"Coronakrisen har återigen satt fingret på problemen som skattedriven skuldsättning kan skapa. Politikerna bör fortsätta undersöka hur finansiering med eget kapital kan underlättas." Det skriver Timbros chefsekonom Jacob Lundberg. Foto: Timbro
Debatt

Politikerna medskyldiga till företagens skulder

Under coronakrisen har näringslivets lån hamnat i blickfånget. Skuldsättningen har dock minskat under 2000-talet, och politikerna har bidragit till problemet genom att skattegynna lån, skriver Jacob Lundberg, Timbro.

Uppdaterad 2020-05-20
Publicerad 2020-05-20

Under de senaste månaderna har regeringen infört flera olika stödprogram för att i övrigt livskraftiga företag inte ska gå omkull på grund av ett tillfälligt omsättningstapp. En del debattörer menar att företagen borde ha varit bättre förberedda för krisen. I april tänkte finansmarknadsminister Per Bolund (MP) högt i Dagens industri om att företagen borde ha "byggt upp en större stabilitet". (Han gjorde senare av halv pudel.) Arena idés Sandro Scocco hävdar att företagen tagit "stora risker i syfte att öka avkastningen."

I själva verket har svenska företag blivit allt mer kapitalstarka de senaste åren. Den andel av företagens tillgångar som finansieras med aktieägarnas egna kapital – soliditeten – till skillnad från lån, har ökat från 36 till 43 procent sedan år 2000. (Scocco skriver att företagens skulder ökat som andel av BNP. Men det har också tillgångarna. Standardmåttet på företagens kapitalstyrka är soliditeten.)

Trots förstärkningen av balansräkningarna under 2000-talet har svenska företag förmodligen högre skuldsättning än vad som vore önskvärt. Det beror på skattesystemet. Att bolagsskatten leder till överbelåning är ett välkänt problem.

Den som äger en aktie i exempelvis Ericsson måste betala skatt två gånger: först bolagsskatt på vinsten och sedan kapitalinkomstskatten på utdelningen. Den som äger en obligation utgiven av Ericsson behöver bara betala skatt en gång: kapitalinkomstskatt på ränteinkomsten. Räntekostnaden är avdragsgill för Ericsson (liksom för de flesta bolag) och belastas inte med bolagsskatt. Resultatet är att Ericsson hellre finansierar sina investeringar med lån än genom att ta in kapital från ägarna.

Svenska politiker har länge försökt minska incitamenten till skuldsättning. Alliansregeringen tillsatte 2011 Företagsskattekommittén, en utredning med uppdrag att lösa problemet. I direktiven konstaterade regeringen att det finns "incitament för företag att finansiera verksamheten genom lån i stället för med eget kapital. Detta leder till en lägre soliditet och en större sårbarhet för företag med hög belåning. Därmed kan till exempel en finanskris få ännu mer allvarliga ekonomiska effekter".

Efter några år lade utredningen fram ett förslag som skulle ha likställt egenfinansiering med lån, men förslaget var komplicerat och internationellt oprövat, och den rödgröna regeringen valde att i stället gå fram med en mindre ränteavdragsbegränsning.

Coronakrisen har återigen satt fingret på problemen som skattedriven skuldsättning kan skapa. Politikerna bör fortsätta undersöka hur finansiering med eget kapital kan underlättas. Att helt ta bort ränteavdragen – i princip det som Företagsskattekommittén föreslog – är lättare sagt än gjort, men ett enkelt sätt att minska incitamenten till att låna är att sänka bolagsskatten. Enligt forskning som kommittén citerar förbättras soliditeten med ungefär 0,3 procentenheter för varje procentenhet som bolagsskatten sänks. Det motsvarar 60 miljarder i minskade skulder. Som en bonus leder sänkt bolagsskatt till fler investeringar och högre löner. Så innan politikerna börjar klaga på oansvarig belåning hos företagen bör de reflektera över sin egen skuld i saken.


Jacob Lundberg
Chefsekonom på Timbro och doktor i nationalekonomi

Hänvisningar:

Per Bolund i Dagens industri: https://www.di.se/nyheter/ministern-foretagen-maste-bygga-krisbuffertar/

Sandro Scoccos artikel: https://www.di.se/debatt/radda-foretagen-pa-ratt-satt/

Den ökade soliditeten: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/naringsverksamhet/naringslivets-struktur/foretagens-ekonomi/pong/tabell-och-diagram/nyckeltal/soliditet-justerat-eget-kapital-i-procent-av-summa-skulder-och-eget-kapital-for-industri--resp.-tjansteforetag/

Företagsskattekommitténs betänkande: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2014/06/sou-201440/

Ränteavdragsbegränsningen som implementerades: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2018/05/prop.-201718245/

Bolagsskatten och lönerna:https://timbro.se/ekonomi/skatter/vem-betalar-bolagsskatten/

Platsannonser