Börs

Finansbranschen sen med sin MAR-anpassning

I söndags trädde Marknadsmissbruksförordningen (MAR) ikraft och är nu direkt tillämplig i svensk lag. Men flera utmaningar måste lösas och stora anpassningar krävs hos både emittenter och marknadsaktörer för att förordningen ska leda till en mer effektiv bekämpning av marknadsmissbruk, konstaterar Per Friberg på FCG.

Uppdaterad 2016-07-05
Publicerad 2016-07-05

I skuggan av MiFID 2 har den nya marknadsmissbruksförordningen (MAR) hittills inte fått tillräckligt med utrymme för att ge branschen en chans att anpassa sin verksamhet. Förordningen är ett mycket viktigt regelverk som bland annat styr bekämpningen av insiderbrott och marknadsmanipulation och gäller som svensk lag sedan 3 juli. Men risken finns att förtroendet för de finansiella marknaderna försämras tills regelverket fullt ut är implementerat hos marknadens aktörer och ansvariga myndigheter.

Om inte berörda företag vet hur de ska anpassa sin verksamhet, eller ens att de faktiskt omfattas av regelverket, kommer inte MAR att ha den rättsvårdande effekt som eftersträvas. Risken är då istället överhängande att olagliga beteenden ökar, vilket undergräver allmänhetens förtroende för de finansiella marknaderna.  Finansinspektionen har ett stort ansvar att vägleda branschen och just nu finns det flera frågetecken att räta ut.

Fler marknadsaktörer berörs, men få av dem är redo
Den nya förordningen kommer att beröra betydligt fler marknadsaktörer än idag. I artikel 16 p.2 definieras vilka som omfattas:

”Personer som yrkesmässigt arrangerar eller genomför transaktioner ska inrätta och upprätthålla effektiva arrangemang, system och förfaranden för att upptäcka och rapportera misstänkta handelsorder och transaktioner.”

Denna formulering är tveklöst en av de mest omtalade nyheterna i MAR. I praktiken innebär det här att alla personer, juridiska och fysiska, som yrkesmässigt handlar med finansiella instrument, ska ha system och rutiner på plats för att upptäcka och rapportera misstänkt marknadsmissbruk, det vill säga marknadsmanipulation och insiderbrott. Detta innebär att även hedgefonder, tradingfirmor, högfrekvenshandlare, traditionella fondförvaltare och kapitalförvaltare omfattas och blir rapporteringsskyldiga. Dock är många av dessa inte redo än och deras verksamheter behöver därför snabbt anpassas till de nya kraven för att leva upp till regelverket. Det krävs nämligen att alla som omfattas av förordningen, på begäran av FI, ska kunna visa att man har proportionerliga system och rutiner på plats för att upptäcka och rapportera misstänkt marknadsmissbruk.

Utökade krav för alla marknadsaktörer
Inte nog med att ett stort antal nya aktörer på marknaden nu är rapporteringsskyldiga. Med MAR utökas även kraven på vad som ska upptäckas och rapporteras. Nu är även försök till marknadsmissbruk olagligt. Berörda marknadsaktörer ska alltså underrätta Finansinspektionen om både handelsorder och transaktioner som kan utgöra marknadsmissbruk. Ändringar och borttag av handelsorder omfattas också av regelverket, vilket kommer att ställa höga krav på marknadens aktörer och deras övervakning, både för att upptäcka marknadsmanipulation och insiderbrott.

För att kunna leva upp till dessa krav behövs system och rutiner för att sammanställa och analysera all orderläggning, alla ändringar och borttag av order, samt alla transaktioner i finansiella instrument.

Hos de som redan idag omfattas av regelverket såsom bankerna, fondkommissionärerna och marknadsplatserna, finns dessa system och rutiner i stor utsträckning redan på plats. Den stora utmaningen ligger hos de aktörer på marknaden som ännu inte anpassat sin verksamhet till det nya regelverket. Här finns ett stort behov av rådgivning för att få system, rutiner och kompetens på plats.

Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten behöver samverka mer effektivt
På FI kommer det nu att ställas betydligt högre krav. Utöver tillsynsarbetet över de hundratals nya marknadsaktörer som är rapporteringsskyldiga för marknadsmissbruk, kommer även FI självständigt att utreda vissa ärenden som Ekobrottsmyndigheten (EBM) tidigare hanterat. Det gäller främst mindre allvarliga fall av marknadsmissbruk som till exempel enklare former av marknadsmanipulation, men det kräver givetvis mer resurser och nya rutiner hos FI.

Med implementeringen av administrativa sanktioner som alternativ påföljd till de idag gällande straffrättsliga, ställs FI inför ytterligare utmaningar, inte minst när det gäller samarbetet med EBM. En nyhet är också att FI får hålla förhör och genomföra undersökningar på plats i fysisk eller juridisk persons lokaler för att beslagta dokument och data i syfte att säkra bevisning.

I utredningar som rör mer allvarliga och uppsåtliga brott, kommer utredningsansvaret att övergå till EBM med möjlighet att väcka åtal med yrkande om straffrättsliga eller administrativa sanktioner. Frågan är om denna nya ordning med bollandet mellan FI och EBM, kommer att bidra till en mer effektiv bekämpning av marknadsmissbruk? Det kommer i vart fall att kräva ett effektivt och nära samarbete mellan myndigheterna.

Med två utredande myndigheter som har olika befogenheter riskerar detta att bli en snårig väg fram som kräver väsentligt större resurser än vad som finns att tillgå idag. Uppdelningen av vilka utredningar som ska skötas av FI och vilka som ska skötas av EBM är än så länge otydlig och riskerar att försämra effektiviteten i arbetet med en redan idag svårutredd och svårbevisad brottslighet. Därtill ska läggas att EBM genom organisationsförändringar fått minskade resurser inom kompetensområdet för finansiella instrument och marknader.

Ökat behov av kompetent rådgivning
För att huvudsyftet med MAR ska kunna uppfyllas, att mer effektivt bekämpa marknadsmissbruk, krävs dock inte enbart att FI och EBM samverkar effektivt med tillräckliga resurser. Det kommer också att ställas högre krav på de rapporteringsskyldiga att vara mer selektiva och detaljrika i sin rapportering. Annars riskerar myndigheterna att översköljas med för många bristfälliga rapporter utan väl grundade misstankar, vilket i förlängningen skulle leda till en försämrad effektivitet i brottsbekämpningen på grund av hög arbetsbelastning och långa handläggningstider.

Det behövs en tydlig vägledning från FI i dessa frågor. För berörda marknadsaktörer finns nu även ett utökat och stort behov av kompetent rådgivning kring system och rutiner för övervakning, upptäckt och rapportering av misstänkt orderläggning och misstänkta transaktioner.

En väl fungerande finansmarknad bygger på allmänhetens förtroende och är helt avgörande för att trygga vårt långsiktiga sparande och våra pensioner. För att säkerställa det krävs en god regelefterlevnad och en effektiv samverkan mellan marknadens aktörer och myndigheter.

Per Friberg
Manager på FCG, tidigare Finansmarknadsspecialist på Ekobrottsmyndigheten.

FCG är ett konsultbolag med expertis inom riskhantering, regelverk och verksamhetsstyrning.

Platsannonser

Logga in