Chocknotan efter Göran Persson

I mars är det tio år sedan Göran Persson tillträdde. Vad lämnar han då efter sig? Realtid.se har gjort ett bokslut för regeringen Persson.

Uppdaterad 2016-02-16
Publicerad 2005-12-28

De flesta politiska bedömare och förståsigpåare är ense om att statsministerns dagar vid makten är räknade. Realtid.se:s genomgång visar hur minoritetsregeringen satsat mer än 40 miljarder kronor på projekt som kraftigt ifrågasatts. I flera fall är det priset de fått betala för att få regera.

Dessutom kostar den växande ohälsan 80 miljarder mer i år än när Persson tillträdde.

Att driva aktiebolaget Sverige medför naturligtvis många utgifter. Vi vill ju ha säkra vägar, sjukvård och hjälp när vi blir gamla. Det finns även en hel del utgifter som vi kunde varit utan. Läs och döm själv.

Norrbotniabanan: "Ingen tanke bakom"

Norrbotniabanan som ska byggas mellan Umeå och Haparanda uppskattas kosta 15 miljarder kronor. Den nya tågrälsen till glesbygden är inget drömprojekt för Perssons regering, men blev en nödvändighet för att få stöd av miljöpartiet vid regeringsbildningen 2002. Projektet har dömts ut av många experter eftersom de inte kan se att sträckan någonsin kan bli lönsam.

– Här ser vi ett tydligt exempel på miljöpartiets inflytande över regeringen. Det spelar ingen roll vad man lägger pengarna på bara det är järnväg. Det finns ingen tanke bakom infrastrukturpolitiken. Istället borde man satsa på att rusta upp de existerande bilvägarna, säger före detta finansminister Kjell-Olof Feldt till Realtid.se.

Efter stängningen av Barsebäck: Dags att dra ned på oljeberoendet

Stängningen av Barsebäck 2 genomfördes i år, fem år efter att Barsebäck 1 stängdes. Den totala kostnaden för att lägga ned båda reaktorerna har uppgått till 12 miljarder kronor, enligt Gert Lyngsjö, chef för affärsområdet elproduktion på E-on. Enligt spekulationer kan kostnaderna stiga ytterligare. Efter att vi dragit ned på kärnkraften ska det dras ned på oljeberoendet. Kostnaden för detta projekt vet vi än så länge ingenting om.

Hallandsåstunneln: Gav Roca Gil ett ansikte

En av de dyrare investeringarna av regeringen är den omdiskuterade Hallandåstunneln. Trots att bygget pågått i åratal kommer den inte att vara klar förrän 2012. Kostnaden kommer då vara uppe i 7,4 miljarder kronor. Enligt de ursprungliga planerna skulle tunneln ha varit klar 1996 och kostat 960 miljoner kronor. Många har de varit som velat skrota projektet, bland andra miljöpartiets språkrör Peter Eriksson. Men för att få igenom Norrbotniabanan gick Eriksson med på att stödja tunnelprojektet 2002. Här visar regeringen Persson att de inte tänker ge upp.

– Kan vi flyga till månen, ska vi väl komma under Hallandsåsen, sa Ines Uusman när hon satt som kommunikationsminister i Perssons regering.

Trängselskattförsöket i Stockholm: Billström i Perssons klor

Trängselskatten införs om ett par dagar i Stockholm. Annika Billström gick till val med löftet att det inte skulle bli några trafikavgifter. Men för att Persson skulle få ihop det med Eriksson och Wetterstrand i Rosenbad tvingades Billström att bryta sitt vallöfte. Kostnaderna uppskattas till 3,8 miljarder. Nu när de flesta förberedelser är klara har det framkommit att transpondrarna som ska sitta i framrutan och registrera in- och utfarter egentligen inte behövs. Men de kostade ju bara 140 miljoner.

Premiepensionsmyndigheten: Försenade konsulter

1,5 miljarder kronor kostade det att bilda Premiepensionsmyndigheten, PPM, år 2000. En stor del av kostnaderna gick till konsulter som inte blev klara i tid. Efter fem år utreds det nu om myndigheten ska läggas ned eller slås ihop med Försäkringskassan.

Utflyttningen av myndigheter: Kostsam kompetensdränering

När militära förband läggs ned ska det hittas ersättningsjobb på krisorter. Nu senast är det de statliga myndigheterna som får flytta från Stockholm för att skapa välstånd på landsorten. Flyttkostnaden uppskattas till 1,6 miljarder kronor av fackföreningen ST. Flytten berör 2.700 byråkrater som ska omplaceras till orter som Visby, Arvidsjaur och Östersund. Berörda myndigheter är bland andra Ams och Riksantikvarieämbetet.

– Flytten av PRV till Söderhamn var misslyckad eftersom ingen av de som följde med kunde patenträtt, säger riksdagsmannen Gunnar Andrén (fp) till Realtid.se.

