Allt starkare signaler har framkommit på sistone om hur allvarligt det ekonomiska läget är i Baltikum, vilket drabbar Swedbank och SEB som lånat ut mycket pengar där, men även Nordea vars aktiekurs föll 6 procent på Stockholmsbörsen under måndagen.

Häromdagen framkom att politiker i Baltikum offentligt gick ut och gav uttalanden som tolkades som att de ”öppnar” för en devalvering.

De baltiska valutorna är kopplade till euron, vilket har lett till ett pressat läge.

SEB:s vd Annika Falkengren har varit ute och sagt att det blir en viss problematik för SEB om baltländerna devalverar, men att det på sikt egentligen inte är någon skillnad jämfört med om det inte är någon devalvering.

Det kan tolkas som att hon försökte tona ner riskerna med en devalvering.

Häromdagen framkom även att räntorna stigit kraftigt på sistone i Baltikum, vilket kan tolkas som att kapitalet flyr regionen på grund av oro inför en devalvering.

En direkt förklaring var att de baltiska staterna försökt sälja statsobligationer, utan att investerare var intresserade av att köpa dem.

Realtid.se skrev häromveckan enligt en källa att svenska finansministern Anders Borg håller hårt i slantarna för att kunna rädda Swedbank.

Di.se skriver nu att Borg inte utesluter att svenska staten kommer att ta över en storbank om en bank skulle kollapsa.

Brittiska investmentbanken Rothschilds Nordenchef James Vaux varnade i förra veckan på ett seminarium för att de svenska bankerna kan komma att behöva be om mer kapitaltillskott från sina ägare.

Vaux drog då särkilt upp risken för devalveringar i Baltikum som en orosfaktor.

Placera.nu skriver att nyhetsbyråer rapporterat om att Lettland under onsdagen misslyckades med att sälja statsobligationer för 760 miljoner kronor.

Tolkningen är enligt Placera.nu att ingen vill låna ut pengar till Lettland för att det anses vara för osäkert, och det kan i sin tur leda till ”statsfinansiellt haveri” enligt sajten.

Placera.nu hänvisar även till Riksbankens stabilitetsrapport som kom under tisdagen och varnade för att de svenska bankerna kan åka på kreditförluster på 300 miljarder kronor avseende Baltikum åren 2009 och 2010.

Härav skulle Swedbank stå för 75 miljarder, vilket skulle göra att Swedbank måste be sina ägare om kapitaltillskott igen trots att banken nyligen fått in 12 miljarder från ägarna.

Swedbanks investerarkontakt Johannes Rudbäck säger till Di.se att Swedbank inte behöver något kapitaltillskott just nu.

Riksbankschefen Stefan Ingves indikerar precis som SEB:s vd Annika Falkengren, att en devalvering inte är den avgörande faktorn för om kreditförlusterna kommer.

Kreditförlusterna väntas enligt Ingves komma ändå.

Placera.nu:s analytiker Gunnar Wrede skriver därför följande:

”Raset i bankerna får tillskrivas en allmän oro för kreditförluster, nyemission och devalvering sammantaget oavsett hur välgrundad oron är.”

Wrede bedömer att det i dagsläget är omöjligt att avgöra hur allvarligt läget är för Swedbank och SEB.

Han påpekar att Riksbanken själv har två väldigt olika scenarier i sin analys.

Wrede tror att det kan komma framtida kursuppgångar i Swedbank-aktien igen, men han bedömer att det nu skulle vara som att försöka fånga en fallande kniv, att i dagens läge köpa Swedbank-aktien.