Finans Debatt

Dags att åtgärda systemfelen i svensk sjukvård

"Vi menar att grundläggande systemfel i form av planekonomi och politikerstyrning är roten till de problem vi upplever idag. Det är hög tid att vi tar oss an systemfelen i svensk sjukvård och låter vården återprofessionaliseras," skriver Pia Ahldén, Mikael Flink och Fredrik Wilkens.
Publicerad

Trots att politiker inrättat en hel myndighet för samhällsskydd och beredskap – MSB – så är det just beredskap som har saknats. Det skriver Pia Ahldén, leg. sjuksköterska, Mikael Flink, distriktsordförande för Medborgerlig Samling och Fredrik Wilkens, ledamot i Medborgerlig Samling.

Realtid.se

Sjukvården har tvingats till hårda prioriteringar de senaste månaderna. Läkemedel ransoneras och skyddsutrustning saknas. Vårdpersonal gör stora uppoffringar för att ta Sverige genom krisen. När väl den omedelbara krisen är över kommer vi att återgå till en situation där människor dör i vårdköer, trots att Sverige är bland de länder som lägger mest pengar på sjukvård. Något är fel.

Sverige har en planekonomisk styrning och drift av sjukvården som leds av politiker och byråkrater. Att dyra managementkonsulter är vanligt förekommande i svensk vård är intimt förknippat med att politiker, i stället för professionen, styr och leder verksamheten. 

Två trender är tydliga över tid i svensk sjukvård. En gynnsam trend är att professionen med sin kompetens bidragit till att teknikutveckling givit oss bättre behandlingar och mer träffsäker diagnostik. Den trenden har i allt väsentligt motverkats av en trend mot ökad byråkratisering och politisering.

Annons

I Sverige lever myten om att politiker och konsulter via ideologi eller teoretiska modeller ska kunna planera, organisera och leda något så komplicerat som sjukvård för 10 miljoner människor. I lager på lager av möten och byråkrati bestäms det var sjukhus och vårdcentraler ska lokaliseras, hur mycket personal som ska anställas, vilken lön personalen ska ha och vad som ska produceras. Resultatet är en resursslukande vårdapparat där måttet vård per krona inte faller väl ut.

Mer eller mindre dagligen läser vi om kvinnor som föder i bilar på väg till en förlossningsavdelning 20 mil bort. Historier om överfulla sjukhus och akutmottagningar där vårdbehövande läggs i korridorerna är återkommande. Byråkratstyrning skapar risker och lidande för patienter, medan personalen dras med arbetsmiljöproblem och samvetsstress. Samtidigt som det råder personalbrist pågår mängder med “utredningar”. Sjukvårdens IT-stöd är fragmenterat och isolerat.

I stället för politikerstyrda regioner vill vi att vården ska drivas och ägas småskaligt av kompetenta och engagerade familjeläkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal. En småskalig vårdproduktion skulle skapa vård där den behövs, när den behövs, utan byråkrati och köer. Ansvar för sjukhus förs över från regioner till staten. Högspecialiserad vård och universitetssjukhus drivs i statlig regi, men leds av sjukvårdspersonal.

Annons

Staten fungerar i ett avreglerat system närmast som ett försäkringsbolag som finansierar vården. Kostnaden för vår sjukvård blir tydligare genom att en del av inkomstskatten ersätts av en sjukvårdsavgift. Patienterna bidrar vid vårdögonblicket med betalning av en självrisk. Högkostnadsskyddet ska finnas kvar.

I ett avreglerat sjukvårdssystem sker vårdproduktionen huvudsakligen i privat regi. Det ligger i vårdgivarens intresse att alltid vara tillgänglig. Begreppet telefontid försvinner sannolikt snabbt. En relation med den valda familjeläkaren och sjuksköterskan utvecklas och man kan erhålla vård samma dag som behov uppstår. 

Staten bör ansvara för kvalitetskrav, tillgänglighet till patientdata och krisberedskap. I ett patientnära system står patienter och läkare för mycket av kvalitetskontrollen själva. Patienterna påverkar kvaliteten genom sina val av vårdgivare. Branschorganisationer borgar för konsistent och hög kvalitet. Inspektionen för vård och omsorg säkerställer att vården lär av misstag och ansvariga ställs till svars.

Annons

Fri etableringsrätt bidrar till att stimulera småskalighet och konkurrens. Antalet administratörer och byråkrater kommer drastiskt att minska, när vård organiseras av patientnära familjeläkare i konkurrens om patienternas val. Produktiviteten förbättras när regionernas byråkratiska överbyggnad försvinner. 

De etablerade politiska partiernas standardsvar på de problem som blottlagts är det sedvanliga; mer pengar till byråkratin. Den oundvikliga konsekvensen blir högre skatter och skulder. Vi menar att grundläggande systemfel i form av planekonomi och politikerstyrning är roten till de problem vi upplever idag. Det är hög tid att vi tar oss an systemfelen i svensk sjukvård och låter vården återprofessionaliseras.

Pia Ahldén
Leg. sjuksköterska
Mikael Flink
Distriktsordförande, Medborgerlig Samling Stockholms län
Fredrik Wilkens
Ledamot Medborgerlig Samling Stockholms län

Annons