Debatt

Ett misstag att gå tillbaka till ”business-as-usual”

När covid-19 krisen är över kommer vi sannolikt få se en värld som är högre skuldsatt, mindre globaliserad och mer digitaliserad. Detta bör man redan nu börja förbereda sig på. Det skriver Martin Andersson, partner på managementkonsulten Oliver Wyman.

Uppdaterad 2020-07-21
Publicerad 2020-07-20

När covid-19 drabbade världen med full kraft tidigare i år svarade regeringar i alla drabbade länder med kraftfulla åtgärder – både i form av nedstängningar men också med stödåtgärder. Trots i många fall mycket omfattande stödåtgärder har vi till följd av pandemin själv och de nedstängningar som skett fått se en kraftig nedgång i efterfrågan i många branscher. Många företag kommer därför att ha svårt att överleva på egen hand och andra kommer att behöva se över sina affärsmodeller i grunden. 

Men även för företag som klarat sig relativt bra finns det all anledning att fundera på vad som varit lärdomarna av de senaste månadernas nedstängning för hur man genomfört sitt arbete – internt och mot kund. Det vore ett misstag att efter en så här stor omvälvande period gå tillbaka till ”business-as-usual” utan att reflektera över de lärdomar man kan ta med sig. 

När covid-19 krisen är över kommer vi sannolikt få se en värld som är högre skuldsatt, mindre globaliserad och mer digitaliserad. Detta bör man redan nu börja förbereda sig på.

I den närmaste framtiden kommer fortsatta sociala distansbehov påverka produkt- och tjänsteval och distribution i många branscher. Arbete från hemmet kommer skifta "från undantag till accepterat", nya talangpooler kommer därmed öppnas och nya arbetssätt utvecklas snabbt. Vi ser även att digitalisering av kärnprocesser möjliggör nya kostnadsstrukturer och personalens flexibilitet. Fjärranslutet och digitalt samarbete och ökad effektivitet kommer att minska behovet av antalet anställda och kräva att företag och anställda snabbt anpassar sig efter det ”nya normala”. Företag måste förstå hur arbetssätt och förväntningar hos personalen har förändrats. 

På kort sikt handlar det om att säkerställa omedelbar överlevnad med fokus på likviditet och kostnader, och på längre sikt handlar det om att utvärdera sin projektportfölj för att bestämma vilka aktiviteter som ska stoppas, skjutas upp eller påskyndas till följd av den nya verkligheten (till exempel kan vissa projekt inte längre vara genomförbara eller vara mindre relevanta). 

Något vi tagit med oss från tidigare lågkonjunkturer är att företag som inte bara fokuserat på kortsiktig kostnadshantering utan dessutom använt tidigare kriser för mer strategiska och transformerande aktiviteter, såsom förvärv och avyttringar, se över sina leverantörskedjor och jobba med sin motståndskraft har en stor möjlighet att komma ut ur lågkonjunkturen snabbare och mer lönsamma än de som haft en mer kortsiktigt kostnadsfokus. De företag som är tillräckligt starka för sådana drag och med företagsledare som har den strategiska visionen har en unik möjlighet just nu. 

Covid-19 har alltså erbjudit en unik möjlighet för organisationer att ta ett kliv tillbaka och utvärdera sin verksamhet, rutiner och arbetssätt för att tvunget hitta nya metoder som är hållbara när vi återgår till en ny vardag. Vi ser fyra strategier som tillsammans kommer att avgöra vilka företag som tar sig ut ur pandemin snabbare, bättre och starkare: 

Prioritera människor – En av de största lärdomarna från pandemin är att människor är nyckeln till snabb innovation och motståndskraft. Företagsledare går nu vidare och inför åtgärder som nya ersättningssystem där de belönar anställda för extra ansträngningar och teamarbete, hälsoprogram med mental hälsorådgivning och flexibla kontorstider som gör att de anställda kan ta hand om sina familjer.

Megatrender – När företag nu ser över sin verksamhet blir det en allt högre prioritet att identifiera potentiella hot och möjligheter skapat av megatrender. Företag behöver bygga upp ett försvar mot negativa megatrender som epidemier och klimatförändringar, men också sträva efter nya möjligheter skapade av positiva megatrender som digitalisering, hälsa och välbefinnande.

Bygg upp motståndskraft – Många företag minskar kostnaderna genom att bredda och fördjupa partnerskap med sina utmanare. "Just in-time"-verksamhet breddar sig till "just-in-case" koalitioner av leverantörer på samma sätt fokuserade på vad de gör bäst, vare sig de producerar material, delar forskning eller utveckling. 

Ett nytt engagemang för hållbarhet - Företag gör nu också ett försök att bli mer hållbara på lång sikt. Europeiska regeringar spelar en större roll i att bestämma hur välstånd fördelas genom finansiella stimulanspaket - många företag jobbar nu för att nå bättre miljö- och samhällsstandard, till exempel som kolneutralitet. Vissa regeringar har även börjat sätta villkor till stödpaket för att skydda klimatmålen.

En läxa vi alla lärt oss av covid-19 är att vi underskattade vår mottaglighet för en pandemi och den dominoeffekt det skulle ha på vår globala ekonomi. Även om vi inte kan skriva om historien kan vi arbeta tillsammans för att skriva en bättre framtid – och de företag som antar den utmaningen har stora möjligheter att komma stärkta ur krisen. 

Martin Andersson
Partner på managementkonsulten Oliver Wyman, Stockholm

 

Platsannonser