Finans Debatt

Sverige behöver en samlad FoU-strategi som inkluderar näringslivet

Emil Görnerup och Tobias Krantz.Emil Görnerup och Tobias Krantz.
Foto: Ernst Henry Photography
Publicerad

Sverige har en stark forskningstradition med framstående lärosäten och kunskapsintensiva företag. Samtidigt ser vi nu en oroväckande utveckling. Företagens investeringar i forskning och utveckling (FoU), mätt som andel av BNP, har över tid sjunkit.  Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv.

Allt fler länder investerar i kunskap. På bara tio år har de totala FoU-investeringarna i världen fördubblats.

Svenskt Näringsliv presenterar förra veckan en ny rapport om forskningspolitik, skriven av Roger Svensson, docent vid Institutet för näringslivsforskning, IFN. I rapporten presenteras en sammanställning över den senaste forskningen om hur staten bör agera som forskningsfinansiär och en jämförande analys av Sverige.

Nästa år väntas regeringen presentera sin forskningspolitiska proposition. Vi har höga förväntningar på den – både till form och innehåll.

Annons

Successivt har de senaste forskningspolitiska propositionerna inneburit att ett bredare politiskt perspektiv har anlagts. Analys och förslag kring innovation och samverkan med näringslivet har exempelvis fått ökad tyngd. Det är en positiv utveckling.

Nu är det dags för politiken att ta nästa steg. Sverige behöver en samlad strategi för FoU som innehåller bedömningar och förslag inom en rad olika samhällsområden.

Målet måste vara att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation med framgångsrik forskning och framstående kunskapsintensiva företag också i framtiden. För det krävs att de politiska insatserna koordineras. Exempelvis måste åtgärder inom utbildnings- respektive skattepolitiken dra åt samma håll.

Annons

Med sin kommande proposition har regeringen stora möjligheter att vässa svensk forskningspolitik ytterligare. Vi vill särskilt lyfta fram tre viktiga områden:

1. För det första behöver Sverige ta fram en samlad FoU-strategi som även inkluderar näringslivet. Företagen står för två tredjedelar av all FoU och är av avgörande betydelse för vår möjlighet att ta fram och sprida samhällsviktiga innovationer inom bland annat miljö och klimatområdet.

Näringslivet har också en nyckelroll i att på kort och lång sikt kommersialisera den kunskap som produceras på våra universitet och högskolor.

Annons

En forskningspolitik som alltför ensidigt fokuserar på universitet och högskolor riskerar att bli ineffektiv eftersom viktiga delar av den svenska kunskapsekonomin inte berörs.

2. För det andra måste staten bli bättre på att använda och balansera de forskningspolitiska instrument som regeringen har i sin hand. Satsningar på universitet och högskolor är bra men ur ett samhällsperspektiv är incitament för ökade privata FoU-investeringar minst lika viktigt och motiverat. Ytterligare åtgärder för att öka företagens FoU bör utredas. Ur ett internationellt perspektiv ligger Sverige högt över omvärlden när det gäller såväl ägarbeskattning som marginalskatter. Regelverket för så kallad expertskatt är inte konkurrenskraftigt och i grunden ett bevis för att generella förbättringar behövs.

Det är angeläget att välja incitament som är marknadsinriktade och därmed minst snedvrider konkurrensen mellan befintliga företag.

Givet att de utformas på rätt sätt visar forskningslitteraturen att detta minskar företagens kostnader för FoU och leder till ökade investeringar i FoU-projekt som annars inte hade blivit genomförda.

3. För det tredje måste det tidigare arbetet med ökad autonomi för universitet och högskolor i kombination med ökad konkurrenssättning av FoU-finansieringen få fortsätta. När det gäller statlig finansiering av FoU på universitet och högskolor är just konkurrensutsättning en central fråga. Det finns naturligtvis fördelar och nackdelar med båda tillvägagångssätten.

De empiriska studier som finns inom området visar ändå att lärosäten med en hög grad av oberoende i kombination med konkurrensutsatt finansiering presterar bäst.

Konkurrensutsatt forskningsfinansiering ger incitament för ökad kvalitet, relevans och effektivitet.

I den forskningspolitiska debatten har seriösa och viktiga frågor länge fått stå tillbaka för plakatpolitik. Inför den kommande forskningspropositionen finns nu ett stort behov av en tydligare klangbotten kring statens roll som forskningsfinansiär.

Utan en tydligare linje riskerar politiken att bli såväl otydlig som ineffektiv.

Universitet och högskolor omsätter i dag 70 miljarder kronor om året och är den största statliga arbetsgivaren med ansvar för 400 000 studenter. Näringslivet å sin sida investerar över 100 miljarder kronor om året i FoU i Sverige. Nu krävs ett samlat nationellt politiskt grepp. Dagens forskning avgör framtidens välstånd.

Tobias Krantz
Chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv

Emil Görnerup
Forskningspolitisk expert, Svenskt Näringsliv

 

Fotnot: Debattartikeln har tidigare publicerats i UNT 2019-04-27

Annons