Ge en människa en fisk, och hon blir mätt för en dag. Lär en människa att fiska, och hon blir mätt resten av livet… 
… Men om man dessutom lär denna människa att kontinuerligt utveckla sina fiskekunskaper kommer hon snart kunna mätta hela sin by!

Både ordspråk och tider förändras. I dag räcker det inte med att ge kunskap i grundskola och gymnasium inför arbetslivet, i dag behöver människor uppgradera sin kunskap genom hela sina liv för att möta utvecklingen. Detta högaktuella ämne går under beteckningen Det livslånga lärandet (Lifelong Learning) och väcker allt större uppmärksamhet i Europa och Sverige, med insatser från både Europaparlamentet och Sveriges riksdag.

Trots ansträngningar från myndigheter och utbildningsinstitutioner så får frågan om det livslånga lärandet inte tillräckligt stort utrymme i samhällsdebatten. Redan år 2000 skrev Skolverket en rapport där de konstaterade att skolan inte ensamt kan ta ansvar för frågan. Ansvaret för kontinuerlig personlig utveckling bör istället delas mellan skola, företag, organisationer civilsamhället och inte minst – individerna själva.

Den snabbt digitaliserade omvärlden ställer i dagsläget krav på att befintliga medarbetare måste kompetensutvecklas eller omskolas. Enligt World Economic Forum kommer en miljard människor att behöva omskolas före 2030, och redan år 2022 förväntas 42 procent av de viktigaste kompetenserna att förändras globalt. I en artikel från i år sammanfattar World Economic Forum situation så här: ”The World is facing a reskilling emergency”

Vi ser just nu två allvarliga brister: Dels klarar inte utbildningssystemet av att leverera tillräckligt många med kompetens för högre studier och arbetslivet, dels saknas det en medvetenhet bland företag och individ om att kompetenskraven förändras så pass snabbt som de faktiskt gör  –  vilket kan resultera i ett brutalt uppvaknande för hela näringslivet.

Det här innebär att svenska företagsledningar och styrelser omgående behöver fatta de strategiska beslut som krävs för att deras verksamheter ska fortsätta utvecklas och bibehålla sin konkurrenskraft. Viktiga åtgärder kan exempelvis vara att tillsätta en CLO (Chief Learning Officer) i sin ledningsgrupp eller att installera interna företagsakademier. 

Nu när stora gemensamma ansträngningar görs för att leda Sverige ur corona-krisen så är det också läge att lyfta frågan om det livslånga lärandet. Det är dags att staka ut vägen till ett lärande som aldrig upphör, från utbildning genom grundskola till kompetensutveckling genom yrkesliv.

Företagen behöver skapa förutsättningar för livslångt lärande genom att investera mer i medarbetarnas kompetensutveckling. Det är ingen kostnad utan en nödvändig satsning för verksamheten i sig och näringslivet i stort.

Politiker behöver lyfta blicken och bredda sin syn på vad utbildning innebär för samhället i stort. Det livslånga lärandet behöver uppmärksammas och stödjas av fler aktörer i samhället än grundskolan.

Vi behöver alla ställa om till insikten om att livslångt lärande är livsviktigt – för både samhälle och individ.

Henrik Friman
Vd, IHM Business School
Anders Kinding
Ledarskapskonsult och författare