Finans Nyhet

”Bristande förtroende för Riksbanken försvagar kronan”

"I Riksbankens prognoser det sista året har de nästan uteslutande haft fel när det gäller både räntebanan och inflationsprognosen", säger Peder Beck-Friis, portföljförvaltare och analytiker på Pimco.
Publicerad
Uppdaterad

Den svenska kronan har tyngts extra av att investerare sedan 2017 haft svårt att utläsa och förutspå Riksbankens agerande, säger Peder Beck-Friis, portföljförvaltare och analytiker på Pimco, en av världens största ränteförvaltare.

Olof Swahnberg

– Jag tror att investerare generellt begär en viss riskpremie för att gå in i den svenska kronan, vilket försvagar kronan. Det har att göra med att det är svårt att historiskt sett läsa hur Riksbankens reaktionsfunktion kommer att se ut.

– 2017 låg inflationen i stort sett på inflationsmålet under hela året, räntan var på minus 50 punkter och Riksbanken höjde inte räntan. I december förra året när de höjde räntan var det ganska uppenbart att den svenska tillväxten bromsade in men då valde man att höja.

Av kronans utveckling under de senaste fem åren säger Beck-Friis att kronans försvagning från början av 2013 till 2015 till stor del berodde på att en kraftigt försvagad euro, som drabbades av skuldkriser i valutaunionen. Mellan 2015 till 2017 var däremot kronan “ganska stabil”, enligt Beck-Friis. Förutom att Riksbankens minusränta har försvagat kronan pekar han alltså även på bristande förtroende för den svenska centralbanken:

Annons

– Jag tror att en stor del av försvagningen från 2017 är just den här riskpremien som investerare begär för att gå in i kronan.

Hur bedömer du den riskpremien framöver?

– Jag tror att Riksbanken måste återfå lite trovärdighet. I Riksbankens prognoser det sista året har de nästan uteslutande haft fel när det gäller både räntebanan och inflationsprognosen och det är klart att sådant hjälper inte. Men någon gång bör den riskpremien inte finnas.

Annons

Pimco har idag en neutral och inte aktiv position i svenska kronor, uppger Beck-Friis även om han tycker att den från ett fundamentalt perspektiv är billig.

– Från vårt perspektiv är det ganska uppenbart att det fundamentala tillståndet i svensk ekonomi är att den svenska kronan är väldigt billig och på sikt tror vi absolut att den kommer att stärkas givet hur produktiviteten, lönerna och handelsbalansen ser ut.

– Över tid tror vi absolut att kronan kommer att stärkas men på kort sikt finns flera risker. Vissa faktorer sätter press på kronan och den absolut största är den globala inbromsningen och framför allt i Europa. Allt annat lika, när det går dåligt för Europa går det väldigt dåligt för den svenska kronan.

Annons

– Just nu har vi ingen stark åsikt om kronan. På sikt tror vi absolut att den kommer att stärkas.

När tror du kronan kommer att stärkas?

– Det är svårt att svara på. När den globala ekonomin går in andra fasen, när den går ur den försvagning vi sett det sista året, då finns det stora chanser att kronan kan stärkas, men när är oerhört svårt att svara på.

Men det kan handla om mer än ett eller två år?

– Ja, det kan det absolut göra.

När Riksbanken på torsdagen levererar ett nytt räntebesked tror Beck-Friis, liksom många andra, att det blir oförändrad reporänta. Han tror att Riksbanken, i likhet med andra på räntemarknaden, kommer att indikera en räntehöjning under det fjärde kvartalet snarare än som senast till det tredje kvartalet. Därefter tror han att Riksbanken kommer att planera för två räntehöjningar per år.

Beck-Friis tror att Riksbanken kommer att sänka sina inflationsprognoser mot bakgrund av klart lägre inflation än Riksbankens prognoser, men har ingen åsikt om hur mycket.

Vad tror du Riksbanken kommer att göra med sitt innehav av obligationer vid förfall?

– Här finns ganska stor osäkerhet. Någon gång är det naturligt att minska storleken på sin balansräkning. Fed hade ungefär två år mellan sin första höjning av räntan och minskning av balansräkningen. Riksbanken började höja i december förra året. I så fall kanske de minskar sin balansräkning först i slutet av 2020. Men från vårt perspektiv är det en sekundär fråga, påverkan är sannolikt marginell på obligationstillgångarna. I grunden bestäms obligationsräntorna av förväntningar om korträntorna. Det viktigaste för marknaden är räntebanan.

Annons