Detta är en argumenterande text med avsikt att påverka. Åsikterna som förmedlas här är skribenten/skribenternas egna.

Året som gick var dynamiskt och börsdynamiken har fortsatt in i 2021. Under 2020 sprang börsen iväg från vinsterna (P/E), men inte från likviditeten, som åstadkoms av gigantiska stimulanspaket. Vissa teknikbolag och bolag med hög exponering mot hållbarhet och alternativ energi, gick exceptionellt bra. 

En investerares avkastningskrav i sin enklaste form baserar sig på riskfri ränta + generell riskpremie + bolagets specifika riskpremie. En mer komplicerad metod använder marknadens riskpremie multiplicerat med aktiens betavärde. I den här pandemiska miljön är antaganden om marknadsrisken antagligen den svåraste.

Diskonteringsräntan ger en fingervisning om vad den lägsta förväntade avkastningen är på aktien, och är även basen för aktiens värdering. Prisar vi in ett lägre ränteläge, en lägre riskfriränta, betyder det alltså att avkastningskravet sänks. Ett enkelt teoretiskt antagande är att om vi sänker den riskfria räntan med en procentenhet i vår DCF-modell för ett bolag med evigt utdelningsbart flöde om 100,  så sjunker avkastningskravet från 8 procent tilll 7 procent. Teoretiskt, allt annat lika, ökar värderingen då med 14 procent.  

Det finns en korrelation mellan tillväxt och ränta. Om marknadsräntorna höjs indikerar det ett bättre konjunkturläge. Lägre ränta betyder på sikt ett antagande om lägre tillväxt, så i en modell, borde man också justera ner den eviga tillväxtfaktorn om man sänker räntefaktorn.  

Ser man en högre bolagsspecifik risk i en aktie, till exempel i en snabbväxande start-up, så kräver man som investerare också en högre avkastning. Men samma sak gäller åt andra hållet- sänker man riskfaktorn så sänks avkastningskravet och värderingen höjs. 

Hur skall man då som bolag tänka kring den finansiella kommunikationen i ett dylikt läge? 

Utgångsläget är som vanligt transparent och korrekt information. På en stark börs är det viktigt att inte dras med i börsyran utan hålla huvudet kallt. Finansiell kommunikation kan bidra till ett stärkt intresse för en viss aktie, och en högre värdering, men kommunikationen bör alltid förankras i fundamenta.

Redan antagandet om att konjunkturen återhämtar sig trots detta lågräntescenario samt att de negativa covid-19-effekterna avtar och vaccineringarna kommer igång, gör att aktier som investeringsslag är fortsatt intressanta. Det finns också likviditet i marknaden – även bland privatspararna som under det senaste året delvis omallokerat sina resurser, samt sparat mer. Detta kan innebära att när pandemin avtar,  så finns det ytterligare pengar att spendera på börsen. 

Det är då smarta investerare synar den specifika företagsrisken. Den förtagsspecifika risken representerar  i regel  0,5–4 procentenheter av avkastningskravet. Beta-värdet indikerar hur aktien rört sig i förhållande till börsen; den unika bolagsrisken är ett mått på hur investerarna värderat risker i verksamheten.

Börsbolag har krav på sig att upplysa om väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer. I årsredovisningen skall förvaltningsberättelsen innehålla en beskrivning av bolagets risker och osäkerhetsfaktorer och i bolagsstyrningsrapporten skall man beskriva hur bolaget hanterar de väsentliga riskerna i samband med den finansiella rapporteringen. 

Bolagen måste beskriva sin riskhanteringsstrategi; de bör kategorisera riskerna och fundera på hur riskerna beskrivs i den finansiella rapporteringen. Bolagen skall beskriva hur risken kan uppstå, i vilken utsträckning man utsätts för risker, hur bolaget hanterar dessa, samt hur och varför man gör på ett visst sätt. Bolaget behöver också beskriva i vilken utsträckning bolaget utsätts för risker. Bolaget beskriver på ett enkelt och transparent sätt graden av diversifiering, regulatoriska förändringar som kan påverka bolagens verksamhet, ESG-risker, pågående tvister, landsrisker, politiska risker och bolagets beroende av nyckelpersoner eller enskilda komponenter. Om bolaget lägger ner tid på denna beskrivning, så skapas goda förutsättningar för att intressenterna skall förstå förutsättningarna för hur bolaget i detta riskuniversum skapar resultat och kassaflöden. Investerarnas riskanalys, den finansiella anlysen, samt förståelsen för affärsmodellen och marknadspositionen skapar tillsammans förutsättningar för en rimlig aktievärdering. 

ESG-riskerna börjar bli allt viktigare att kommunicera. Investerarna vill förstå de väsentliga risker som kan ha finansiell påverkan med kopplingar till miljö, arbetsförhållanden och affärsetik och hur bolaget hanterar dem. Som alla andra risker gäller det att hjälpa investerarna att identifiera och förstå bolagets hållbarhetsrisker och uppfatta hur bolaget förhåller sig till och hanterar dessa. På samma sätt som allt annat, skall även ESG-riskerna vara företagsspecifika och kopplas till verksamheten. De bolag som investerarna anser kan hantera ESG-riskerna på ett bra sätt, utsätter de faco sin verksamhet för färre risker, och därmed påverkar det avkastningskravet och därmed även aktievärderingen. Detta gäller även andra risker.

De finansiella riskerna har länge varit i fokus. Förtroenderiskerna och andra kvalitativa risker har ibland nedprioriterats eftersom bolagen inte på ett enkelt och transparent sätt kunnat förklara hur dessa risker påverkar bolagets resultat och finansiella ställning. Mitt förslag är därför att lägga tid på att beskriva samtliga kvalitativa risker på ett begripligt och transparent sätt, eftersom även de kan påverka det finansiella resultatet och den långsiktiga intjäningsförmågan. Det är dessutom ofta bland de styvmoderligt behandlade riskerna som kris uppstår. 

Helena Nordman-Knutson
Senior rådgivare och konsult, Safir Communication