Annons

Annons

Hur har det egentligen gått efter den nya räntelagen?

För att skydda konsumenten och sänka den höga barriär som infann sig mellan låntagare och snabblånsföretagen införde regeringen en lag som har inneburit bland annat ett räntetak. Lagen skulle göra det svårare för mikrolån, snabblån och högkostnadskrediter att ta ut flera hundra procents ränta som då kostade låntagarna långt mycket mer än vad de var kapabla till att betala.

 

Den 1/9 2018 infördes därför denna lag om ränte- och kostnadstak och lagen innehöll bland annat följande punkter:

 

  • Marknadsföring - Marknadsföringen från snabblånföretag får inte uppmana folk att ta lån som är ogenomtänkta och impulsiva.
  • Dröjsmålsränta – Vid försenad betalning får långivaren endast ta ut dröjsmålsränta som inte bör inkludera andra avgifter än lagstadgade påminnelseavgifter och inkassokostnader.
  • Kreditupplysning - Den tidigare undantagsregeln om att en kreditupplysning inte behövdes på gratis snabblån slopas nu och kreditupplysning kommer ske på alla ansökningar om lån.
  • Löptid – Denna får förlängas endast en gång istället för som innan när man kunde förlänga den varje månad.
  • Räntetaket – Kreditränta och dröjsmålsränta får inte överstiga 40 % högre än referensräntan (Riksbankens ränta).

 

Gråzonen som utnyttjas till fullo

 

På pappret kan man precis som regeringen gjorde, tycka att detta ser fördelaktigt ut för låntagaren. Tanken var god eftersom lagen togs fram för att förhindra att så många låntagare fick betalningsanmärkningar, hamnade hos kronofogden eller fick problem att betala tillbaka lånen på grund av okontrollerbara lån. Sen så finns den omtalade gråzonen som snabblånföretagen har lyckats lokalisera där kostnaderna helt enkelt omfördelas på andra poster och den effektiva räntan blir likvärdig eller i vissa fall högre än tidigare. Delar av den nominella räntan har fått nya namn som uppläggningsavgift, hanteringskostnad, uttagsavgift och aviavgift. Företagen har alltså sänkt sin nominella ränta, samtidigt som den effektiva räntan skenat iväg eller blir samma som innan det nya räntetaket.

 

Långivarna har gjort om de flesta snabblånen till kreditlån och när låntagaren vill beräkna kostnaden för detta lån blir det svårt att hitta både exempel på kostnaderna samt information om lånet. Det kan finnas exempel där löptiden beräknas på 12–24 månader och det blir i princip omöjligt att ta reda på vad det skulle kosta om man hade velat betala av lånet inom några veckor, vilket bland annat jämförelsetjänsten Lån Utan UC rapporterat om. Ett annat exempel har mycket svårlokaliserad information om hur delbetalningen kommer att gå till och man får leta sig fram mellan olika flikar, trots att en av punkterna i lagen säger att denna information måste vara lättillgänglig och tydligt presenterad. Detta gör det svårt att ta reda på den totala kostnaden eftersom det inte finns några tydliga exempel. Många långivare har efter den nya räntelagen tvingats lägga ner eller göra om sin verksamhet eftersom deras tidigare levebröd var de höga summorna de fick in från räntorna. De som gjort om sina verksamheter har vidtagit åtgärder som att höja minsta lånebeloppet, förlängt löptider på lånen samt att de flesta räntefria lån har försvunnit.