Detta är en argumenterande text med avsikt att påverka. Åsikterna som förmedlas här är skribenten/skribenternas egna.

’Gruppkravet inkluderar däremot inte alla aktieägare automatiskt, utan varje ägare måste själv svara. Den nya metoden gruppkrav kan förhoppningsvis komma till nytta i många andra fall där små aktieägare och konsumenter har svårt att hävda sig mot tyngre ägare och intressen.

Flera gånger senaste åren har 5 000 aktieägare i pref-aktier plötsligt inte fått den utdelning som de väntat sig. Utdelningarna frös inne, menade bolagen, eftersom aktierna tvångsinlöstes före datumen för utdelning.

Bolagens metod var moraliskt förkastlig. De bröt ju ett löfte. Jag blev väldigt förvånad och upprörd. Många aktieägare protesterade också. Men ingen av oss kunde juridiken kring utdelningar tillräckligt väl. Om bolagen var okunniga eller bara cyniska låter jag vara osagt. Det är också väldigt svårt för enskilda småägare att hävda sig mot börsbolags breda laguppställning med jurister. Därför föll hela frågan i glömska i flera år. Fram till nu.

För några veckor sedan hörde tidigare advokaten Gustaf Leijonhufvud (vd Kapatens) av sig till mig. Han som idag organiserar gruppkraven mot pref-bolagen. Han menar att börsbolagens utdelningar ligger fast, oavsett tvångsinlösen. Han har utrett frågan på djupet och anlitat en rad experter och advokater. Idag skickar därför Kapatens ut brev till pref-ägarna i fem börsbolag. De erbjuder aktieägarna att samla kraven på totalt 234 miljoner kronor i fem gruppkrav mot bolagen.

Att få loss utdelningen kan däremot dröja flera månader och kvartal. För bolagen kommer antagligen inte säga ja i första taget. För bolagen är utdelningarna bara småsummor. Balder som är skyldigt 150 miljoner kronor plus räntor, tjänar idag över 4 miljarder kronor per år. För dem rör det sig skulden därmed om 4 procent av årsresultatet. Nu ser Gustaf Leijonhufvud stora möjligheter att ro hem utdelningarna.

Fördelen med gruppkrav är att alla aktieägare bjuds in att delta. Men deltagandet sker inte automatiskt, utan varje ägare måste svara. Där skiljer sig gruppkravet från de grupptalan vi sett tidigare, där alla automatiskt ingick. Att delta kostar nu inte heller något. Först om gruppkravet blir framgångsrik så tar Kapatens betalt, 4 av 10 kronor för att täcka sina kostnader. Det kan se dyrt ut. Men aktieägarna har inget att förlora, när äntligen någon lagt ned massor av tid och är beredd arbeta vidare med uppgiften.

Nu är jag ingen ingen pref-ägare, men jag är uppriktigt glad för att vanliga aktieägare nu kan få den utdelningen de har rätt till. Även om den är upp till fyra år försenad. Framgent kan också gruppkrav bli en metod där vanliga aktieägare och konsumenter kan hävda sig mot tyngre ägare och intressen. Det ser jag fram mot.

Claes Hemberg
Sparekonom