Sedan Parisavtalet slöts har världens 60 största banker pumpat in mer än 32 biljoner (32 000 000 000 000) kronor i fossilindustrin, visar den nya rapporten Banking on Climate Chaos Fossil Fuel Finance Report 2021.

Det är nästan sju gånger mer än Sveriges BNP under förra året – i verksamheter som vi alla vet måste upphöra om vi ska ha en chans att klara Parisavtalets målsättning om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

I rapporten pekas bland annat Nordea och Danske Bank ut. Men de är inte ensamma om att hålla den smutsiga oljeindustrin under armarna. Storbanken SEB har under samma år investerat och lånat ut 158 miljarder kronor till några av de mest klimatskadliga fossilbolagen, vilket enligt Fair Finance Guides granskning gör SEB värst i Sverige. Banken har bland annat lånat ut miljarder till det tyska kolkraftsbolaget Uniper, som är en av Europas största utsläppare av koldioxid. 

”SEB har en stark ambition att bidra till hållbar utveckling och vi är fast beslutna att stödja våra kunder i omställningen till en koldioxidsnål ekonomi”, skriver banken på sin hemsida. Trots det går SEB:s verksamhet stick i stäv med målen i Parisavtalet, när det gäller kolkraft. Banken avser bland annat att fortsätta finansiera bolag med kolverksamhet i Tyskland, såsom Uniper och RWE fram till 2038, trots att kolanvändningen behöver fasas ut senast 2030 enligt Parisavtalet.

Vår fråga till SEB och de andra svenska storbankerna är därför: När ska ni sluta finansiera den industri som hotar vår överlevnad? 

I februari introducerade SEB en ny policy för fossila bränslen. En snabb granskning visar att den har flera allvarliga undantag. Ett exempel på kryphålen i SEB:s policy är att oljeutvinning i norska Arktis får utgöra 15 procent av ett oljebolags intäkter. Vilket i praktiken innebär att oljebolag som Lundin Energy kan fortsätta leta olja i Arktis, enligt Fair Finance Guides granskning. 

Policyn sätter heller inga absoluta gränser för hur stor fossil verksamhet ett bolag får ha, utan fokuserar enbart på hur stor andel den fossila verksamheten får utgöra. Det innebär att banken kan fortsätta stödja världens största kolexportör, den brittisk-schweiziska gruv- och metallhandelsjätten Glencore, eftersom kolet bara är en mindre del av företagets verksamhet.

Inför SEB:s bolagsstämma den 30 mars har vi därför lämnat in en motion där vi kräver att SEB senast 2025 endast ska finansiera företag och projekt som är i linje med vad vetenskapen kräver för att världen ska hålla sig under 1,5 grader. Liknande krav har även kommit från pensionssparare inför stämman.

Sex av tio svenskar tycker att klimatfrågan är den den mest oroande samhällsfrågan, visade nyligen en opinionsundersökning från Sifo. Svenska småsparare torde således inte vilja att deras boräntor och sparpengar investeras i verksamheter som är själva orsaken till smältande isar, skogsbränder, extremt väder och de grava hot mot vår värld som klimatkrisen orsakar. För bankkunderna utgör dessa investeringar dessutom en direkt finansiell risk, eftersom det är en bransch som allt fler finansiella aktörer flyr, av rädsla för framtida förluster.

Vår fråga till SEB och de andra svenska storbankerna är därför: När ska ni sluta finansiera den industri som hotar vår överlevnad? 

Rolf Lindahl
Greenpeace,  kampanjledare