Annons

Annons

ellevio-infrastruktur.jpg

Infrastruktur, som elnät, är bra investeringar.
Infrastruktur, som elnät, är ett stabilt investeringsområde i skakiga tider – anser Realtids Torbjörn Isacson. Foto: Ellevio.

Därför kan infrastruktur bli den bästa investeringen

Infrastruktur har goda möjligheter att bli ett av de hetare investeringsområdena framöver för både pensions- och riskkapital. Inte minst om det fortsätter skaka på finansmarknaderna, skriver Realtids krönikör Torbjörn Isacson.

Flykten från placeringar i ränte- och konjunkturkänsliga bolag, eller företag med hög risk, kan bara ha börjat. Och det är många företag och branscher som har det allt svettigare, inte minst de som är kopplade till handel.

Det lär i sin tur öka trängseln kring de branscher som kan tänkas klara sig lite bättre. Och en klassisk sådan säkrare hamn är just hamnar eller annan form av infrastruktur. De väntas både ge stabila kassaflöden och hålla värdena bättre än många andra investeringar.

I torsdags gjorde kommunägda Kraftringen rent hus i styrelsen för det uppköpsaktuella Skånska Energi vid en extra bolagsstämma. Samtliga styrelseledamöter byttes ut, och in kom sex anställda på Kraftringen, alla födda mellan 1967 och 1971. Utrensningen är det senaste inslaget i kampen mellan Kraftringen och andra budgivare, där en budstrid drev upp erbjudandet från 60 kronor per aktie till 80.

Annons

Annons

I dagsläget kontrollerar Kraftringen cirka 65 procent av aktierna och aningen mer av rösterna, medan den kvarvarande kombattanten Infranode sitter med 22,5 procent av kapitalet och 22,8 procent av rösterna.

Infranode är en typisk representant för de finansiella institutionernas intresse för infrastruktur. Bakom bolaget, som disponerar cirka 4,5 miljarder kronor, står bland andra Fjärde AP-fonden, Folksam och KPA Pension. Till investerargruppen hör även IMAS Foundation, som är en systerstiftelse till INGKA Foundation, som via INGKA Group äger majoriteten av Ikeas varuhus i världen.

Infranode lanserar sig som en ”Investerare med starkt samhällsintresse”, som med bland annat svenska blivande pensionärers pengar säger sig placera långsiktigt för en bra utveckling med låg risk. Det ska enligt Infranode ge ett mer hållbart samhälle, bättre infrastruktur och högre pensioner.

Bolaget säger sig ha en horisont på minst 25 år, och vill gärna samäga med exempelvis kommuner. Och det är precis där Infranode nu hamnat i Skånska Energi.

Men det är tydligt att fler vill in på området.

Riskkapitalbolaget EQT:s  bud i förra veckan på Stendörren, som bland annat äger logistikfastigheter, tangerar en del av investeringar som Infranode vill göra.

I förra veckan talade det börsnoterade finländska riskkapitalbolaget Capman i en intervju med Realtid också om hur om hur en ny infrastrukturfond ska ta in över 300 miljoner euro och ge bolaget en nystart. Infrastrukturfonden, som har fokus på logistik, telekom och energi i Norden, har gjort en första stängning på 115 miljoner. Fonden uppges både locka mindre lokala investerare och internationellt kapital.

Den största affären hittills på infrastrukturområdet i Sverige är annars när finländska Fortum för drygt tre år sedan sålde det elnät som idag kallas Ellevio. Affären på drygt 60 miljarder kronor är en av de absolut största genom tiderna i Sverige. Den visade också att det finns goda möjligheter att göra rejäla klipp när Fortum redovisade en reavinst på drygt 40 miljarder kronor.

Bakom Ellevio står ett konsortium bestående av – precis som i Infranode – Folksam, samt Tredje AP-fonden, Första AP-fonden och OMERS Infrastructure, som tidigare hette Borealis. Giganten Omers Infrastructure, som också är den störste delägaren i konsortiet, placerar kanadensiska pensionspengar och kontrollerar infrastruktur på flera kontinenter.

Att det är lite tråkiga men stabila investeringar som lockat in Folksam på området är ingenting som försäkringsbolaget direkt hymlat med.

Å andra sidan har Folksams vd Jens Henriksson, som sitter i styrelsen för Ellevio, emellanåt också fått känna av baksidan av det lönsamma elnätsmyntet, när han tvingats försvara bolagets höga monopolavgifter. Både politisk toppnivå och organisationer som Villaägarna har vid flera tillfällen attackerat det faktum att Ellevio ligger i täten tillsammans med de andra två eljättarna Eon och Vattenfall när det gäller höjda avgifter. Elnätsbolagens försvar att de måste göra stora investeringar imponerar inte alltid på kunderna.

Samtidigt har Jens Henriksson fått bemöta kritik mot att ägarkonsortiet vid övertagandet av Ellevio 2015 var berett att betala klart mer än budkonkurrenterna, som bestod av australienska Macquarie Group, Hongkongbaserade Cheung Kong Infrastructure, kinesiska State Grid Corporation samt ett konsortium bestående av bland annat Goldman Sachs och 3i. 
För Folksams del handlar det om en investering på cirka 10 miljarder kronor.

”En del sa att det var för dyrt, men vi ser investeringen på 40–50 års sikt och i vår portfölj säljer vi obligationer för att lägga in det här”, konstaterade Jens Henriksson.

Att det ofta kan vara lukrativt att äga infrastruktur visar bland annat också driften av Arlanda Express. Där sålde Macquarie Infrastructure Fund år 2014 efter ett tioårigt ägande. Köpare var ett konsortium bestående av de australiensiska pensionsfonderna State Super och Sunsuper samt SAFE, som ansvarar för utlandsinvesteringar åt kinesiska staten.

Resenärerna är förvisso inte alltid så tillfreds med nivån på priset för den korta tågresan, som kan överstiga vad en flygbiljett kan kosta numera. Men för den som placerar pensions- och riskkapital har den typen av investeringar sina lockelser.

Och efterfrågan på långsiktigt hyggligt stabila kassaflöden lär inte minska om oron på kapitalmarknaderna håller i sig.

Läs allt om:

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons