- Publicerad
Det vi nu ser i Ericsson kan vara en förberedelse inför försäljning av bolaget till kinesiska Huawei under 2017. Oavsett vilket, bransch efter bransch decimeras i Sverige över tiden. Är svenskarna mindre driftiga, begåvade, innovativa än tyskar, japaner, kineser, sydkoreaner, indier, tjecker? Det frågar sig Ek. lic Peter Tovman.
Realtid.se
Hotet mot full sysselsättning och kraftig tillväxt Sverige, vart kommer det ifrån? Svaret finns i oförmågan att på sina håll möta stora produktions- och teknikskiften. Varvsindustrin som Götaverken, Eriksberg och Kockums är borta. Elektronikindustrin med Luxor, Skantic och Saab Data är borta. Tekoindustri som Algots är borta. Skoindustrin är ett minne blott. Ericssons mobiltelefoner är borta. Läkemedelsindustrin decimerad. De stora rederierna är mer eller mindre borta. Facit är borta. Nu decimeras Ericsson i Sverige. Vad kommer härnäst?
Bilindustrin, elektronikindustrin, varvsindustrin, läkemedelsindustrin är stark på andra håll i världen, varför inte i Sverige? Inom de nämnda branscherna pågår ständigt innovationer och kommersialisering av nya produkter och tjänster. Skapar tillväxtmekanismer och branschkluster, det driver fram högklassig forskning.
Att hänvisa till övergången från tillverkningsindustri till tjänste- och kunskapssamhället eller höga löner i produktionen Sverige är helt fel utgångspunkt. Att skylla på globalisering, att komma närmare kunden lokalt är också fel. Visst, teko och skoindustrin, där kan löneläget vara en del av sanningen.
Vad är svaret? Jo, tillväxten finns i flertalet fall i länder som varit i krig eller förtryckta. I dessa länder finns förmåga till att snabbt fånga upp förändringar i omvärlden, lyssna av omvärldens krav och behov, på kort tid ställa om produktionen och ta fram nya produktionsmetoder, vara innovativa med en kort innovationstid. Tysklands förmåga till detta avspeglas i dess bilindustri och läkemedelsindustri. Erfarenheter av krig och förtryck skapar förutsättningar för att i ett fredligt samhälle nå en nära samverkan mellan näringsliv och stat, en långsiktig relation, som är stabil oavsett politiskt styre. Ett ledarskap inom näringsliv och staten som gemensamt utgår utifrån från vad som är bäst för landet långsiktigt. En anda i samhället av genomförandeförmåga. Ett ledarskap som tar risker, har visioner, når målen, ger inte upp.
Erfarenheter av krig och förtryck skapar med andra ord en förändringsbenägenhet och anpassningsförmåga att i fredstid snabbt ställa om produktion och utbud och hantera teknikskiften.
Ska Sverige gå i ett militärt krig för att uppnå samma förutsättningar? Det är inte lösningen. Lösningen? Jag vet inte…men jag ser problemet. Det enda jag vet är att Sverige måste hantera detta nu, för i annat fall kommer fler branscher att decimeras. Även om nya branscher tillkommer, så förvinner andra, till slut blir det nollsummespel.
Jag är fullständigt övertygad om att hade inte kineserna kommit in i Volvo med sin kraft, energi och förmåga, sin företagskultur, var risken överhängande att Volvo rönt samma öde som Saab.
Är då svenskarna mindre driftiga, begåvade, innovativa än tyskar, japaner, kineser, sydkoreaner, indier, tjecker? Nej, men det är samhällen med andra erfarenheter, annan företagskultur, annan samhällsanda, Sverige måste lära av dessa samhällen!
Eller tänker jag helt fel?
Peter Tovman, Ek. lic, Daniella Management