– Överlag är det en fin rapport som har tagits emot väl av marknaden. Aktivitetsnivån är fortsatt hög och affärsklimatet beskrivs som bra, även om det finns en viss osäkerhet kring konjunkturen. Den har dock inte påverkat affären så här långt, säger Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank. 

Både Maria Landeborn och Nordnets sparekonom Frida Bratt lyfter fram att eftersom EQT börsnoterades för bara några veckor sedan med mängder av information om bolaget, så var det väntat att dagens rapport för det tredje kvartalet inte skulle bjuda på några större överraskningar.

– Bolaget vittnar om god aktivitet och stort förvaltat kapital, och det är vad som är viktigt för aktieägarna. Caset i EQT är ju förvaltningsavgiften, som växer med ökat kapital, säger Frida Bratt. 

EQT:s avgiftsgenererande förvaltade kapital uppgår till 40,5 miljarder euro, motsvarande cirka 430 miljarder kronor, per den sista september. Det innebär en ökning med 1,0 procent från halvårsskiftet och med 10,8 procent från årsskiftet.

EQT:s aktiekurs stiger nära 5 procent på tisdagseftermiddagen till knappt 100 kronor, vilket innebär att aktiekursen stigit nästan 50 procent från börsnoteringen den 24 september. 

EQT väljer att redovisa en kortfattad kvartalsredogörelse som saknar resultat- och balansräkning, men kommer att offentliggöra balans- och resultaträkningar i halvårsrapporter och  bokslutskommunikér. 

”Koncernen verkar på en marknad driven av långsiktiga trender och anser följaktligen att kvartalsvisa fullständiga finansiella rapporter har begränsad relevans för investerare”, förklarar EQT:s pressavdelning att det inte blir några resultat- och balansräkningar för det första och tredje kvartalet. 

Frida Bratt hänvisar till att EQT:s finanschef poängterar att ett kvartal betyder väldigt lite och att verksamheten är av så långsiktig karaktär.

– Det är bolaget ju inte ensamt om att hävda. Många vd:ar önskar nog stå emot kvartalshets och pappersarbete, och det vore inte helt otroligt att börsen längre fram väljer att gå mot regler som harmoniserar med de europeiska börserna; det vill säga slopa kravet på kvartalsvis rapportering och i stället tillåta redovisning halvårsvis, säger Frida Bratt.

Halvårsvis redovisning skulle inte vara något problem för institutionella placerare och fondförvaltare som får tillgång till information ändå, men för privatsparare reduceras möjligheten till information om hur ett bolag mår rejält, uppger Frida Bratt.

– Det räcker inte att hävda att bolaget ska informera om kurspåverkande händelser när de sker och att det skulle räcka. Det skulle bli väldigt mycket sämre för privatspararna anser jag, säger Frida Bratt.