppsökande telefonförsäljning av konsumentkrediter.
  2. Ökade utbildningskrav för personal som handlägger krediter, motsvarande en Swedsec rådgivarlicens, som redan gäller för bolån och försäkringar. Med ökade krav på utbildning minskar risken att oseriösa aktörer får fäste. Med ökad kunskap om krediter ökar också kunskapen om risker med överskuldsättning. Vi föreslår även att utbildningskravet bör vara en del av licenskravet från Finansinspektionen för samtliga kreditgivare och konsumentkreditinstitut under tillsyn.
  3. Ökade krav på tydlighet i samband med att en konsument ska teckna en kredit, så att konsumenten tydligt kan se vad krediten eller lånet kommer att kosta tills dess att det är avbetalt. Totalkostnaden bör alltså innefatta samtliga kostnader för räntor och amortering över tid.
  4. Etablerandet av ett nationellt lånestoppregister, motsvarande Spelpaus, där konsumenter själva kan välja att spärra sig från att ta fler lån eller krediter. Samtliga kreditgivare och konsumentkreditinstitut ska vara skyldiga att informera om spärrtjänsten på de plattformar där krediter tas eller förmedlas.
  5. Minimera antalet evighetsgäldenärer. Det skulle innebära att konsumenter som hamnar i djup skuldsättning hos Kronofogden eller hos en kreditgivare ska få möjlighet att betala av direkt mot skulden så att den minskar över tid istället för att, som idag, fastna i att endast betala av på räntor och avgifter.

Utöver åtgärder från lagstiftarna behöver självklart vi som är aktörer på marknaden se över våra metoder. Vi behöver fundera över hur vi tillsammans med lagstiftare kan stärka konsumentskyddet och samtidigt värna om en konsumentkreditmarknad med sund konkurrens, som är transparent och som gynnar ekonomin i sin helhet. Genom ökad dialog mellan beslutsfattare, branschaktörer och konsumentorganisationer kan vi nå långt, och vi har redan påbörjat den dialogen. Det är först när vi angriper problemen med överskuldsättning från flera håll som vi kan vi nå förändring.

Annons

Sharon Lavie
Sparekonom, Lendo
Claudia Gomez
CCO, Lendo
 

Annons