Annons

Annons

skyttedal534.jpg

Sara Skyttedal

Därför bör Sara Skyttedal överklaga domen i tvisten med DN

Advokat Dag Wetterberg är specialist i upphovsrätt och han har läst domen.

Igår kom domen i det omdiskuterade målet mellan Sara Skyttedal och Dagens Nyheter. Skyttedal får 10.000 kronot i tvistemålet mot DN.
Skyttedal kommenterar händelsen på Facebook: ”Seger! Det är i stort med lättnad jag läser domen som nu har kommit från patent- och marknadsdomstolen. Det har varit ett mål där det juridiskt varit mycket oklart hur utfallet skulle landa då tydliga prejudikat saknas”.

Vad handlar målet om?

Målet rör huvudsakligen frågan om DN i samband med att en artikel som publicerades på bolagets webbplats dn.se – d.v.s. i digital form – haft rätt att utan lov använda ett antal fotografier som Sara Skyttedal tagit.

Annons

Annons

DN hävdade i målet att de hade rätt att publicera bilderna utifrån en bestämmelse om en inskränkning i upphovsrätten som ger rätt till fri återgivning av fotografiska verk och bilder i tidningar och tidskrifter i samband med redogörelse för en dagshändelse.

Om DN inte kunde stödja sig på den inskränkande bestämmelsen var frågan om vilken ersättning DN skulle betala till Sara Skyttedal för utnyttjandet av fotografierna och för ytterligare skada som överträdelsen av upphovsrätten kan ha medfört.

Målet handlade även om DN skulle betala Sara Skyttedal för utebliven namnangivelse i samband med publiceringen av bilderna samt huruvida DN gjort otillåtna ändringar i bilderna.

Bakgrund

Sara Skyttedal företog 2009 en resa till Israel tillsammans med bl.a. Ebba Busch Thor och David Bruhn. Under resan besökte de också Golanhöjderna. Där togs tio fotografier.

Ett fotografi visade Ebba Busch Thor vid ett militärfordon. Ett fotografi visade en varningsskylt för minor. Ett fotografi visade Sara Skyttedal i ett militärfordon. Ett fotografi visade Ebba Busch Thor iförd en t-shirt på vilken ”Israel Defence Forces” var tryckt.

Övriga sex fotografier avsåg landskapsvyer och grupp- eller porträttbilder. Sara Skyttedal överförde senare fotografierna till sin Facebooksida; till ett album som benämndes Israel. Den 29 januari 2015 delades två av fotografierna – Sara Skyttedal i ett militärfordon och Ebba Busch Thor i en t-shirt – på Twitter av avsändaren Rebella S-kvinnor.

AB Dagens Nyheter (DN) publicerade den 13 februari 2015 på sin webbplats dn.se en artikel med rubriken: Ebba Busch Thor på kontroversiella bilder i Israel. I artikeln återgavs de tio fotografier som togs vid besöket på Golanhöjderna. I artikeln återfanns också de två fotografier som delats på Twitter av Rebella S-kvinnor.

Samma dag publicerade DN på webbplatsen Dagens Nyheter via Twitter.com fem av fotografierna, bland dem Ebba Busch Thor vid ett militärfordon, varningsskylt för minor och Sara Skyttedal i ett militärfordon.

På Dagens Nyheter via Facebook.com uppgav DN samma dag att artikeln fanns på webbplatsen dn.se. Den 3 mars 2015 skickade Sara Skyttedal en faktura till DN på 28.000 kr för att bolaget olovligen använt hennes fotografier den 13 februari 2015. Hon angav att betalning skulle ske senast den 3 april 2015. Hon ansökte därefter om betalningsföreläggande för DN att betala fakturan. Målet om betalningsföreläggande överlämnades senare till Stockholms tingsrätt.

Upphovsrätten

Upphovsrätten utgår alltid från upphovsmannen (eller kvinnan i detta fall). Det innebär att den som vill publicera en bild normalt sett måste fråga rättsinnehavaren om man får publicera bilden.

De flesta lagar, så även upphovsrättslagen, har en mängd undantag. I upphovsrättslagens andra kapitel finns en rätt lång katalog med undantag, inskränkningar i upphovsrätten.