DAB-radion: Digital lekstuga

Digitalradiosatsningen lades nyligen i malpåsen efter att 320 miljoner kronor hade satsats. Satsningen har kritiserats hårdast av folkpartiet som även anmält ärendet till Riksrevisionen. Anledningen till att regeringen lade ned satsningen var enligt Leif Pagrotsky att svenska folket inte skulle behöva köpa nya radioapparater.

Att få svenskarna att inse att de måste köpa en digital-tv-box har inte varit det lättaste. Därför satsar regeringen 100 miljoner kronor i en reklamkampanj, rapporterar tidningen Resumé.

Bosse Ringholms budgetfrisering: Miljoner i dröjsmålsränta

2003 höll regeringen på att spränga budgeten. För att snygga till siffrorna sköt Bosse Ringholm upp den årliga EU-avgiften till efter årsskiftet. Den skönhetsoperationen kostade skattebetalarna 12,7 miljoner kronor extra i dröjsmålsränta.

Kallax Cargo: Rosengrens egen flygplats

Kallax Cargo var Björn Rosengrens dröm om en stor kommersiell flygplats i Norrbotten. Han drev igenom projektet under sin tid som först landshövding och sedan näringsminister. 90 miljoner kronor satsade svenska staten innan de ströp stödet. Nu hotas hela projektet att läggas ned.

Karolinska universitessjukhuset: Sjukhusfusionen minskar konkurrensen

2003 slogs storsjukhusen Karolinska och Huddinge ihop till ett enda jättesjukhus. Enligt Birgitta Rydberg (fp) i Stockholms läns landsting kan sammanslagningskostnaderna uppgå till 600 miljoner kronor.

– Vi tror inte att det finns något nytta med att skapa en monopolsituation, när det istället är ökad konkurrens som behövs, säger Birgitta Rydberg till Realtid.se.

Enligt Dagens Medicin har antalet anmärkningar ökat mot sjukhusen efter sammanslagningen.

Växande statsapparat: Orimligt höga administrationskostnader

Under Perssons år vid makten har hela statsapparaten vuxit. Enligt en beräkning av Henrik Olsson på Skattebetalarnas förening har kostnaderna för de statliga myndigheterna ökat med 20 miljarder från 1998 och 2003.

En viktig post av myndigheternas utgifter är löneökningar för statsanställda. Från 1990 till 2003 ökade lönekostnaderna för de statsanställda med 25 procent. Störst är ökningen efter 1995, trots att antalet anställda sjönk mellan åren 1995 och 2000.

"Mycket tyder på att de statliga myndigheterna har orimligt stora administrationskostnader", skriver Henrik Olsson i utredningen.

Under Perssons senaste tre år har antalet anställda inom statliga myndigheter ökat med 10.000. (Läs hela utredningen: www.skattebetalarna.se/Main.aspx?ObjectID=9987 <http://www.skattebetalarna.se/Main.aspx?ObjectID=9987>).

Arbetsmarknadspolitiken: "Do you have what we in Sweden call friår?"

Vid förra årsskiftet infördes friåret. Tanken med friåret är att människor med fasta arbeten får ta tjänstledigt under ett år för att skapa plats åt en arbetslös. Den tjänstledige får samtidigt en ersättning som motsvarar 85 procent av a-kassan. Kostnaden för projektet under 2005 var 1,4 miljarder. Inför införandet av friåret var intresset stort, men redan efter ett år har intresset börjat avta.

Nyss hemkommen från Kina i höstas ironiserade Lars Leijonborg över vad Göran Persson åstadkommit: Plötsligt i myllret kom jag och tänka på den där historien om hur Björn Borg och Lennart Bergelin är på bilturné i USA och behöver laga bilen och Bergelin går fram till någon på en mack och frågar: 'Do you have hat we in Sweden call skiftnyckel?' Lika udda skulle det i den kinesiska miljön te sig om Göran Persson plötsligt dök upp och sade: 'Do you have what we in Sweden call friår? Do you have what we in Sweden call värnskatt? Do you have what we in Sweden call sextimmarsdag? Do you have what we in Sweden call förtidspension av arbetsmarknadsskäl?'

Ohälsan: Kostnaderna steg med 360 procent

Svenskarna har på senare år blivit allt sjukare och därmed borta från sina arbetsplatser.

– Kostnaderna för sjukförsäkringar och förtidspensioner har stigit från 30 miljarder 1997 till 110 miljarder 2005, säger Sune Davidsson, folkpartiets chefsekonom.

Det innebär med andra ord att ohälsan kostar 80 miljarder kronor mer i år än 1997.

Göran Persson som Jas-säljare: "Hello Africa, tell me how you doing"

Alla minns vi väl regeringens Sydafrikasatsning. Här skulle det krängas Jas med hjälp av pr-byrån Rikta och musikern Doktor Alban. Den affären hamnar på pluskontot för regeringen Persson. Här slapp regeringen betala 112 miljoner kronor. Istället fick regeringen pr-byrån försatt i konkurs.

Platsannonser

Logga in