Annons: Innehåll från CARNEGIE FONDER

Carnegie Total: Svårtolkade signaler

Magnus Gustafsson, ansvarig förvaltare Carnegie Total.

I månadsrapporten för november skriver förvaltaren Magnus Gustafsson att Carnegie Total backade något, men sedan starten 30 augusti 2016 har fonden utvecklats +1,37 procent. Carnegie Rysslandsfond var månadens vinnare och vi ser fortsatta styrketecken från Sveriges ekonomi.

November blev en händelserik månad. I fokus stod naturligtvis det amerikanska presidentvalet. Det oväntade valresultatet skapade stora rörelser på finansmarknaden, men redan efter Donald Trumps segertal kom den initiala nedgången av sig och börsen stängde på plus. Rädslan gav vika för framtidstro och tillväxt. Marknaden har tagit till sig Trumps expansiva finanspolitik, vilket har resulterat i stigande räntor och aktiemarknader i de flesta utvecklade länder. Mest dramatisk har utvecklingen varit på obligationsmarknaderna. De långa marknadsräntorna har stigit markant. Ränteuppgången kan nog främst härledas till höjda inflationsförväntningar. Däremot har många tillväxtmarknader drabbats förutom av stigande räntor även av svagare valutor och fallande börser. Det återstår att se hur mycket av Trumps retorik som de facto kommer att leda till reella förändringar.

Carnegie Total backade något under november månad. Av portföljens innehav utvecklades Carnegie Rysslandsfond bäst och uppvisade en uppgång på 5,8 procent.  Även OPM Private Equity utvecklades väl och steg med 4,9 procent. Småbolagsfonden backade med -2,3 procent. Inom räntedelen fortsatte Carnegie Corporate Bond att leverera positiv avkastning och gick upp med 0,1 procent. Carnegie Emerging Markets Corporate Bond hade dock en negativ månad och minskade med -1,2 procent. Ännu vet vi inte på vilket sätt Trump kommer att sätta sin prägel på världspolitiken och världshandeln. Med låg ränterisk och förhållandevis kort kreditduration håller vi ner risknivån i portföljen. I dagsläget verkar marknaden fokusera på tillväxtaktier, men vi behåller vårt långsiktiga fokus på värdebolag.

Marknaden tar fasta på att Trump kommer att genomföra infrastruktursatsningar och dessutom skattesänkningar. Frågan är dock hur administrationen kommer att finansiera detta paket. USA har ett budgetunderskott och en hög statsskuld. Vad händer med skuldtaket? Republikanerna har historiskt varit mot höjningar av taket, men nu har de majoritet i både senat och representanthuset, vilket medför att de har stora möjligheter att driva igenom sin politik. Och slutligen måste man fråga sig om den positiva reaktionen vi sett på marknaden kommer att hålla i sig.

UPPGÅNG. Den 10-åriga statsräntan i USA och Sverige stiger.

 

Varning för protektonism

En annan stor risk/fråga som kan drabba Sverige och många andra länder är frihandelsavtalens framtid. Trump har tydligt visat sin motvilja mot ökad frihandel. Det skulle kunna få allvarliga konsekvenser om USA skulle försöka omförhandla eller dra sig ut frihandelsavtalet TPP (Trans Pacific Partnership), avtal mellan USA, Japan och tio andra Stillahavsländer. Totalt utgör dessa länder ca 40 procent av världens ekonomi. Även det transatlantiska frihandelsavtalet TTIP mellan Europa och USA verkar dödförklarat. Trump har dessutom inte mycket övers för WTO som han kallar för en katastrof. Frågan är vad som händer med den globala tillväxten i ett läge av ökad protektionism.

Under månaden har dollarn stärkts ytterligare mot en rad olika valutor. En stark dollar brukar tala för bättre amerikanska statsfinanser och det finns tecken som indikerar en högre amerikansk tillväxt. Om vi nu även ser högre inflation talar det för en stramare penningpolitik. Kommer Fed att behöva höja räntan i en snabbare takt? Ytterligare ränteuppställ kan få konsekvenser för ett land där statsskulden är väldigt hög (100% av BNP). Och vad får det i så fall för konsekvens för aktiemarknaden?

Den starka dollarn har medfört negativa konsekvenser för många tillväxtmarknader.  Just nu ser vi en riskaversion och aktörer säljer riskfyllda tillgångar och dit räknas traditionellt exponering mot tillväxtmarknader. Flykt till säkerhet. En ökad protektionism som Trump gett uttryck för kan naturligtvis i förlängningen vara negativ för många tillväxtländer och främst de som har en stor export till USA. Den amerikanska ränteuppgången i kombination med en dollarförstärkning ökar attraktionskraften för amerikanska placeringar, men är samtidigt negativt för de länder som har lån i dollar. Samtidigt kan man konstatera att vi sett obligationsräntor falla i nästan 30 år, det är nog för tidigt att dra slutsatsen att räntetrenden är på väg rakt upp från dessa nivåer.