Det lagrum DN hänvisade till är 23 § 1 st. p.3 i upphovsrättslagen som lyder:

"23 § Offentliggjorda konstverk får återges
1. i anslutning till texten i en vetenskaplig framställning som inte framställts i förvärvssyfte,
2. i anslutning till texten i en kritisk framställning, dock inte i digital form och
3. i en tidning eller tidskrift i samband med en redogörelse för en dagshändelse, dock inte om verket har skapats för att återges i en sådan publikation.
   Första stycket gäller endast om återgivningen sker i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Lag (2005:359)".


PMD skriver följande i sina domskäl:

"Mot bakgrund av regleringens syfte – medias möjlighet att sprida information om aktuella händelser – får artikeln på dn.se anses ha haft ett nyhetsintresse i anslutning till partiledarvalet i Kristdemokraterna. Patent- och marknadsdomstolen menar därför att artikeln var en redogörelse för en dagshändelse.

Det får sägas ha förlegat ett samband mellan redogörelsen för dagshändelsen och åtminstone några av de tio bilder som Sara Skyttedal tog, nämligen med Ebba Busch Thor vid ett militärfordon och iförd en t-shirt samt Sara Skyttedal i ett militärfordon.

För sammanhangets skull får också bilden av varningsskylten för minor sägas ha ett samband. Återgivningen av dessa får alltså sägas ha skett i överensstämmelse med god sed. Däremot kan domstolen inte, mot bakgrund av att regleringen i 23 § upphovsrättslagen är en inskränkning i upphovsrätten och därför ska tolkas med viss restriktivitet, finna att de övriga sex bilderna var nödvändiga för att belysa redogörelsen för dagshändelsen. Den återgivningen har alltså gått utöver den omfattning som motiverats av ändamålet".

Enligt min mening sveper PMD förbi de grundläggande frågorna utan att klarlägga om det är rimligt att fem år gamla bilder får användas för att belysa en dagshändelse? Är detta verkligen andemeningen i upphovsrättslagens undantag?

Enligt min mening är inte det rimligt eftersom det i så fall görs en alldeles för vid tolkning av inskränkningen. Det är till nackdel för rättsinnehavaren eftersom tidningen då kan hämta hur mycket gammalt material som helst för att belysa en dagshändelse trots att det egentligen inte är nödvändigt.

Dessutom skall återgivningen ske i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. I detta mål kan det inte vara i överenstämmelse med god sed eller motiveras av ändamålet när DN, de facto, kunnat publicera nyheten utan publicering av bilderna och ändå fått fram sitt budskap rörande dagshändelsen som sådan.

Idén med inskränkningen är just att den skall användas rörande en dagshändelse och att den snarare är tänkt att användas när t.ex. SVT citerar från DN rörande en dagsaktuell händelse. Den är inte till för att man skall kunna gå in på individers privata Facebook-konton och samla in fem år gamla bilder som man sedan publicerar i en rikstäckande tidning. Detta kan dessutom strida mot annan lagstiftning, exempelvis personuppgiftslagen och Europakonventionen vilket i och för sig inte prövats i detta mål.

Var bilderna Offentliggjorda?

I upphovsrättslagens åttonde paragraf framgår det att:

Ett verk anses offentliggjort, då det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten.
Verket anses utgivet, då exemplar därav med upphovsmannens samtycke förts i handeln eller eljest blivit spridda till allmänheten.

Med rättens tolkning innebär det att Sara Skyttedal genom att dela bilder med sina vänner lovligen gjort sina bilder tillgängliga för allmänheten. Detta kan inte vara rimligt enligt min mening. Hon har inte heller med samtycke fört ut bilderna i handeln eller på annat sätt spritt dem till allmänheten.

Det kan inte vara lagens mening att bara för att man kan ta sig in på någon annans konto, direkt eller genom vänner som känner den personen, innebär att en rättsinnehavare därigenom offentliggjort sina bilder.

Däremot delar jag rättens mening att, för det fall en individ medvetet och med vilja publicerar sina bilder så att de blir tillgängliga för envar, är de offentliggjorda i den mening som åttonde paragrafen upphovsrättslagen stipulerar.  

