- Publicerad
Wikileaks tog meddelarfriheten till USA. Det höll i ett år. I fredags släckte en domstol sajten.
Webbsidan uppmanade anställda att publicera dokument som avslöjar missförhållanden hos arbetsgivaren – precis samma uppmaning som finns i Tryckfrihetsförordningen, den svenska grundlagen från 1766.
I Sverige får anställda, både i den offentliga sektorn och i näringslivet, lämna handlingar till journalister för publicering, även om de skyddas av sekretess.
Den anställde får inte straffas. Journalisten får inte avslöja vem som skvallrat. Arbetsgivaren får inte fråga varken medarbetare eller journalister vem som skvallrat.
Meddelarfrihet är ett effektivt verktyg för whistleblowers, personer som väljer att avslöja istället för att delta i missförhållanden som de får inblick i genom jobbet.
Alltför effektivt.
På kort tid publicerades flera hundra dokument om vad den schweiziska banken Julius Bär sysslade med i USA, däribland flera dokument som visar att banken är inblandad i penningtvätt och skatteflykt.
Dokumenten uppgavs vara publicerade av Rudolf Elmer, före detta vice vd för bankens verksamhet på skatteparadiset Caymanöarna.
Banken tiger utåt men låter juristerna tala.
I fredags bestämde en domstol i Kalifornien att företaget Dynadot, som äger domännamnet wikileaks.org, måste radera alla spår av sajten på sina servrar, skriver BBC.
Domstolen beslutade också att Dynadot inte får länka vidare till andra servrar ”förrän efter ytterligare order från denna domstol”.
Domännamnet får inte heller överlåtas.
Wikileaks kallade domen ”ett brott mot konstitutionen” och hävdade att sajten ”tvångscensurerats”.
Wikileaks uppger att organisationen inte kunde svara under rättegången, eftersom de ”bara fick några timmars varsel” via epost från domstolen.
Flera nationella varianter av sajten utanför USA är dock fortfarande uppe.
Wikileaks grundades 2006 i ett samarbete mellan personer i USA, Taiwan, Europa, Australien och Sydafrika.
Bland de enligt egna uppgifter 1,2 miljoner dokument som publicerats finns hemliga handlingar om den brittiska problembanken Northern Rock, som befunnit sig i centrum för bolånekrisen.
Northern Rocks advokater har inte varit lika framgångsrika som kollegorna från Julius Bär.