 

Starka svenska siffror

I Europa ökar den politiska risken och agendan framöver bestående av olika val och omröstningar är lång. De politiska riskerna hopar sig i Europa. I Frankrike växer extremhögern sig stark men det är Italien som oroar marknaden mest i dagsläget. Italiens premiärminister Matteo Renzi förlorade folkomröstningen om en ny grundlag. Näst på agendan står det franska presidentvalet i vår och därefter det tyska valet. En italiensk bankkris i kombination med en hög offentlig skuldsättning och en hög arbetslöshet har medfört en krympande ekonomi. Den italienska tioårsräntan har stigit kraftigt och handlas på nivåer som vi inte sett på över ett år. Milanobörsen hade före folkomröstningen backat ca 20 procent.

Vi har sett ett stort fokus på Trumps satsningar på bättre tillväxt i USA. Det finns även tecken på skifte i Europa. EU-kommissionen uppmuntrar en viss ökning av budgetutgifterna och varnar samtidigt för en alltför stram finanspolitik. Både i Tyskland och Storbritannien finns det röster som lyfter fram satsningar på bland annat infrastruktur.

Den svenska ekonomin uppvisar styrka och vi har sett starka siffror från Konjunkturinstitutet. Barometerindikatorn, som sammanfattar läget i svensk ekonomi steg för tredje månaden i rad i november, till 107,9 från 106,2 månaden innan. Även PMI, Inköpschefsindex för tillverkningssektorn bekräftar stigande industrihumör. Novembersiffran kom in något lägre på 57,3 (föll från 58,4 månaden innan), men det är fortfarande en hög nivå och indikerar en stark industrikonjunktur. Samtidigt spår IMF att Sveriges BNP ökar 3,4% i år och 2,4 procent nästa år, vilket i relativa termer är ett styrkhetstecken.

Trots att Trumps satsning på infrastruktur fortfarande bara är retorik och det kan ta lång tid innan dessa projekt kan startas verkar marknaden räkna med positiva effekter redan imorgon. I detta läge med allt som händer på tillväxtmarknaderna, den politiska osäkerheten i Europa samt den nya expansiva amerikanska politiken – är det kanske inte så konstigt att många investerare kliar sig i huvudet och undrar vad som komma skall.

För aktuell allokering och mer information, besök Carnegie Totals fondsida.

Hela månadsrapporten finns att ladda ned i PDF här

Hur kan jag få veta mer om Carnegie Total? Läs gärna med om Carnegie Total i produktbladet och i fondbroschyren.

Vill du ha löpande nyheter från Carnegie Fonder? Följ oss på Linkedin och prenumerera på vårt nyhetsbrev Utsikt så tar du del av nyheter, intervjuer och alla våra förvaltares kommentarer.

 

Därför sålde vi Intrum Justitia

I november sålde vi hela innehavet i Intrum Justitia. Aktien har funnits i fonden från start för snart fem år sedan och avkastningen på investeringen har varit mycket god, skriver Carnegie Småbolgsfonds förvaltare Viktor Henriksson.

Viktor Henriksson

Vi anser att Intrum Justitia är ett välskött bolag i en attraktiv bransch. Vår initiala reaktion på samgåendet med Lindorff var positiv, bolagen passar bra ihop och synergierna är betydande. När vi fick mer information om kostnaderna för att genomföra affären, ägarandelarnas fördelning samt det nya bolagets skuldsättning blev vi mindre positiva. Intrum Justitias del av det gemensamma bolagets vinster återspeglas inte alls i ägarandelarna och det nya bolaget får en rejäl skuldbörda

Enkelt uttryckt gör Lindorffs ägare en mycket god affär, och till viss del får Intrums ägare stå för notan.

I samband med börsnoteringen investerade vi i byggbolaget Serneke. Eftersom flera av bolagets verksamhetsgrenar uppnått kritisk massa gör vi bedömningen att bolaget har goda förutsättningar att uppvisa en stigande lönsamhet framöver. Till exempel har man en ganska nystartad anläggningsverksamhet som efter en initial investeringsfas bör kunna uppvisa en kraftigt förbättrad rörelsemarginal. Vi tror på en fortsatt stark svensk byggmarknad och gör bedömningen att Serneke har goda möjligheter att kapitalisera på det. De signaler vi får är att byggbolagen har en stark förhandlingssituation för närvarande, ett gynnsamt läge för Serneke.

Vi deltog i Elanders nyemission och ökade därmed fondens ägande. Bolaget har genomfört betydande förvärv, och kraftigt ökat bolagets vinstgenerering. Med nyemissionen återställer man nu balansräkningen. I november minskade huvudägaren Carl Bennet sitt innehav i bolaget. Det var en betydande försäljning, som har tyngt kursutvecklingen i november. Vi ser inget negativt signalvärde i detta, bolaget går bättre än någonsin och värderingen är attraktiv.  Carl Bennet kvarstår med drygt 50 procent av aktierna i bolaget och vår bedömning är att det kommer att förbli så. Aktien backade med 9 procent i november.

 

Vill du ha löpande nyheter från Carnegie Fonder?

Följ oss på Linkedin och prenumerera på vårt nyhetsbrev Utsikt så tar du del av nyheter, intervjuer och alla våra förvaltares kommentarer.

 

Annons