Denna fråga kräver dock mer analys och vägledning. Om domen står sig innebär den att medierna i princip på ett eller annat sätt kan betrakta bilder som är publicerade på Internet som offentliggjorda oavsett om de lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten eller inte.

Domen sätter även fingret på att såväl företag som privatpersoner bör vara mycket noggranna med att ställa in sina sekretessinställningar rätt på sina sociala medier. Skall en person som av misstag ställt in sina sekretessinställningar fel ha ansetts offentliggjort sina privata bilder?

Var det ett upphovsrättsintrång?

Den ideella rätten är central inom upphovsrätten. I denna rätt ingår det att den som är upphovsman eller upphovskvinna skall namnges i samband med att ens alster publiceras. När det gäller fotografier brukar det normalt sett göras genom att upphovsmannens namn anges nedanför fotografiet till höger. Det kan sägas att detta är god sed rörande publicering av fotografier.

I 3 § upphovsrättslagen framgår det:

"Då exemplar av ett verk framställes eller verket göres tillgängligt för allmänheten, skall upphovsmannen angivas i den omfattning och på det sätt god sed kräver.
   Ett verk må icke ändras så, att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränkes; ej heller må verket göras tillgängligt för allmänheten i sådan form eller i sådant sammanhang som är på angivet sätt kränkande för upphovsmannen.
   Sin rätt enligt denna paragraf kan upphovsmannen med bindande verkan eftergiva endast såvitt angår en till art och omfattning begränsad användning av verket".

Trots att DN inte angivit vem som är fotograf i enlighet med tredje paragrafen upphovsrättslagen tappade Sara Skyttedal målet i denna del.

Domstolen skriver i domskälen:

"Det har inte gjorts gällande att detta på något sätt kränkt Sara Skyttedals anseende eller egenart som fotograf. Inte heller kan domstolen anse att återgivningarna gjorts i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för henne på sätt som angetts. Sara Skyttedals talan i vad avser intrång i respekt för bilderna kan således inte bifallas".

Enligt min mening är detta ett mycket olyckligt domslut i denna del eftersom det är basalt och grundläggande att den som är upphovsman skall namnges enligt god sed. Huruvida det är kränkande eller inte kan ingen annan än upphovsmannen själv veta eller känna. Att publiceringen skett på Internet talar mer för än emot att Sara Skyttedal skulle namnges eftersom det är enkelt att föra in denna typ av information vid publiceringar på Internet.  

Hur det gick och om domen skall överklagas eller inte?

För att använda sportterminologi kan man säga att det blev 1-1 till vardera laget, Skyttedal och DN.

Skyttedal till erkändes 10.000 kronor i skadestånd men förlorade de viktiga delarna rörande offentliggörande och namnangivelse. Nog så viktiga och centrala frågor.

Det har inte framkommit i media huruvida Sara Skyttedal tänker överklaga eller inte. Enligt min mening finns det mycket som talar för att hon bör göra det, nämligen:

PMD är en ny domstol och vi har ännu ingen överrättspraxis eftersom inget mål av denna typ prövats hos Patent och marknadsöverdomstolen (”PMÖD”) ännu;
Det vore bra att få ett tydligare besked var pressens undantag i enlighet med 23 § URL går;
Det vore mycket intressant att få en överprövning av vad ett offentliggörande på Internet innebär;
Slutligen vore det bra om vi fick ett tydligare svar rörande vad som är god sed vid namnangivelse på Internet.

Avslutande kommentarer

Upphovsrätten är mer spännande än någonsin, inte minst på grund av digitaliseringen.

Det är därför viktigt att parterna och domstolarna gör sitt yttersta för att vi skall få en rättsutveckling som gör att vi får en stabil och förutsebar kontext för vad som gäller rörande publiceringar på Internet.

Min känsla är att vi inte sett det sista i detta mål ännu och att vi kan vänta oss en ny och tydliggörande domstolspraxis inom detta viktiga område ganska snart.

_______

Dag Wetterberg
Advokat

Läs allt om:

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons