Annons

Annons

ronibicer.jpg

Fintechentreprenören Ron Bicér lanserade sin första startup, Fakturabörsen, år 2010. Nu berättar han om arbetet med den nya Kreditz-appen, som bland annat ska förhindra bedrägerier.

"De riktade en pistol mot honom"

Startup-entreprenören Roni Bicérs vän skulle sälja en klocka på Blocket. Istället blev vännen pistolrånad på tre klockor, värda 400 000 kronor. Nu lanserar Roni Bicér ett filter mot liknande bedrägerier i form av en kreditapp som använder SEB-delägda Tinks bank-API:er.

Nystartade startupen Kreditz i Stockholm erbjuder en appbaserad så kallad "person-till-person"-lösning för kreditbedömning. Appen låter användaren bekräfta identitet och betalningsförmåga hos köpare på marknadsplatser såsom Blocket och Tradera. 

Tjänsten ska förhindra bedrägerier, enligt startupens grundare Roni Bicér som även är grundare av bolaget Fakturabörsen; en marknadsplats för fakturaförsäljning som han sålde i fjol till norska Logic. Han får inte avslöja köpeskillingen, men medger att en hel del av pengarna använts till att finansiera hans nya startup-projekt och appen Kreditz.  

Till hösten planerar han att genomföra en nyemission på mellan 30-50 miljoner kronor. Han hoppas att få in både svenska och amerikanska delägare verksamma inom tech och fintech.

Annons

Annons

Idén till Kreditz-appen fick han efter att hans kompis blev rånad.

– Han skulle sälja en dyrare klocka och dividerade under ett par veckor med en potentiell köpare som verkade trovärdig. De kom överens om att ses hemma hos min vän för att göra affären. Men när han öppnade dörren så stod det istället tre personer. En av dem riktade en pistol mot honom och sa "hej var är klockan?" och "du har säkert fler klockor". Han blev sedan rånad på totalt tre klockor till ett sammanlagt värde av 400 000 kronor, berättar Roni Bicér för Realtid.se.

Händelsen och vetskapen om att traditionell kreditupplysning från exempelvis UC bygger på data som är mellan 9-12 månader gammal. Roni Bicér menar att det är irrelevant information för Blocket-försäljare.

– Du vet inte vem du gör affärer med med så gammal data. Även om marknadsplatser för handel hela tiden växer och är framgångsrika så tappar de användare på grund av bedrägerier, säger han och fortsätter:

Stora potentiella målgrupper för Kreditz är därmed nämnda Blocket och Tradera. Men även telekom-bolag, serviceföretag och mäklare, enligt Roni Bicér, liksom rekryteringsbolag och arbetsgivare.

Återförsäljare av mobilabonnemang kan göra kreditupplysning direkt i butik på kunder. Mäklare kan avgöra om spekulanter är kreditvärdiga nog att lägga bud. Serviceföretag, exempelvis hantverkare och städbolag, kan snabbt stämma av beställares återbetalningsförmåga.

Vidare kan arbetsgivare använda appen för att kolla ekonomin hos arbetssökande. Det är särskilt relevant inom bland annat finansbranschen, tror Roni Bicér. Han tar ett hypotetiskt exempel med en bankchef som kanske vill göra en snabbkoll av arbetssökandens ekonomi. Roni Bicér tänker sig i första hand kandidater för högre befattningar och de som handskas med mycket pengar.

I inget av fallen belastas eller påverkas dock personens kreditvärdighet hos banker. Appen lämnar inga detaljuppgifter, utan ger ett betyg på hur bra likviditet man har på sitt bankkonto baserat på konto- och transaktionsdata som hämtas in via så kallade API:er. 

Detta är i enlighet med EU:s nya betaltjänstlag PSD2 som införs i maj i Sverige. Lagen innebär i korthet att europeiska banker, om kunden tillåter, måste dela med sig av konto- och transaktionsdata till exempelvis appföretag och fintechbolag som kan bygga egna lösningar på informationen. Kreditz är alltså ett exempel på det.

