De företag som lyckas kombinera IT med finansiella tjänster växer så det knakar. Revolut, ett brittiskt bolag som grundades 2015 med målsättningen att erbjuda banktjänster online, värderades nyligen till nära två miljarder dollar.

Att stimulera fintech-branschen ligger också högt på den politiska dagordningen. 

Regeringarna i Singapore och Indien utannonserade till exempel i dagarna att de ska bilda en gemensam arbetsgrupp, för att undersöka hur länderna genom samverkan kan bana väg för investeringar i digitala finansiella tjänster.

Hittills har Stockholm varit en av de globala centra som dragit störst nytta av fintech-boomen, men i avsaknaden av en investeringsvänlig politik riskerar tillväxten att springa förbi oss.

Under senare tid har en ny generation företag utnyttjat olika former av digital teknologi för att förändra utbudet av finansiella tjänster. Företagen har, både som fristående aktörer och genom samverkan med etablerade banker, skapat omfattande förändring i den globala finanssektorn.

De har till exempel gjort det billigare för hushåll att låna och enklare för mindre företag att klara online-försäljning. Sverige har lyckats utmärka sig som ett av världens ledande länder i denna växande bransch. Justerat för befolkningsstorlek är Sverige Europas ledande fintech-nation. Vid sidan av London är Stockholm den region i Europa som lockar till sig störst mängd fintech-investeringar.

Branschen är ett bra exempel på det nya globala näringslivet. Nya idéer omsätts snabbt i nya affärsmöjligheter och företagen riktar sig direkt på att fånga världsmarknaden. Istället för att först etablera sig i till exempel Sverige och några år senare satsa på export är företagen ”born global”.

För att lyckas med det krävs stöd av riskkapitalister, som kan skjuta till pengar liksom de nätverk som behövs för att nå ut internationellt. Svenska fintech-framgångar som Klarna och iZettle har alla dragit nytta av det kapital och den kunskap som riskkapitalister bidrar med.

Just Klarna tillhör ett av de cirka 30 fintech-företag som värderas till mer än en miljard amerikanska dollar. Framgången har inspirerat till ytterligare satsningar i Sverige. Johan Lundberg, grundare av NFT Ventures, har förklarat att målsättningen är att göra investeringar som leder till ett tiotal företag som blir lika stora som Klarna. Bambora, ett annat framstående svenskt fintech-företag, har blivit möjligt tack vare den investering och den kunskapsbas som private equity-företaget Nordic Capital har bidragit med.

Problemet är bara att konkurrensen är hård, och att hela Europa håller på att släpa efter. 

Under första kvartalet 2018 skedde bara 17 procent av de globala fintech-investeringarna i Europa. Det är en rejäl dipp jämfört med samma kvartal förra året, då Europa stod för 24 procent av investeringarna. Både Asien och Nordamerika ligger idag långt före Europa i attraktionskraft för investeringar.

Omvärlden satsar stort på att fånga denna nya tillväxtmarknad.

Singapores regering utannonserade i dagarna ett initiativ där patent för fintech ska behandlas så snabbt som inom sex månader – jämfört med de två år som det annars tar. Den kinesiska staten verkar för att skapa enklare regelverk för, och föra in investeringar i, fintech-branschen. Australiens regering genomför omfattande liberaliseringar av hur banktjänster regleras.

Även i Europa finns ett stort intresse för reformer.

Under senare tid har  länder som Luxemburg, Irland, Italien och Frankrike verkat för att genom olika reformer av skattesystemen och regelverk öka attraktionskraften för private equity-investeringar. Det finns goda skäl för Sverige att följa i dessa länders fotspår.

Medan den svenska regeringen har gett Finansinspektionen i uppdrag att förbättra villkoren för fintech-sektorn, så saknas viljan att skapa ett skattesystem som uppmuntrar till investeringar. Det bådar verkligen inte gott, vare sig för fintech eller andra innovativa branscher.

Sverige ligger fortfarande i topp när det kommer till kunskapsintensiva branscher. Men vi måste inse att omvärlden snart är ikapp sett till Sveriges traditionella styrkor – hög utbildningsnivå och ett modernt affärssystem.

För att inte hamna på efterkälken måste vi börja uppmuntra till riskvilliga investeringar, inte beskatta dem hårdare och mindre rättssäkert än i omvärlden. Sveriges konkurrenskraft är inget vi kan ta för givet. Kapitalet både kan och håller på att i större utsträckning söka sig internationellt.

Elisabeth Thand Ringqvist
ordförande för Svenska Riskkapitalföreningen, SVCA

Nima Sanandaji
Tekn. dr. och författare av rapporten ”Private Equity och Fintech”