Debatt

Ge oss en riktig justitieminister

En justitieminister borde väl bete sig med den värdighet ämbetet kräver och med sakkunnigt lugn föreslå de åtgärder som krävs för att få löst problemet; en offer/upprördhetskofta är missriktad och inte särskilt klädsam.  Det skriver jurist Claes Sjölin.

Publicerad 2020-09-17

Vad svarar justitieministern byggbolaget som frågar om råd? På arbetsplatsen inträffade nyligen en svårförklarlig fallolycka från byggets första våningsplan, som tack och lov stannade vid enbart ett brutet ben. Dagen efter olyckan fick en chef i byggbolaget ett telefonsamtal från okänd, som beklagade olycksfallet samtidigt som han antydde att sådana olyckor inte behövde inträffa i framtiden. Vad tycker justitieministern att chefen skall göra nästa gång samma person ringer? 

I debatten verkar det nu som att statens oförmåga att skydda medborgarna sjunkit in hos många. Det höjs också röster för att staten måste göra något åt våra överfulla fängelser. Kön till anstalterna, det vill säga folk som dömts till fängelse men inte får plats, hade i juli vuxit till 2 696 personer. Till detta kommer den besvärande omständigheten att 30 procent  av de som idag sitter i svenska fängelser är utländska medborgare. Av de sammanlagt mer än 4 800 fångarna på svenska anstalter är det vanligaste huvudbrottet någon form av våldsbrott. 

En intagen på anstalt kostar samhället i genomsnitt 3 202 kronor/dygn. Intagna på anstalter med utländskt medborgarskap (1 450 individer) kostar oss mer än 4,6 miljoner kronor/dygn, eller mer än 1,6 miljarder om året. För samma summa skulle vi kunna få många välskötta ålderdomshem, eller betat av de förfärliga vårdköerna. 

En annan slutsats från tillgänglig statistik är att av de som ännu inte fått plats på någon anstalt, det vill säga de fängelsedömda som tillåts röra sig fritt i samhället, är mer än 800 individer utländska medborgare, som enligt statistiken dömts för våldsbrott. Hur många av dessa som också dömts till utvisning efter avtjänat straff saknas mig veterligen statistik över.

Englands justitieminister Robert Buckland har i dagarna lanserat en straffskärpning som innebär att ungdomar (i England personer under 21 år) inte längre skall kunna undgå att dömas till verkligt livstidsstraff för riktigt grova brott. En lucka i lagen (loophole) skall täppas till så att även unga grova brottslingar som huvudregel får tillbringa resten av livet i fängelse (BBC 13/9 2020). 

I Nordirland vill justitieminister Naomi Long införa regler som gör det möjligt att beslagta egendom från den som inte kan förklara hur han, eller hon, kunnat förvärva egendom till värden över GBP 50 000 (SEK ungefär 560 000). Omsatt på svenska förhållanden skulle en klanmedlem i Sverige med fina bilen, guldsmycken och annat värdefullt riskera att bli av med sådant han/hon inte trovärdigt kan förklara (BBC 18/6 2020). 

Vår justitieminister har ett annat förhållningssätt. I takt med att frågorna över tid blivit påträngande har han lagt sig till med den besvärande ovanan att inte svara på frågor; det egna ansvaret duckas med kommentaren att ministern ”avböjer” att kommentera.  Någon enstaka gång kan det annars låta så här. ”Jag är djupt illa berörd och förbannad.” (SvD 23/8 2020 apropå SvDs reportage om Nimo som vittnade om fordonsstöld, men blev så hotad att polisen uppmanade honom att flytta). Skall en justitieminister uppträda så? En justitieminister borde väl bete sig med den värdighet ämbetet kräver och med sakkunnigt lugn föreslå de åtgärder som krävs för att få löst problemet; en offer/upprördhetskofta är missriktad och inte särskilt klädsam.  

Det är numera en vedertagen uppfattning att våra rättsliga institutioner inte fungerar så särskilt väl; polisen räcker inte till, våra domstolar tar på tok för lång tid på sig, fängelserna är överfulla och justitieministern avböjer kommentarer. Morgan Johansson misslyckas som justitieminister. Han är inte jurist och behärskar inte de ansvarsområden hans uppdrag omfattar. Eller för att travestera USA:s domarikon Ruth Bader Ginsburg om Donald Trump: He´s not a lawyer and is not law trained.

En icke-jurist som justitieminister innebär med nödvändighet att vederbörande har betänkliga kunskapsluckor i helt centrala ansvarsområden. Att ha läst statsvetenskap är inte mycket tröst när det gäller att behärska till exempel allmän förmögenhetsrätt, associationsrätt, familjerätt, fastighetsrätt, immaterialrätt, process- eller straffrätt, transporträtt eller olika discipliner inom internationell rätt. 

Så hur gick det med byggbolagets fråga? Justitieministern fick inte frågan och slapp ”avböja” ett svar.  

Claes Sjölin
Jurist, Claes Sjölin AB


 

Platsannonser