Annons

Annons

72 procent av ambulanssjuksköterskorna använder egna smartphones för att hämta information för säker vård och navigering

Kronobergs län rankas högst när informationssystemen i ambulanssjukvården jämförs utifrån tillgång till information och beslutsstöd. Stockholms läns landsting är sämst. Det visar den första nationella kartläggningen av e-hälsan i ambulansen.

eHälsomyndigheten har tillsammans med Vårdförbundet, Riksföreningen för ambulans­sjuksköterskor och Karolinska Institutet, genomfört en webbenkät bland sjuksköterskor inom den svenska ambulansvården. Baserat på svaren har nu en rankningslista tagits fram. Det är stora skillnader över landet i ambulansvårdens e-hälsa, se rankninglistan. Trots att faxen i viss mån fortfarande används, är ambulanssjukvården i Kronoberg bäst i landet på att använda digitaliseringens möjligheter. 

–        Det är glädjande att Kronobergs län har lyckats så väl. Men det är oacceptabelt att 72 procent av ambulanssjuksköterskorna i undersökningen använder egna smartphones för att hämta information som de behöver för att bedriva säker vård och för navigering. Det måste bli en mycket större satsning på e-hälsa och att ge ambulanssjuksköterskorna bra verktyg. Fortfarande satsar landstingen alltför lite både på ambulanssjukvården och e-hälsan, säger Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet.

–        Svaren i enkäten sätter fingret på det mellanrum i vårdkedjan som ambulanssjukvården ofta befinner sig i. Samordning av de olika delarna i akutvårdskedjan måste bli mycket bättre. Patienter ska inte behöva hamna på akutmottagningen i onödan för att sjuksköterskor inte har de verktyg och befogenheter de behöver för att hjälpa patienterna till rätt vårdnivå direkt, säger hon.

– I flera landsting och regioner finns en stor utvecklingspotential för e-hälsan i ambulanserna. Rapporten lyfter fram vilka förbättringsområdena är och var i landet de finns, säger Jean-Luc af Geijerstam, t f stabschef på eHälsomyndigheten.

Kronoberg föredöme

Bristande e-hälsa inom ambulanssjukvården försvårar informationsutbytet mellan aktörerna i vårdkedjan och kan även innebära risker för patientsäkerheten. Men i Kronobergs län har man hittat moderna lösningar.

Här används sammanhållen journalföring, det vill säga att vårdgivare kan läsa journaluppgifter från andra vårdgivare. Läkarna i länet ordinera läkemedel direkt i ambulansjournalen och information från medicinteknisk utrustning överförs automatiskt till denna journal.

Ambulanspersonalen i Kronoberg har tillgång till digitala system på vägen till patienten och kan redan på hämtplatsen få tillräcklig information om patientens hälsohistoria. Dessutom slipper ambulanspersonalen använda sina privata mobiler eftersom har de tillgång till internet via vårdgivarens utrustning.

Stockholms läns landsting, med flest utryckningar i hela landet, har däremot hamnat på efterkälken vad gäller e-hälsan i ambulanserna.

– Enligt Vision e-hälsa 2025 ska vårdpersonal ha tillgång till användbar information och beslutsstöd. Men dit är det fortfarande en bra bit kvar om vi ser till den svenska ambulansvården generellt, säger Veronica Lindström, disputerad ambulanssjuksköterska som forskar vid Karolinska Institutet.

Två av tre ambulanssjuksköterskor i landet saknar tillgång till internet på jobbet. Sju av tio måste använda sin egen mobil för att kunna söka information vid utryckning. Bristande kartstöd, nästan hälften saknar GPS, gör det svårt att hitta den snabbaste vägen till patienten.

–      Ambulanssjukvården är inte alltid sammanlänkad med övriga hälso- och sjukvården och omsorgen, och olika huvudmän tolkar lagar och föreskrifter på olika sätt. Det behövs en nationell samling kring utvecklingen av e-hälsan för att ambulansvården ska fungera mer effektivt och bli mer jämlik över landet, säger Veronica Lindström.

Datainsamlingen gjordes våren 2016 och 935 ambulanssjuksköterskor inom Vårdförbundet deltog.

Rankning – e-hälsan i ambulanssjukvården 2016

Rankningen av landsting/regioner gjordes genom att frågor i enkäten kodades och svaren poängsattes med 21 som högsta poäng. Det län som hade högst positiva utfall i procent på respektive fråga (nöjdhet eller bekräftelse av existerande system som frågan avsåg) fick 21 poäng, medan länet med lägst positiva utfall fick ett poäng. (21 valdes eftersom antalet landsting/regioner är 21.)

Placering                                           Landsting/region                                    Poäng (max 420)

1                                                       Kronobergs län                                                    341

2                                                       Landstinget Blekinge                                           287

3                                                       Landstinget Södermanland                                   234

4                                                       Region Jönköpings län                                         224

5                                                       Norrbottens läns landsting                                    207

6                                                       Region Östergötland                                            201

7                                                       Landstinget Dalarna                                             194

8                                                       Landstinget i Uppsala län                                      193

9                                                       Västerbottens läns landsting                                 187

10                                                     Landstinget i Kalmar län                                        183

11                                                     Landstinget i Värmland                                          174

12                                                     Landstinget Västernorrland                                    178

13                                                     Region Skåne                                                      159

14                                                     Region Jämtland/Härjedalen                                  144

15                                                     Region Gävleborg                                                 141

15                                                     Region Halland                                                    141

17                                                     Landstinget Västmanland                                      124

18                                                     Västra Götaland                                                     98

19                                                     Region Gotland                                                      97

20                                                     Region Örebro län                                                  80

21                                                     Stockholms läns landsting                                      58

Så ser ambulansvårdkedjan ut:

  • Larm till 112 som bedömer om ambulans ska skickas ut.
  • Under framkörningen till patienten behöver ambulanspersonalen förbereda sig på det oförutsägbara. De läser på om läkemedel och vilka åtgärder som kan vara lämpliga att vidta vid till exempel olika läkemedelsförgiftningar.
  • Samtidigt måste de hitta rätt och ha kontroll på trafiken för att kunna komma fram så snabbt som möjligt.
  • Vid ankomsten till patienten bedömer ambulanspersonalen vårdbehovet och sätter igång med behandlingen som ofta fortsätter i ambulansen under färden till nästa vårdnivå.
  • Patienten transporteras oftast till sjukhus eller vårdcentral. Ambulanspersonalen behöver stå i kontakt med mottagande vårdenhet för att kunna överlämna information om patienten och den behandling som hen fått.

Foto: Ulf Huett

Läs hela rapporten "E-hälsan inom ambulanssjukvården – nationell kartläggning 2016" på eHälsomyndighetens webb