Erik Zsig.a, kommunikationsrådgivare i Kekst CNC
Debatt

Svenska företag borde intressera sig mer för utrikesdeklarationen

Utrikesdeklarationen är alltså stor i svensk politik. Trots detta brukar den passera relativt obemärkt förbi hos det svenska näringslivet. Det är synd, tycker Erik Zsiga, kommunikationsrådgivare i Kekst CNC.

Uppdaterad 2021-03-08
Publicerad 2021-02-24

Detta är en argumenterande text med avsikt att påverka. Åsikterna som förmedlas här är skribenten/skribenternas egna.

I dag presenterar regeringen den årliga utrikesdeklarationen, och på detta följer riksdagens utrikespolitiska debatt. Från min tid som utrikesminister Carl Bildts pressekreterare minns jag dessa dagar med stor glädje – den var ett slags svensk utrikespolitiks nyårsafton. Regeringen utvärderar det utrikespolitiska år som har gått. Prioriteringarna för det kommande året stakas ut. En del perspektiv som går längre än så skissas också upp. Oppositionen ställer – som sig bör – kritiska frågor och försöker spela in andra perspektiv i diskussionen.

Utrikesdeklarationen är alltså stor i svensk politik. Trots detta brukar den passera relativt obemärkt förbi hos det svenska näringslivet. Jag kan inte minnas att vi under min tid på UD fick frågor om den från företag. Än mindre kommenterade de den. Organisationen Svenskt Näringsliv har så vitt jag vet heller aldrig gjort det.

Det är synd. Det svenska näringslivet borde intressera sig mer för utrikesdeklarationen. Detta av flera skäl.

Det mest uppenbara är att svenska företag och svensk ekonomi är starkt beroende av omvärlden. Deklarationen är en högklassig genomgång av de stora utmaningar och trender som pågår i denna omvärld, och hur detta påverkar Sverige och därmed även företagen.

Självklart är texten en politisk kompromiss där olika parti-, sak- och kommunikationsintressen har vägts mot varandra. Men den vilar på de analyser som dagligen strömmar in från Sveriges beskickningar ute i världen, eller görs av UD:s experter här hemma. Dessa analyser grundar sig i kontakter med initierade förstahandskällor och görs med mångårig erfarenhet från aktuella länder och regioner. I utrikesdeklarationen finns alltså viktig information som företagen kan ha stor nytta av i sina strategiska bedömningar.

I deklarationen kan företagen också utläsa hur Sveriges regering – och därmed hela den svenska statsapparaten – tänker prioritera utrikespolitiskt. Även om det exportorienterade näringslivet inte är fullt avhängigt politiska beslut så kan de påverkas av dem. Detta är viktigt att följa.

Behovet har heller inte blivit mindre under de senaste åren. Den ekonomiska och politiska utvecklingen blir alltmer sammantvinnad. Flera av de stora geopolitiska skeenden som dominerar världsscenen just nu kommer ha avgörande betydelse för den ekonomiska utvecklingen globalt och i olika regioner. Det räcker med att studera den aktuella vaccinutrullningen och de spänningar och dynamiker den har potential att skapa, precis som pandemibekämpningen i stort. Klimatkrisens politiska och ekonomiska implikationer lyfter också många fram. Relationen mellan Kina och USA och risken för olika handelskonflikter är ett annat exempel. EU:s fortsatta sammanhållning ytterligare ett, där ekonomiska konstruktioner som Eurosamarbetet och den gemensamma marknaden just nu kanske prövas allra mest.

Många företag kommer inte ha råd att luta sig tillbaka på näringslivets organisationer och liknande för att följa denna utveckling. De måste odla ett eget engagemang i dessa frågor, för att inte tala om närvaro i de diskussioner som pågår i geopolitiska kraftcentra som Bryssel och Washington DC.

Här kan företagen lära sig av utrikespolitiken i hur de förhåller sig och anpassar den strategiska utvecklingen efter spelplanens snabba förändringar. Diplomatin har alltid behövt kommunicera under dessa förutsättningar. Som den tidigare brittiska premiärministern Harold Macmillan lär ha svarat på frågan vad som är den största utmaningen för en statsman: ”Events, dear boy, events.” Händelser inträffar i världen och kräver omvärldens agerande. Vissa händelser kan förutses, men mycket beror på tillfälligheter. Därför tvingas diplomaterna luta sig mot en övergripande strategi som definierar vilka värderingar som ska drivas och vilka perspektiv som ska prioriteras. Det är nog så de framåtblickande delarna i utrikesdeklarationen ska ses.

I takt med allt fler marknader utsätts för disruption och dessa beskrivna omvärldsförändringar, minskar företagens möjligheter till planeringshorisont. De måste helt enkelt gå framåt med rörligare sikte. Kanske företagens värdegrunder – som länge har sökt efter verklig innebörd – här kan få en tydligare roll.

Mitt perspektiv är partiskt, men en stor övergripande pendelrörelse i svensk utrikespolitik är den mellan fokus på närområdet och fokus på hela världen. Lite slarvigt och orättvist skulle det också kunna beskrivas som en pendelrörelse mellan det pragmatiska och det idealistiska. Denna pendelrörelse är också viktig för näringslivet att följa. En regering som lägger huvudfokus på FN och – förvisso mycket viktigt men ur ett omedelbart svenskt perspektiv mindre relevant – utvecklingsarbete långt bort i världen kommer oundvikligen fokusera mindre på EU och utmaningar i närområdet. Det senare skapar med tiden utmaningar för näringslivet.

Därför är det viktigt att notera att den utrikesdeklaration som regeringen presenterade idag nog får anses ha pendeln riktad mot det pragmatiska. Den uppehåller sig i stor utsträckning kring EU och närområdet. Den blickar ut i världen, men då med fokus på de stora humanitära utmaningar som kommer att ha störst påverkan på Sverige.

För svenska företag kan det vara viktigt att fundera över hur de exempelvis påverkas av utrikesdeklarationens formuleringar som att ”Sverige bör verka för att kopplingen mellan Parisavtalet och handel stärks. Svensk handelspolitik ska bidra till att uppnå målen i Parisavtalet och till en hållbar utveckling samt grön omställning”. Eller: ”Svenska företag har med sin närvaro runt om i världen stora möjligheter men också ett ansvar för att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna.”

I grunden innehåller sådana formuleringar stora möjligheter och utmaningar för svenska företag.

Erik Zsiga
Kommunikationsrådgivare i Kekst CNC, fd pressekreterare och talesperson till utrikesminister Carl Bildt

 

Platsannonser