Säkerhetsskydd handlar om att skydda den information och de verksamheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet. Den 1 april 2019 infördes en ny säkerhetsskyddslag som gäller för alla som bedriver säkerhetskänslig verksamhet i landet. Den omfattar fler verksamheter än tidigare, och i lagstiftningen förtydligas att den gäller både offentliga och privatägda verksamheter. I lagen tydliggörs vilka skyldigheter dessa verksamheter har, exempelvis kring hur de ska skydda uppgifter som rör Sveriges säkerhet och samhällsviktiga informationssystem. 

Det kan till exempel handla om verksamheter inom totalförsvaret, rättsväsendet, energi- eller vattenförsörjningen, telekommunikationer eller transportsektorn. Dessa verksamheter kan i sitt uppdrag behöva hantera uppgifter som är av betydelse för Sveriges säkerhet. Om dessa uppgifter röjs, förstörs eller ändras kan det få stora konsekvenser för rikets säkerhet. Vissa verksamheter kan dessutom behöva ett särskilt skydd mot terrorism. Om de angrips blir konsekvenserna för samhället mycket allvarliga.  

Arbetet med säkerhetsskydd börjar med en säkerhetsskyddsanalys. I den utreder verksamheten vad som ska skyddas, mot vilka hot och på vilket sätt. Respektive bolag eller myndighet gör själva en bedömning om dessa säkerhetsprövningar ska genomföras inom den egna organisationen eller via en leverantör. 

Tyvärr riskerar lagen att bli verkningslös eftersom den i dagsläget inte inkluderar ett krav på att de individer som ansvarar för utförandet av säkerhetsprövningen själva är säkerhetsprövade. Den som genomför säkerhetsintervjuerna, och gör bedömning på om kandidaten som granskas möter de lagställda kraven, kan alltså själv utgöra ett hot eller sakna riskmedvetenhet och förståelse för vad dessa prövningar syftar till. Vi på Valida arbetar dagligen med bakgrundskontroller och säkerhetsutredningar och vet att konsekvenserna kan bli allvarliga för samhället om kontroller utförs med syftet att ”checka boxen” på utförd prövning snarare än att faktiskt förstå riskerna och analysera dessa. Vi ser också uppenbara risker i att personer med en dold agenda nu kan få ansvar för kontrollerna, vilket utgör ett betydande hot mot landets säkerhet. Ett exempel är incidenten på Arlanda, som är ett av Sveriges främsta skyddsobjekt men rutinerna var så bristfälliga att en person som var eftersökt av polisen blev säkerhetsklassad. 

En ytterligare brist i lagen är avsaknaden av riktlinjer gällande hur bedömningarna ska göras, där det borde finnas någon form av bedömningsmatris som säkerställer en övergripande plan på vad som är en säkerhetsrisk. Detta för att säkerställa att alla myndigheter och bolag gör bedömningar på samma sätt. Med syftet att värna om den granskandes integritet och rätt till likabedömning. 

Det vi efterfrågar är de sista delarna för att få den effekt som denna lag syftar till, de sista stegen för att skydda information och verksamheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet. För att uppnå syftet med lagen krävs kompletteringar i myndigheternas användande av den. Det behövs från myndigheters håll ställas krav på att de personer som arbetar med genomförandet av säkerhetsprövningar och säkerhetsskyddsintervjuer själva är registerkontrollerade, en certifiering så att personerna är säkerhetsprövade för uppdraget och har rätt förståelse för syftet. Ta fram en bedömningsmatris för hur iakttagelser ska bedömas. Annars riskerar vi Sveriges säkerhet.
 

Veronica Jansson
Vd Valida