Men Carnegie Asia investerar främst i länder och företag som gynnas av regionens starka inhemska konsumtion, skriver förvaltaren Gunnar Påhlson apropå britternas folkomröstning.

En av de viktigaste drivkrafterna för de asiatiska ekonomierna är global tillväxt. I den mån Brexit skapar politisk och ekonomisk osäkerhet och därför utsikter om lägre tillväxt i EU och i Storbritannien, så är det negativt även för Asien.

När det gäller de finansiella marknaderna i Asien så var Brexit-scenariot inte inprisat. Tvärtom steg börserna veckan före valet. Normalt sett vid ekonomiska kriser väljer investerarna att minska risken i portföljen. Asien befinner sig längst ut på riskkurvan, vilket innebär att vi nog får räkna med att kapital lämnar regionen på kort sikt.

Säljtryck på börsen alltså.

Den reella effekten på de asiatiska ekonomierna är mer indirekt än direkt. Påverkan sker genom handelsflöden och valutarörelser. De länder som är störst exportörer till Europa är Kina, Sydkorea och Taiwan. Indien och länderna i Sydostasien drivs mer av strukturell inhemsk efterfrågan. Carnegie Asia har 20 procent av portföljen investerad i Kina, vilket är en låg siffra för en Asienfond. Sydkorea och Taiwan motsvarar 7 procent vardera. Investeringarna i Indien, Filippinerna, Indonesien, Thailand och Vietnam utgör cirka 58 procent av portföljen. 

Det som kan komma att påverka Asien mest är valutarörelserna. Det faktum att Storbritannien lämnar EU fick pundet och euron att falla kraftigt. Dollarn och yenen steg kraftigt. Yenens styrka är framförallt en huvudvärk för de japanska exportföretagen. En starkare dollar kan däremot få stor inverkan på utvecklingen i Asien.

En stark dollar dränerar Asien på kapital. Priset på pengar stiger. Det kan också innebära en risk att vi återvänder till läget i början av året då trycket var stort på den kinesiska valutan, efter förra årets devalvering. Under förra hösten spenderade den kinesiska centralbanken nära 100 miljarder dollar i månaden av sin valutareserv för att undvika att valutan föll i värde för snabbt. I fredags föll valutan återigen till de lägsta nivåer vi såg i början av året. De mindre länderna i Sydostasien kan också få se sina valutor försvagas i händelse av att Kinas valuta faller ytterligare. Framför allt är valutorna i Sydostasien känsliga för kapitalutflöden från börsen och obligationsmarknaden. 

När det gäller våra investeringar i Carnegie Asia så är min uppfattning att fonden har en låg exponering mot EU och Storbritannien. Fonden är framförallt investerad i företag vars utveckling drivs av inhemsk konsumtion i länder som Indien, Filippinerna, Indonesien och Thailand. Fonden har inte stor exponering mot företag och branscher verksamma inom tillverkning och export av konsumentvaror till USA och EU.

Två av fondens bolag kan dock påverkas. Samsung Electronics är globala och efterfrågan både för halvledare och smarta mobiltelefoner kan påverkas negativt av utvecklingen i EU. Taiwan Semiconductor, en av världens största halvledartillverkare, och leverantör till i stort sett alla tillverkare av datorer och mobiltelefontillverkare, kan också få se negativ påverkan. I Thailand har fonden innehav i turist- och servicenäringen med hotell och flygplatsoperatörer. Dessa kan drabbas om turismen från Europa minskar.

I övrigt har vi undvikit att investera i företag med exponering mot Europa eller bolag som är känsliga för exportutvecklingen globalt. 

På det positiva kontot kan vi förvänta oss att en starkare dollar normalt leder till lägre oljepris, enligt det samband som gällt det sista året. De flesta länder i Asien med Indien i spetsen gynnas av lägre råvaru- och oljepris då de är importörer. I år har dock börsen fallit på lägre oljepris. Starkare dollar som en följd av Brexit innebär också enligt de flesta bedömare att Fed skjuter på nästa räntehöjning till december, vilket allt annat lika är positivt för Asien eftersom det ger lite andrum innan räntorna stiger.