Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 har hittills i år stigit cirka 12 procent och under innevarande vecka ökat med runt 4 procent. En rekyl uppåt från börsnedgången i slutet av förra året, lättare penningpolitik och förväntningar om fortsatta stimulanser från flera centralbanker har givit stöd till börsuppgången, medan handelskriget dämpat börsuppgången och ökat börssvängningarna. 

Martin Guri, aktiestrateg på Kepler Cheuvreux, har den mest optimistiska prognosen av fem bedömare som Realtid talat med. Guri spår att Stockholmsbörsen kommer avsluta året på en högre nivå än idag och att det blir en uppgång med 6 till 10 procent under nästa år.

– Det kommer sluta högre än idag, men troligen ha en nedtur under skiftet oktober, november då vi behöver passera brexit, säger Martin Guri.

– Jag har ingen bestämd uppfattning om nivåer, men i december flyttar fokus in i 2020, och då ser mycket relativt bättre ut, med den information vi har idag.

Till stor del är det USA som kommer styra utvecklingen, inklusive ränteutvecklingen, vinstutvecklingen och politiken, enligt Guri. 

Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, säger att hon trots alla oroshärdar i världen “inte är någon superpessimist”. 

– Jag tror ändå börsen slutar på plus i år, men vägen dit blir skakig och inte särskilt bekväm, säger Frida Bratt.

Bratt spår att börsindex vid slutet av året kommer att landa på ungefär dagens nivåer, men med rejäla upp-och nedgångar under hösten.

– Marknaden just nu är bipolär om man får uttrycka det så. Investerare kastas mellan panik och lättnad beroende på vad Donald Trump twittrar. En sådan börs är givetvis extremt svår att förutsäga, säger Frida Bratt. 

Hon räknar med att den amerikanska ekonomin kommer tyngas av handelskriget, vilket kommer leda till fler sänkningar av den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed). 

– Då kan vi, mitt i rapporterna om allt sämre konjunktur, ändå få ett litet tillfälligt lättnadsrally i höst. Dessutom har vi sett att Trump bryr sig väldigt mycket om aktiemarknaden. När den skakar gör han vad han kan för att skaka fram nyheter om framsteg i handelssamtalen etcetera. 

– Jag tror inte heller nästa år behöver bli blodrött. Trump kommer vilja nå ett avtal med Kina ju närmare valet han kommer. Och då kommer vi få en lättnad på det, säger Frida Bratt, som tillägger att sämre konjunktur inte per automatik betyder sämre börs till följd av centralbankernas agerande.

Även Avanzas sparekonom Johanna Kull säger att börsläget är “extremt svårbedömt” och att börsens dagshumör styrs mycket av Trumps twittrande. 

– I det längre perspektivet är det självklart reda siffror som styr och bolagens rapporter för det tredje kvartalet kommer bli högst intressanta, säger Johanna Kull. 

Verkstadsbolagen indikerade i sina rapporter för det andra kvartalet att de ser en viss försvagning av efterfrågan och något högre kostnader till följd av handelskonflikten. Delårsrapporterna för det tredje kvartalet kommer ge en bättre bild kring dessa frågor, påpekar Kull. 

Kull nämner även att “akronymet TINA (There Is No Alternative, reds anm), det vill säga att det inte finns några alternativ till börsen, har återigen fått fäste” efter tydliga signaler under sommaren om lättare penningpolitik framöver. 

Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB, konstaterar att börsen påverkas mycket av utvecklingen för handelskriget, vilket i sin tur har stor påverkan för industrikonjunkturen och konjunkturförväntningarna.

– En lösning på handelskonflikten skulle resultera i en kraftig börsuppgång driven av cykliska aktier där ett riktigt mörkt konjunkturscenario nu redan ligger diskonterat. Ett förvärrat handelskrig skulle sannolikt ge en negativ börsutveckling, säger Esbjörn Lundevall.

Claes Hemberg, oberoende ekonom, spår en fortsatt volatil aktiemarknad.

– Studsbollbörs är att vänta. Vi får en börs som går upp och ned 10 procent några gånger. Det pågår fram till april. Då kommer vi se starkare prognoser för 2021 och 2022, vilket kommer lugna ned, säger Claes Hemberg.  

Han säger att börsoron mest beror på otydliga politiker och centralbanker:

– Konjukturen är vad den är. Att vi får en försiktig lågkonjunktur är redan klart. Politikerna däremot kan göra att den mer eller mindre jobbig.