Den ekonomiska diskussionen har fått sig ett par törnar på sistone. Man hamnade alldeles för negativt på hur marknaden och makrot skulle återhämta sig från pandemin, man yrade till det om ”handelskriget”, man har hamnat snett i värderingsdiskussionen på börsen och så vidare.

Jag tror att man har haft en grundinställning som är negativ och denna har fått råda över analyserna. Data har hela tiden pekat på andra slutsatser varför många också har missat uppgången. Ser vi till världen har man till exempel fortfarande köpt mer räntefonder än aktiefonder och svenska banker var väldigt sena att komma på aktietåget efter pandemin.

Just nu har man dragit till sig skarp kritik från USA:s centralbank för att man tror på ”sanningar som alla vet är sanna”, men som i själva verket helt saknar stöd i teorin och statistiken. Att man från en centralbank väljer att gå ut och kritisera ett skrå på detta vis har nog aldrig hänt förr. Men, det är befogat. Det är till och med som så att vi just nu sitter på första parkett av den senaste sanningen som inte finns i statistiken, nämligen att räntan ska ha fått börsen på fall.

”Att man från en centralbank väljer att gå ut och kritisera ett skrå på detta vis har nog aldrig hänt förr. Men, det är befogat. Det är till och med som så att vi just nu sitter på första parkett av den senaste sanningen som inte finns i statistiken, nämligen att räntan ska ha fått börsen på fall.”

Enligt Bloomberg är det första gången som Fed öppet kritiserar ekonomer och strateger.

Relationen sedan i september, eller bakåt, mellan räntan och börsen är mycket svag; inte ens korrelationen klarar sig långt från noll. Ser vi till relationens kausalitet har räntan tappat i förklaringsgrad till börsens utveckling. Den grafen ger upphov till timmar av eftertanke. 

Erik_Penser_politiksa_riskfaktoer.gif

Källa: Erik Penser Bank

Det ger att” alla” missade den egentliga boven i dramat: politik. Vi kan nämligen härleda börsens svaghet till just politiska risker.

Annons

”Det ger att ’alla’ missade den egentliga boven i dramat: politik. Vi kan nämligen härleda börsens svaghet till just politiska risker.”

Riskerna handlar om budgettaket, stimulanspaketen, utformningen av Fed (flera ledamöter ska tillsättas av Biden), infrastrukturspaketet. Den stora gemensamma frågan är om de kommer att gå igenom. Vi tror det givet att Biden har ett ”frikort” kvar med vilket han kan trycka igenom budgetförslag med enkel majoritet (i stället för med 60 röster i senaten).

Jag har byggt en dagligen uppdaterad indikator och kommunicerade att tappet var ett ”screaming buy” (…Ja, jag vet, kanske lite överdrivet ordval) och att det minsta tecknet på politisk lösning i USA skulle leda till en uppgång man helt enkelt skulle missa om man klivit av. Vi kan med ödmjukhet konstatera att just så skedde under förra veckan.

Jag tycker detta var ett skolboks exempel på när ett narrativ tappar greppet om verkligheten. Vi hade liknande situation i april 2020 då tusentals dataserier formligen skrek V-återhämtning men debatten var då helt inne på huruvida det skulle bli ett U, L, W och så vidare.

Konsekvenserna av att missa detta som faktiskt tusentals dataserier fångade var att många  kom helt fel i sina allokeringar, med andra ord man missade börsens botten och kom in senare än nödvändigt. Det gav upphov till en tro om att börsen och makro är frånkopplade, vilket de aldrig var – återigen var den stora risken att sparkunder blev helt onödigt och felaktigt defensiva och rädda, rädda för något som aldrig fanns till att börja med!

Som ni förstår fortsätter vi följa data, siffror har i alla fall en tendens att inte bli emotionella. Som förvaltare får vi helt enkelt inte svepas med av ”sanningar som alla vet är sanna” som egentligen kan vara, i Feds ordval ”arrant nonsense”.

”Siffror har i alla fall en tendens att inte bli emotionella. Som förvaltare får vi helt enkelt inte svepas med av ’sanningar som alla vet är sanna’ som egentligen kan vara, i Feds ordval ’arrant nonsense’.”

Jonas Thulin
Head of asset management
Erik Penser Bank