– Den nya lagen ger konsumenter bättre tillgång till data, bättre tjänster och ökade användarmöjligheter. Man kan jämföra med den amerikanska finansmarknaden som länge varit mycket mer konkurrensutsatt än den europeiska. Banker i USA har aldrig varit emot tredjepartslösningar, säger Ron Bicér.

Med Kreditz-appen kan du kolla om personen som vill köpa exempelvis din bil eller klocka har betalningsförmåga. Tjänsten använder sig av en betygskala från 0-10. Noll i betyg innebär i huvudsak att den potentiella köparen har en sämre ekonomisk historik än genomsnittet. Betyg på mellan 1-3 är knappt godkänt, 4-6 är lika med relativt god ekonomi och 7-10 mycket god.

Appens algoritm samlar främst in inkomstdata. Men den analyserar också konsumtionsmönster och vart en persons pengar tar vägen; till exempel om de hamnar på casinokonton, vilket ger sämre betyg. Den tar även hänsyn till räntenivåer. Algoritmen gör också körningar baserat på en baspopulation i befolkningen. Roni Bicér har ansökt om patent för systemet.

– Våra algoritmer är byggda av Magnus Källhager som är interimistisk kreditchef på Skandiabanken och som även har utvecklat [analys]modeller inom banksektorn. Appen kan beskrivas som ett filter mot bedrägerier.

Bolaget är den första icke-banken som ansluter sig till Tinks API:er. SEB-delägda Tink var tidiga med att API-koppla sin egen ekonomiapp med samtliga svenska storbanker. Ett API är ett datadelande gränssnitt, alltså en slags plattform för informationsdelning mellan två eller flera parter.

Tink hämtar till exempel in bankers konto- och transaktionsdata via API:er och baserar sin apptjänst på denna information som bland annat ger användaren överblick över sina bankkonton och utgiftshistorik samlat på ett ställe

– Det är dumt att göra det själv när Tink gör det så bra. Man betalar en avgift till dem baserat på antalet appanvändare, säger Roni Bicér till Realtid.se.

Genom Tinks API:er har Kreditz nu uppkoppling mot totalt 300 banker i Europa. Startupen har även anslutit sig till API:er i USA och är därmed "direktlina" till ytterligare 1 200 amerikanska banker. USA är även bolagets målmarknad.

– Vi har inte gått live i USA än, men öppnar snart upp en betaversion där. Vi är även med i Nordeas Open Banking-projekt [som syftar till att skapa en bankplattform med ett "Appstore" för banktjänster], säger Roni Bicér

Roni Bicér och Fakturabörsen

Roni Bicér är född och uppvuxen i Uppsala och började år 2000 på Nordea. Han blev därefter försäljningschef på E-trade Sverige och fick senare motsvarande uppdrag på Ancoria Insurance.

Han lämnade finanssektorn för att han "ser större organisationer som självgående organismer som tar sig fram bra men långsamt. Även om man tar bort en kugge så tar den sig fram. Men jag har alltid haft mycket idéer, jag har alltid varit entreprenöriellt lagd och gillar att göra sånt som kan skapa nytta", säger han.

2010 lanserade han den egna startupen Fakturabörsen och fick tre år senare in norska Schibsted som finansiär och delägare. Tjänsten gick ut på att sälja fakturor på en marknadsplats – istället för att gå till factoringbolag "och betala fem procent i ränta per månad", enligt Roni Bicér. Den fick 1 000 kunder, främst små och medelstora företag såsom städbolag och hantverkare, och finansierade fakturor för 2 miljarder kronor. 

Han lät även investmentbolag och hedgefonder att ta positioner i fakturorna för att ge dem bättre ränta, än vad många obligationer gav vid tiden. 2016 köpte han ut Schibsted från Fakturabörsen då de "hade lite olika åsikter om vägen framåt". Koncernen ville satsa ännu mer online och införliva lösningen i sitt ekosystem av egna tjänster, medan Roni ville gå mot större kunder och jobba mot bokföringsprogram och ekonomisystem.

Förra året sålde han slutligen Fakturabörsen till norska fakturasystem-bolaget Logiq som har 200 miljarder i fakturavolym årligen. Roni får inte nämna vad han sålde sitt bolag för, då Logiq inte är ett publikt bolag.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons