Debatt

Släpp in kreditspararna i ISK

Banker och andra större aktörer har sålt och förvärvat krediter i alla tider. Men det har krävts digitalisering för att göra en bredare marknad möjlig. Det skriver Bo Engström styrelseordförande, Ludwig Pettersson vd och Sarah Ankergård från Savelend Group

Uppdaterad 2020-04-09
Publicerad 2020-04-09

Investeringssparkonto, ISK, är en sparform som fått svenskarna att kraftigt öka sitt sparande i aktier och andra finansiella instrument sedan det infördes 2012. Deklarationen förenklas och man kan sälja aktier utan att vinsten beskattas vid försäljningstillfället. ISK tillåter fler finansiella instrument med kravet att de ska vara noterade på en börs eller handlade på en så kallad MTF-plattform – en handelsplattform mellan flera parter som tillhandahålls av ett investmentbolag eller en börs.

Samtidigt finns det skäl att vara kritisk. Riksrevisionsverket, RRV, har i sin granskningsrapport 20181 belyst behovet av att noga följa skatteeffekterna av ISK eftersom vinsten vid handel inte beskattas, utan hela sparbeloppet istället belastas med en schablonbeskattning - som förvisso har höjts sedan starten men fortfarande är låg. Dessutom pekar RRV på flera förenklingar som behöver göras. Författarna till SNS-rapporten2 Kapitalbeskattningens förutsättningar kritiserar också ISK för att skapa obalanser gentemot andra investeringsformer. 

Mot bakgrund av denna diskussion och utvecklingen på finansmarknaden anser vi att det är hög tid att ISK öppnar dörren även för sparande i lånestockar från etablerade kreditinstitut. De handlas på marknadsplatser för krediter från etablerade kreditinstitut som är tillståndspliktiga och verkar under Finansinspektionens tillsyn. Men som lagen om ISK ser ut i dag är det stopp redan vid ingången för den som sparar i lånestockar. I lagens sjätte paragraf slås fast att med ”investeringstillgångar avses finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, finansiella instrument som handlas på en MTF-plattform, eller andelar i en värdepappersfond eller en specialfond” Lag (2017:700)3.
Den som försöker placera investeringar i lånestockar på sitt ISK kan räkna med svar från banken att "dessa produkter är inget vi kan registrera och boka in på en depå, det är inget som vi kan få in i en ISK”. 

Frågan om alternativa investeringar bränner till när digitaliseringen och fintech gör det möjligt för fler att spara på sätt som tidigare varit förbehållet några få aktörer. Till exempel är en marknadsplats för fakturor och krediter från olika låneinstitut inklusive traditionella banker och med omedelbar likviditet nära förestående. 

Den totala sparkvoten i Sverige år 2018 var 16 procent, inräknat fastigheter och pensionssparande, vilket inte kan likställas med vanligt sparande eftersom dessa inte lika lätt kan omsättas i likvida medel. Den finansiella sparkvoten var samma år knappa 3 procent vilket är historiskt lågt i modern tid. Det finns alltså goda skäl för politikerna att fortsätta uppmuntra privatpersoner att spara i finansiella instrument.

Sanningen är att marknaden för investeringar inte skiljer sig från andra områden här i livet, en del får delta och andra inte. Utmaningen idag när allt fler kräver att få använda sig av olika sorters investeringsslag är att ge folk den möjligheten. Alternativ som nu erbjuds via internet har gjort det enklare och billigare att spara direkt i aktier över hela världen. Det var tidigare i praktiken omöjligt för gemene man att genomföra. 

Digitalt sparande i lånestockar med väl prövade krediter kan upplevas som främmande för vissa, men faktum är att en välorganiserad handel med konsument- och företagskrediter under Finansinspektionens tillsyn har etablerats med ett växande spararkollektiv som gör marknaden likvid. 

Det nya är inte själva handeln med lån, utan att vanliga sparare med hjälp av smarta algoritmer enkelt kan spara i väl komponerade lånestockar med korta löptider och med den grad av risk man själv väljer. Banker och andra större aktörer har sinsemellan sålt och förvärvat krediter i alla tider. Men det har krävts digitalisering för att göra en bredare marknad möjlig.  

Digitaliseringens kärna är att inkludera fler. Banksektorn deltar ännu inte i den digitala revolutionen i samma omfattning som andra sektorer. Det betyder inte alls att fintech står stilla; bankerna har helt enkelt lyfts ut ur systemet. Människors behov och rätt att förvalta sitt kapital med högre säkerhet och till bättre avkastning har varit och förblir den drivande kraften. 

Regeringen skriver i sin kommentar till Riksrevisionens granskningsrapport att ”avvikelser från skattemässig neutralitet mellan olika sparformer bör tydligt motiveras” 5. Den slutsatsen låter sig generaliseras och kan tolkas som att den som handlar med lån och krediter på en marknadsplats inte ska beskattas annorlunda jämfört med den som till exempel köper och säljer aktier på fondbörsen. 

Att möjligheten nu finns för fler att investera bredare i syfte att öka avkastningen och sprida riskerna, är ytterligare en form av inkluderande som digitaliseringen förverkligar. Därför vill vi uppmana våra beslutsfattande politiker att överväga att tillåta en växande skara av sparare i lånestockar och att kunna använda sitt ISK till detta. 


Bo Engström
Styrelseordförande, Savelend Group
Ludwig Pettersson
Vd, Savelend Group
Sarah Ankergård
Finansdirektör, Savelend Group

Noter 
Riksrevisionsverket Granskningsrapport Investeringssparkonto – en enkel sparform i ett komplext skattesystem (RiR 2018:19)
2 )    SNS-rapporten (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) Kapitalbeskattningens förutsättningar, 2018. Daniel Waldenström m fl.
Lag (2011:1268) om investeringssparkonto, t.o.m. SFS 2017:1146 SFS nr: 2011:1268
Utfärdad: 2011-12-01 Ändrad: t.o.m. SFS 2017:1146
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20111268-om-investeringssparkonto_sfs-2011-1268


2018 den finansiella sparkvoten, knappt 3 procent detta år. Ekonomifakta (Källa:SCB) 
https://www.ekonomifakta.se/fakta/ekonomi/hushallens-ekonomi/hushallens-inkomster-konsumtion-och-sparande/


Skr. 2018/19:30 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser
https://data.riksdagen.se/fil/039F1E3D-D2CC-44A3-8803-E9045716B4FE

Platsannonser