Regeringens förslag på en ny riskskatt ska tillämpas för de fem största inhemska bankerna samt Nordeas och Danske Banks svenska filialer. Förslaget skulle medföra ökade skatteutgifter för bankerna med 6 miljarder kronor under 2022 och 7 miljarder kronor årligen från 2023. Medan intäkterna från riskskatten är öronmärkta för försvaret är motiveringen fokuserad på de sociala och ekonomiska konsekvenserna av finansiella kriser. Riskskatten sammanfaller med minskade betalningar till finanskrisreserver uppsatta för att begränsa regeringens egna förpliktelser i framtida finanskriser.

Den svenska regeringen är emellertid redan väl förberedd för nästa finanskris. Enligt en beräkning av Nordic Credit Rating (NCR) kommer den svenska regeringens finanskrisreserver att uppgå till mer än 135 miljarder kronor när de första riskskatterna betalas 2022. Reserverna utgörs av resolutionsreserven, stabilitetsfonden och insättningsgarantifonden. Dessutom kommer bankernas ökade volymer av efterställd senior skuld att minska regeringens kostnader i framtida finanskriser.

Skarmavbild_2020-10-21_kl._06.19.27.png

Figur 1. Svenska finanskrisreserver och inbetalningar av den föreslagna riskskatten, 2015-2025

Sveriges finansiella krisreserver är redan starka

Det finns ett starkt argument för att de medel som finns tillgängliga för framtida finansiella kriser redan är tillräckliga. Målsättningen för den gemensamma europeiska resolutionsreserven uppgår till 1 procent av garanterad inlåning år 2023, medan målet för Sveriges resolutionsreserv är 3 procent (nuvarande nivå är 2,7 procent). Vidare täcker Sveriges insättningsgarantifond ytterligare 2,7 procent av garanterad inlåning, vilket placerar Sverige bland de mest väl förberedda länderna i Europa och långt över EU:s minimikrav om 0,8 procent  (Figur 2).

Skarmavbild_2020-10-22_kl._10.22.19.png

Figur 2. Europeiska insättningsgarantifonder som andel av garanterad inlåning, 2019

Därtill uppgår den statsfinansierade stabilitetsfonden till 40 miljarder kronor sedan bankernas bidrag överfördes till resolutionsreserven 2016. Stabilitetsfonden är ett flexibelt sätt för staten att stödja ekonomin under en kris. Till skillnad från resolutionsreserven som betalats av bankerna, kan regeringen när som helst återföra de öronmärkta medlen till den allmänna budgeten för att använda medlen till stödprogram utanför banksektorn. Riksrevisionen rekommenderade redan 2011 att regeringens bidrag till stabilitetsfonden skulle återbetalas, vilket var innan det inrättades ett europeiskt resolutionsdirektiv (BRRD) samt bankernas inbetalda medel överfördes till resolutionsreserven.

Bankernas ökande emissionstakt av efterställd senior skuld är också utformad för att minska regeringens kostnader i framtida finanskriser. Per den 30 juni 2020 har nio systemviktiga svenska finansinstitut specifika minimikrav på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL). Senast den 1 januari 2024 ska MREL-kraven i sin helhet täckas av efterställda skuldinstrument. Syftet med dessa instrument att överföra bördan med att kapitalisera en fallerande bank till efterställda skuldinnehavare, snarare än på regeringen, vilket har varit fallet historiskt. Mot bakgrund av dessa krav och EU:s intresse av att undvika skattebetalarnas inblandning i framtida kriser, räknar inte NCR, i sin kreditbedömning av finansinstitut, med att den svenska regeringen kommer att stödja fallerande banker.

Riskskatten skulle mer än ersätta minskande resolutionsavgifter

Bankernas bidrag till resolutionsreserven minskade under 2019 och kommer att minska ytterligare under 2020. Under 2019 betalade bankerna 5,8 miljarder kronor i avgifter till resolutionsreserven, motsvarande 0,09 procemt av skuld minus garanterade insättningar (en minskning från 0,125 procent i 2018). Från 2020 är det endast 0,05 procent som ska betalas (cirka 3,5 miljarder kronor för 2020). Resultatet blir en väsentlig nedgång i statliga fordringar jämfört med tidigare år.

Skarmavbild_2020-10-21_kl._06.21.47.png

Figur 3. Inbetalningar av svenska finanskrisreserver och riskskatt, 2015-2025

Resolutionsavgifterna kan komma att minska ytterligare om fonden når målnivån på 3 procent av garanterad inlåning. Den ursprungliga förväntan var att detta skulle inträffa 2025, men om tillväxten av hushållens inlåning håller i sig kommer sannolikt brytgränsen att öka snabbare än inkommande resolutionsavgifter, vilket skulle göra resolutionsavgifterna mer permanenta.

Banker har spelat en betydande roll i att stötta ekonomin i tidigare kriser

Motiveringen för bankskatten tar hänsyn till de potentiella negativa effekterna för samhället till följd av finansiella kriser. Detta var mycket tydligt för Sverige i början av 1990-talet när statens intäkter minskade samtidigt som dess utgifter ökade dramatiskt, vilket skickade statsskulden till 73 procent av BNP från 40 procent mellan 1994 och 1990. Riksgäldskontoret prognosticerar att covid-19-pandemin ökar statsskulden till 29 procent av BNP i slutet 2020 från 22 procent i slutet av 2019, vilket sannolikt kommer påverka statliga skatteintäkter under de kommande åren. Men Sveriges offentliga finanser påverkades inte väsentligt av finanskrisen 2008, då skulden i förhållande till BNP inte ökade med mer än 0,4 procent från slutet av 2007, främst drivet av BNP-nedgången 2009. Utan att gå in på detaljer, gjorde regeringen betydande vinster på sina stödåtgärder och kapitaltillskott i banksektorn under 2008 och 2009.

Under de senaste 25 åren har svenska banker visat sig värdefulla för den nationella ekonomin genom att vara tillräckligt starka för att tillgodose icke-finansiella företags lånebehov när kapitalmarknaden inte klarat detsamma. Från mars till maj 2020 ökade svenska MFI: er sin företagsutlåning med 102 miljarder kronor när den korta certifikatmarknaden och marknaden för företagsobligationer inte fungerade. Sedan 2008 har de två största kvartalstillväxttakterna i företagsutlåning varit från september till november 2008 (5,2 procent) och från mars till maj 2020 (4,2 procent), vilket sammanfaller med perioder då tillgången tillkapitalmarknaden varit som lägst och likviditetsrisker för svenska företag varit som högst.

Skarmavbild_2020-10-22_kl._10.23.45.png

Figur 4. Svenska finansiella instituts utlåning till icke-finansiella företag, 2008-aug 2020

Under dessa perioder arbetade svenska långivare tillsammans med regeringen för att bidra till den inhemska ekonomins hälsa. Under 2008 skyddade statliga initiativ och garantier bankernas egen likviditet och 2020 stödde den omedelbara minskningen av kapitalkraven bankernas förmåga att låna ut till företag när marknaden för företagsobligationer fallerade. Dessutom har ökad utlåning från statligt ägda Svensk Exportkredit och garantier från Exportkreditnämnden varit av avgörande betydelse för finansieringen av svenska företag under perioder av stress, samtidigt som de varit lönsamma insatser för regeringen.

Sean Cotten
Chief Rating Officer, Nordic Credit Rating