– En effekt av de nya reglerna kan bli att stora svenska banker förlorar i konkurrenskraft till utländska banker. Amerikanska banker har under en tid tagit ett hårdare grepp om den europeiska marknaden då de vare sig är lika hårt reglerade eller behövt hantera minusräntor. Baselregelverket kan ytterligare öka ojämlikheten i konkurrensvillkor då amerikanska banker inte drabbas alls lika hårt som europeiska banker av det nya regelverket, skriver Hans Lindberg och Johan Hansing.

– När finansieringskostnaderna stiger drabbas hela ekonomin. Som konsekvens kan det nya regelverket minska svensk BNP permanent med omkring 0,8 procent, motsvarande cirka 40 miljarder kronor om året i minskad produktion. Ett sådant produktionsfall motsvarar omkring 20 miljarder i förlorade skatteintäkter.

Skribenterna befarar försämrad finansiell stabilitet och fördjupad lågkonjunktur, och tror att i motsats till syftet med regelverket så kommer företag med hög risk inte att drabbas nämnvärt, utan de befarar att kraven faller i stället på stabila och etablerade företag som riskerar upp emot fördubblade räntekostnader.

– Långsiktigt kan effekten bli att stabila företag får det svårare att finansiera långsiktiga investeringar samtidigt som lånen styrs till mer riskfyllda projekt något som över tid kan hota den finansiella stabiliteten. Världsekonomin mattas nu av och regelverket kan i värsta fall införas ungefär samtidigt som svensk ekonomi är i en lågkonjunktur. I ett sådant läge kan regelverket riskera att förvärra och fördjupa lågkonjunkturen snarare än motverka den.

Hans Lindberg och Johan Hansing tycker att det finns goda argument för att Sveriges regering bör ansluta sig till exempelvis Frankrike och Danmark som redan motsätter sig en ogenomtänkt implementering av det nya regelverket.

– Exempelvis har det franska parlamentet med bred majoritet röstat för att motsätta sig en implementering så som EU-kommissionen väntas föreslå och det danska närings- och finansdepartementet har anammat en liknande position. Basel 4 kan genomföras på ett sätt som bibehåller riskkänsligheten i systemet, samtidigt som både den finansiella stabiliteten och ekonomins långsiktiga tillväxtförutsättningar värnas.