Brummer & Partners beskriver 2010 som ett ”otillfredsställande” och ”svagt år” i den färska årsredovisningen. Avkastningen blev i genomsnitt 3,5 procent för gruppens fonder.

Trots det kan toppnamnen i fondjätten dela på närmare 800 miljoner kronor i utdelningar från gruppens olika bolag (se tabell).

Moderbolaget Brummer & Partners höjer utdelningen med 33 procent. Det betyder att ägarna, som utgörs av bolag kopplade till den närmaste kretsen kring grundaren Patrik Brummer, får dela på 400 miljoner. Patrik Brummer själv får 115,7 miljoner kronor.

Brummer-gruppens ersättning baseras på fasta och prestationsbaserade avgifter. En stor del av förklaringen till utdelningsfesten är att det förvaltade kapitalet ökade från 54 till 78 miljarder kronor under året.

Visst sticker det i ögonen när så stora belopp fördelas till ett fåtal personer, inte minst som avkastningen totalt sett varit låg jämfört med börsutvecklingen. Att Brummer-cheferna placerar en stor del av sitt kapital i de egna fonderna ändrar inte på den saken.

Samtidigt måste Brummer & Partners få beröm för sin öppenhet. Aktieutdelningarna anges tydligt i gruppens årsredovisningar och de exakta ägartalen i de olika bolagen redovisas som regel på personnivå.

Brummer-gruppens ersättningsmodell är också föredömligt tydlig när man går ner på enskilda fonder. Förvaltarna har som regel rätt att få del av det enskilda fondbolagens vinster i form av utdelningar. Men blir det ingen vinst, blir det heller ingen utdelning.

Förvaltarna på Arbor Asset Management och Achipel Asset Management har inte mycket att glädjas åt efter ett tufft 2010. I Arbor föreslås ingen utdelning och i Achipel sjunker utdelningen.

I högprofilfonderna Futuris, Lynx och Nektar blev det däremot utdelningsfest. Fonderna har alla gått betydligt bättre än genomsnittet i gruppen och det förvaltade kapitalet växte kraftigt under 2010.

Utdelningarna blir därefter. Totalt handlar det om 770 miljoner kronor där de tre förvaltarteamen får 40-60 procent och Brummer & Partners tar resten.

Det visar sig ännu en gång att förvaltning av andras kapital är det som gäller för den som vill tjäna riktigt mycket pengar. Diskussionen om ersättningsfesten på börsen blir närmast löjlig i sammanhanget.

Den avgörande frågan för Brummer-sfären är om öppenheten kring ersättningarna balanserar den girighet som onekligen avspeglas i siffrorna.

Missnöjda kunder som röstar med fötterna och tar ut pengarna kan snabbt sätta punkt för den rådande framgångssagan. Så här långt verkar kunderna dock ha förtroende för att Patrik Brummer med förvaltarkollegor gör skäl för rekordarvodena.