Sponsrat Sponsrat

Hög skuldsättning hos svenska hushåll - slår hårt vid räntehöjning

Svenskarnas höga skuldsättning riskerar att slå hårt mot många hushåll vid en eventuell räntehöjning. Det finns dock goda möjligheter för hushållen att samla sina lån och många bolånetagare kan omförhandla sina lån för att på så vis frigöra kapital.

Uppdaterad 2020-04-21
Publicerad 2020-04-21

Reporäntan är Riksbankens styrränta och den ränta bankerna lånar eller placerar pengar till i Riksbanken. Det är med den räntan Riksbanken styr bankernas räntor och därmed inflationen i Sverige.

I slutet på 2011 låg reporäntan på 2 procent i Sverige. Därefter väntade flera år av låga räntor och under 2016 såg vi en negativ reporänta för första gången någonsin. Idag ligger räntan på 0 procent vilket även det är mycket lågt. Den låga reporäntan har lett till låga räntor för såväl bolån som konsumtionslån.

Det gynnsamma läget har fått svenskarna att låna pengar som aldrig förr och idag är skuldsättningen högre än någonsin. Den höga skuldsättningen är hanterbar för hushållen så länge räntorna är låga. Men samtidigt kan man tala om en falsk trygghet eftersom tusentals hushåll skulle få stora ekonomiska svårigheter om räntan skulle börja höjas igen.

Goda möjligheter att minska sin sårbarhet för räntehöjningar

I många hushåll är det inte bara skuldsättningen som är hög, utan även skuldkvoten. Skuldkvoten är förhållandet mellan skulderna och den disponibla inkomsten. En hög skuldkvot innebär alltså sämre marginaler för att klara av en räntehöjning. Lyckligtvis finns det fortsatt goda möjligheter för hushållen att påverka hur pass hårt deras ekonomi skulle drabbas av högre räntor.

Hushåll med många dyra smålån kan exempelvis samla sina lån för att få ned sina räntekostnader. På så vis kan man frigöra pengar för att klara av en eventuell räntehöjning.

Hushåll med ett bolån kan även omförhandla det hos sin nuvarande bank eller genom att kontakta andra banker och se om det finns någon som kan erbjuda en lägre ränta.

De hushåll som gör aktiva val och arbetar för att sänka sina lånekostnader har bäst möjligheter att klara av kraftiga räntehöjningar. Medan hushåll som inte gör någonting riskerar att få det tufft när räntan väl höjs.
 

Finansinspektionen har arbetat för att sänka skuldsättningen

En hög skuldsättning är hanterbar när räntan är låg, men det är ingenting att sträva efter. Finansinspektionen har under flera års tid infört åtgärder för att minska skuldsättningen. Trots att man inte lyckats tyder mycket på att läget kunnat se helt annorlunda ut utan dessa åtgärder.

Sedan 2010 har man infört ett bolånetak, ett amorteringskrav och skärpt amorteringskravet ytterligare en gång.

Bolånetaket innebär att ett hushåll inte får låna mer än 85 procent av köpeskillingen när de köper en bostad. De återstående 15 procenten måste finansieras av en kontantinsats.

Amorteringskravet innebär att alla med en belåningsgrad på över 50 procent måste amortera på sina bolån. Hushåll med en belåningsgrad på mellan 50-70 procent måste amortera minst 1 procent varje år. Är belåningsgraden mellan 70-85 procent måste hushållet amortera 2 procent.

Bara två år efter att amorteringskravet infördes skärptes det ytterligare. Enligt de nya reglerna måste ett hushåll som lånar mer än 4,5 gånger sin årliga bruttoinkomst amortera ytterligare 1 procent.

Platsannonser