Eftersom pensionärer är den näst största väljargruppen i valet nästa år, enligt färsk statistik från SCB, kommer pensionen bli en väldigt viktig valfråga. Nästa gång politikerna möter väljarna i riksdagsvalet 2022 har andelen 65 år eller äldre blivit nästan 1 procentenhet fler än förra valet och svarar nu för 27,3 procent av de preliminärt röstberättigade. De som är 65 år och äldre, är därmed den näst största väljargruppen. De i medelåldern, 30–49 år, är något fler än 65-plussarna, 31,4 procent. 

Eftersom 65-plussarna motsvarar en så stor andel av väljarkåren kommer förbättrade pensioner att bli en av de hetaste valfrågorna. Nästa års val kommer sannolikt alltså också bli ett pensionsval. Det märktes också i förslaget till budget, där regeringen genom sitt förslag till trygghetspension, vill underlätta för de mellan 60 och 65 år som är slitna i kroppen att i stället för att ta ut pension, ska lättare kunna sjukskriva sig. Också i partiledardebatten när budgeten presenterades tog flera partier, bland annat Vänsterpartiet och Socialdemokraterna, upp fattigpensionärerna och behovet av att öka avsättningarna till pensionssystemet. 

Regeringen erkänner i sin budget att pensionssystemet är underfinansierat. I budgetens finansplan skriver regeringen att i ”ålderspensionssystemet förväntas ett avgiftsunderskott under hela prognosperioden, dvs. avgiftsinkomsterna väntas vara lägre än pensionsutbetalningarna”.

Samtidigt konstaterar regeringen att ”utgifterna i ålderspensionssystemet väntas öka de närmaste åren till följd av att pensionärerna blir fler och att pensionerna i genomsnitt blir högre. År 2021–2024 förväntas pensionsutbetalningarna öka med i genomsnitt 2,2 procent per år.” 

Det finns ingen tvekan om att pensionssystemet behöver reformeras med syftet att få högre pensioner, men det måste finnas en plan för hur det ska finansieras och hur det ska riktas. Ett sätt är att börja nerifrån med de svagaste grupperna, men då måste man samtidigt se till att det finns ett incitament att arbeta för gruppen närmast över garantinivå. Respektavståndet måste hållas, och ett ansvarstänkande likaså.

När pensionsåldern och kraven höjs behöver det kompenseras med exempelvis bättre arbetsmiljö, möjlighet till vidareutbildning och fortsatta inbetalningar till tjänstepensionen. Enligt Pensionsmyndigheten finns det cirka 264 000 personer som både jobbar och tar ut sin pension, så kallade ”jobbonärer”. Intresset för att arbeta högre upp i åldrarna är med andra ord betydande.

Det visar också en nyligen genomförd undersökning från SPP. I den svarade hälften att de är beredda att arbeta även efter 65-årsdagen. Och sju av tio anser att intjäning till tjänstepension bör vara ett krav även efter 65 års ålder. *

Men så ser inte möjligheterna för äldre ut. Pensionssystemet är inte riggat för att vi ska kunna arbeta när vi blir äldre än 65. Inte heller arbetsgivarna är alltid förberedda på det. 

Tjänstepensionen utgör en stor del av pensionen, men budgetförslagen berör inte tjänstepensionen alls. Det trots att du som anställd har rätt att arbeta fram till 68 och snart kan jobba längre än så. För många ses det som en självklarhet att riktlinjerna för intjäning av tjänstepension borde följa utvecklingen av pensionsåldern. 

Budgetförslagen behöver kompletteras med åtgärder för att främja fortsatta inbetalningar till tjänstepensionen efter 65 års ålder. Här bör en diskussion finnas mellan parterna på arbetsmarknaden kring förändringar i kollektivavtalen, för få till en förändring.

Inkomstskattelagen bör också ändras så att pensionärer som kombinerar jobb och pension kan pausa tjänstepensionen för att inte riskera en skattesmäll på flera tusen kronor i månaden. Det behöver bli möjligt för pensionärer som arbetar att pausa tjänstepensionsutbetalningarna, på samma sätt som det går att pausa uttaget av den allmänna pensionen. Detta för att ge större flexibilitet utan negativa skatteeffekter. 

Förutom ändringar i regelverk behövs också förändrade attityder. I andra länder är inte karriären slut vid 65-årsdagen och attityderna till äldre annorlunda. Det behöver därför skapas incitament för att arbeta över 65 och att man tjänar in tjänstepension på sin lön, även på äldre dagar.

Shoka Åhrman
Sparekonom på pensionsbolaget SPP

*Webbintervjuer med 2378 personer inom ramen för Demoskops allmänhetspanel. Intervjuerna genomfördes 30 juni – 5 juli 2021.