Liknande förslag på höjda skatter kom från den arbetsgrupp som dåvarande finansminister, och numera statsminister Magdalena Andersson ledde i våras. Bland förslagen fanns bland annat förslag om återinförd förmögenhetsskatt, höjda kapitalskatter och försämringar inom regelverket för entreprenörsskatten (3:12-reglerna), och sätta tak på ISK. Är det dessa förslag Damberg menar kan återupptas inför valet? Ingen har hittills svarat på vilka som definieras som rika och vilka det är som ska betala. I stället har det visat sig att förslagen drabbar väldigt stora grupper av vanliga sparare.

Retoriken om att beskatta de rika känns igen från andra länders politiska debatt. Att höja skatten för de rika för att finansiera välfärd för alla andra är ett budskap som går hem. Men att genomföra sådana reformer är svårt. Till att börja med är de rika få och kan snabbt flytta på sina tillgångar och intäkter i en globaliserad värld. Det gör att det är svårt att skrapa ihop några meningsfulla skatteintäkter med skatter mot de riktigt rika. Det var ju av denna anledning som en socialdemokratisk regering avskaffade förmögenhetsskatten. Breddar man förslagen träffar de vanligt folk, och blir mindre populära.

Högre skatter slår på inte bara på de rika utan på entreprenörer, SME-företag, och hämmar talanger från att söka sig till Sverige. Till exempel drivs de flesta 3:12-företag av vanliga, strävsamma entreprenörer som skapar jobb. Inte av Stureplanstyper. Ekonomiska reformer bör ha i fokus att stärka förutsättningarna för fler jobb, tillväxt och främja entreprenörskap inte tvärtom.

”Högre skatter slår på inte bara på de rika utan på entreprenörer, SME-företag, och hämmar talanger från att söka sig till Sverige.”

I min mening råder det ingen tvekan om att höjda kapitalskatter, även om dessa är inriktade på sparande på relativt höga belopp, skulle vara av betydelse för vanliga småsparare. Inte minst de med störst behov och högst tröskel för att komma i gång. Framför allt unga och kvinnor.

Ekonomiska reformer är bra om stärker sparandet och gör att fler vill arbeta hårdare. Men de är dåliga om de skapar osäkerhet, frågetecken och försvårar det som redan är svårt för den enskilda spararen. Ett missförstånd verkar ha uppstått om vilka som sparar i till exempel ISK och kapitalförsäkringar. Det är inte de med störst förmögenheter, utan det är den stora vanligt folks pensionssparande. Det är ungas handpenning till lägenhetsköpen och kvinnors väg till ekonomisk självständighet.

Inte heller är återinförd värnskatt en bra idé. Ett starkt argument för att s-regeringen tog bort värnskatten i början av mandatperioden är att den påverkar drivkrafter som hur mycket man arbetar, anstränger sig, utbildar sig och utvecklar sin kompetens negativt. Den slog hårt mot yrken med lång utbildning och stort ansvar – åklagare, piloter, professorer och specialistläkare. Höga skatter på arbete ger inte så stora skatteintäkter som man hoppas på visar forskning. Istället är den kontraproduktiv. Det hämmar talanger och entreprenörer. 

Så, visst låter det bra att de rika ska betala mer. Men problemet är att inte ens finansministern själv kan peka ut vilka de rika är, utan förslagen träffar i stället vanligt folk, som under flera decennier lyckats spara ihop till ett kapital eller som arbetat hårt och fått ett bra jobb med hög lön. Tills den frågan är besvarad hoppas jag att politiken kan låta bli att skrämma upp vanliga sparare med hot om miljonärsskatt och högre kapitalbeskattning. För det skulle faktiskt vara en större gärning för väldigt många att få fler att våga satsa på ett eget sparande och att starta eget. Vallöften i den riktningen hoppas jag i stället få se mer av fram till september.

Shoka Åhrman
Sparekonom, SPP

*Kapitalbeskattning är skatt på utdelningar, ränteintäkter och kapitalvinster. Till exempel vinst vid försäljning av aktier eller en bostad. I normalfallet beskattas kapitalvinster och utdelningar med 30 procent.