Utan ytterligare ekonomiskpolitiska åtgärder riskerar då kreditförlusterna i banksektorn att öka i en sådan utsträckning att bankerna kan få problem med att upprätthålla kreditförsörjningen. Riksbanken är redo att bidra genom att tillhandahålla den likviditet som behövs. Det skriver Riksbanken i årets första finansiella rapport.

Coronapandemin har helt förändrat de realekonomiska utsikterna såväl i omvärlden som i Sverige. Många svenska företag har fått se sina intäkter minska kraftigt och har därmed fått svårt att betala sina utgifter. Detta påverkar både den ekonomiska tillväxten och arbetslösheten och det finns en risk för att krisen sprids till banksektorn i form av kreditförluster.

På samma sätt som i omvärlden har krisen inneburit att de finansiella marknaderna i Sverige har fungerat sämre. Osäkerheten kring hur realekonomin skulle klara av krisen resulterade initialt i kraftiga rörelser och sämre likviditet på de finansiella marknaderna. Detta gjorde det svårare för företag och banker att finansiera sin verksamhet.

– Riksbanken har på kort tid satt in flera kraftfulla åtgärder för att bidra till att kreditförsörjningen i ekonomin ska fungera. Det har varit nödvändigt för att motverka nedgången i den svenska ekonomin och värna prisstabiliteten. Tack vare de åtgärder som har införts av regeringar, myndigheter och centralbanker såväl i Sverige som i omvärlden fungerar de finansiella marknaderna nu bättre, skriver banken.

– Det är dock svårt att veta hur långt åtgärderna räcker till för att mildra de realekonomiska effekterna. Om ekonomin relativt snart återgår till det mer normala, blir konsekvenserna för det finansiella systemet troligen begränsade. Om krisen blir utdragen ökar dock risker-na för den finansiella stabiliteten. Kreditförlusterna i banksektorn riskerar då att öka i en sådan utsträckning att bankerna kan få problem att upprätthålla kreditförsörjningen. I ett sådant läge kan det behövas ytterligare offentliga åtgärder. Riksbanken är redo att
bidra genom att tillhandahålla den likviditet som behövs.

Riksbanken stödjer att Finansinspektionen i rådande exceptionella läge har lättat på vissa krav bland annat genom att sänka det kontracykliska kapitalbuffertkravet till noll procent och ge banker möjlighet att bevilja alla bolånetagare undantag från amorteringskravet. Detta stärker i en mycket svår och speciell situation hushållens likviditet samt bankernas förmåga att tillhandahålla krediter. Det är viktigt att bankerna gör vad de kan för att tillhandahålla tillräckligt med krediter till företag och hushåll. De kapital‐ och likviditetsbuffertar som bankerna har byggt upp i goda tider kan nu användas om det skulle behövas.

Coronapandemin visar hur snabbt och oväntat det ekonomiska läget kan förändras och hur viktigt det är att det finansiella systemet har god motståndskraft mot störningar. Även tidigare erfarenheter visar att endast välkapitaliserade banker långsiktigt förmår att tillhandahålla de krediter ekonomin behöver. Det är därför viktigt att de fastslagna regelverken kring bankernas kapital och likviditet nu behålls.

När det ekonomiska läget tillåter behöver motståndskraften i det finansiella systemet åter stärkas. Om bankerna har använt delar av sina kapital- och likviditetsbuffertar behöver de efter krisen successivt bygga upp tillräckligt med kapital och likviditet. Det är också nöd-vändigt att fortsätta arbetet med att minska de strukturella sårbarheterna i det finansiella systemet och hög tid att vidta åtgärder för att hantera de grundläggande problemen på bostadsmarknaden och minska riskerna förknippade med hushållens höga skuldsättning.