Kommuninvest samhällsfastigheter
Tobias Landström, biträdande chef för Skuldförvaltning, Kommuninvest. Foto: Kommuninvest
Fastigheter

Därför väljer Kommuninvest att låna upp i USD

"Efterfrågan är stor och prissättningen fördelaktig", säger Tobias Landström på Kommuninvest till Realtid.

Publicerad 2020-10-29

Som Realtid skrivit har Kommunivest, den frivilliga kommunala samverkan för bättre fastighetsfinansiering, lånat cirka 10,9 miljarder kronor i en ny obligation under USD-benchmarkprogrammet. Det är Kommuninvests fjärde emission i dollar hittills under 2020. 

Tobias Landström, biträdande chef för skuldförvaltning på Kommuninvest, anser att USD-marknaden, en av organisationens tre strategiska upplåningsmarknader tillsammans med SEK och EUR, har varit gynnsam sedan början av coronapandemin. Det säger han till Realtid.

– Vi följer samtliga tre marknader väldigt nära och väljer upplåningsmarknad utefter marknadsförhållanden. Sedan den covid-19-relaterade turbulensen dämpades under andra halvan av april har USD-marknaden varit relativt gynnsam. Efterfrågan är stor och prissättningen fördelaktig, vilket har gjort att vi har varit aktiva och lånat så kallade benchmark-transaktioner i USD vid fyra tillfällen i år, säger Tobias Landström. 

Totalt har Kommuninvest lånat upp cirka 112 miljarder kronor hittills i år och har en upplåningsprognos för året som ligger, efter den senaste revideringen tidigare i oktober, på 130 miljarder kronor.

Skillnader mellan kommunala och regionala investeringsbehov

Realtid: Hur ser investeringsbehovet ut bland era kommunmedlemmar under 2020? 
– Investeringsbehovet är både stort och brett. Om man tittar på kommunkoncernerna och data för 2019 så var fastigheter, bostäder, infrastruktur, vatten och avfall samt energin de största investeringskategorierna. Tittar man i stället på regionkoncernerna så var de dominerande investeringskategorierna fastigheter, infrastruktur, vårdutrustning och kollektivtrafik. Tre områden som vi nu ser blir allt viktigare är sjukhus, VA-system samt renoveringar av det bestånd av bostäder och fastigheter som byggdes under rekordåren 1965–1975.   

"Tre områden som vi nu ser blir allt viktigare är sjukhus, VA-system samt renoveringar av det bestånd av bostäder och fastigheter som byggdes rekordåren 1965-75."   

Realtid: Vilka regionala skillnader kan ni se se när det gäller  finansieringsbehoven?
– Den demografiska utvecklingen, både med kraftig tillväxt och förändrad struktur, innebär att stora välfärdsinvesteringar är nödvändiga på de flesta håll i Sverige. Följaktligen är finansieringsbehovet fördelat över ett mycket stort antal kommuner och regioner. Med det sagt kan vi ändå konstatera att mycket av den starkaste tillväxten äger rum i storstadsregionerna: Stockholm, Göteborg och Malmö. Även om det finns andra platser i landet med starka investeringstrender kan man nog säga att det är där som tyngdpunkten ligger.   

Realtid: Hur ser du på explosionen av privata aktörer inom samhällsbyggnadssektorn? Hur förhåller ni er till dessa aktörer och till deras finansiering?
– Ja, det är onekligen så att marknaden för så kallade 'samhällsfastigheter' har vuxit snabbt på senare år. Vårt råd till kommuner och regioner är att arbeta systematiskt med en lokalförsörjningsstrategi och att alltid räkna noga på de alternativ man har. Står man inför ett långsiktigt lokalbehov är det nästan alltid bättre att äga. Är lokalbehovet i stället kortsiktigt kan det ibland vara bättre att hyra. Beträffande finansieringen är det som regel betydligt billigare för en kommun/region att låna från Kommuninvest än vad det är för en privat aktör att låna på marknaden.  

"Står man inför ett långsiktigt lokalbehov är det nästan alltid bättre att äga. Är lokalbehovet i stället kortsiktigt kan det ibland vara bättre att hyra. "

Kommunivest har haft god tillgång till kapital under pandemin och påverkan på verksamheten har därmed snarare varit indirekt i och med att andra aktörer mer direkt påverkats.

– Det har skett ganska stora förändringar över tid. Under mars och april, alltså precis i början av pandemin, var det stor turbulens på kreditmarknaden. Räntorna sköt i höjden. På Kommuninvest hade vi hela tiden god tillgång till kapital, men andra aktörer hade det mycket svårare. Sedan dess har marknaden successivt stabiliserats. Räntorna har fallit tillbaka ungefär till de nivåer där de var före pandemin bröt ut. Blickar man framåt finns det, på grund av covid-19, en stor osäkerhet kring vart marknadsutvecklingen kommer att ta vägen. Men för närvarande råder ändå ett visst lugn, säger Tobias Landström.  

Platsannonser